Samband över modalitetsgränserna skapas på olika sätt. Här diskuteras
några av dem. Diskussionen utgår från två exempel (figur1–2) som be
skriverbeskärningavfruktträd.Deharhämtatsurensvenskträdgårds
bok med ambitionen att utgöra ”standardverk” på trädgårdsområdet
från1874ochenmotsvarighetfrån2005.Deiakttagelsersomgörsbygger
dockpåbredareundersökningaravsvenskaträdgårdsböckeriettlängre
tidsperspektiv(Nord2007,2008).Analysernabyggerbl.a.påKarlsson&
Ledin2000ochKress&vanLeeuwen2006(seNord2008förvidarerefe
renser).
Figur1.Uppslagomträdbeskärning(Lindgren1874:46–47)
2.1 Redskap för multimodal integration
Starktsambandmellanskriftochvisuellaelementkanskapasmedexpli
citasymboliskalänkaravolikaslag.Ielektroniskamedierärenlänkenför
bindelse som gör att man förflyttas till länkens mål om man klickar på
den. I tryckta texter fungerar vissa arrangemang symboliskt på samma
sätt. De binder samman olika ställen inom den fysiska texten, som en
markeringavmöjligförflyttningavuppmärksamheten.Tresådanatyper
avlänkaranvändsiträdgårdsböckerna:
Metaspråkliga hänvisningar nämner det element som uppmärk
samheten ska flyttas till, t.ex. ”Se bilden på nästa sida!” eller
”sombildenvisar”.Iexempletfrån1874användsmetaspråkliga
hänvisningar konsekvent för att knyta bilderna till brödtexten
genom hänvisningar till bilderna somfigurer, ”(se fig. 41)” etc.I
exempletfrån2005användsdedäremotinte.
Indexikala länkar är markörer som signalerar samband mellan
olikapunkter,t.ex.figurnummerochfotnotssiffror.Ävensådana
finnsalltsåiexempletfrån1874,iformavfigurnumret(”fig.39”)
somnämnsibrödtextenochåterkommersomenetikettvidvarje
bild. Ibland används även bokstäver, t.ex. a–k i en av bilderna i
figur1,somlänkartermer,t.ex.toppskott,somnämnsibrödtexten
tillrättdetaljavdetavbildadeträdet.2005användsdennateknik
däremotinte.
Visuella länkar utgörs av sammanbindande streck och pilar som
lederfrånenpunkttillenannan.Deanvändsinte1874.2005an
vändsdäremotsådanalänkariskissenavfruktträdetsuppbygg
nad till vänster i figur 2 för att förbinda respektive term, t.ex.
Toppskott, med den relevanta delen av det avbildade trädet.
Termförklaringarnaharhärflyttatuturbrödtextenochbildaren
egen, självständig enhet i stället för att som 1874 introduceras
inneibrödtexten.
Samband kan vidare skapas med hjälp av en markering av visuella
gränser. Gränsmarkeringar har en en dubbel funktion: de visar dels vad
somintehörihopgenomattdrauppengräns,delsvadsomhörtätare
ihop genom att skapa engruppering,ofta motsvarande ett s.k.retoriskt
kluster (Schriver 1997:343; se vidare nedan). Visuella gränser markeras
genomavgränsadestreck,ramverkochliknande,menävenavtomrum.I
exemplet från 2005 finns t.ex. två markerade ramar som håller samman
dels en instruktion om hur man ska kapa av kvistarna när man beskär,
dels en upplysning om under vilka månader man kan beskära. Även
sidanelleruppslagetfungerarhärsomettslagsavgränsning,tillskillnad
från i exemplet från 1874 där framställningen löper fram oberoende av
sidbrytningar.
Avsaknadenavtomrum–fysisknärhetellerrentavöverlappning–kan
också markera samband. En sådan närhetsprincip används i exemplet
från 1874 för att hålla samman brödtext och bilder: bilderna är konse
kventinbrutnaidetbrödtextsstyckesomdehörtill.2005ärdetdäremot
bara mellan sådant som bild och bildtext som fysisk närhet konsekvent
markerar samband. (Man kan också tala om kompositionell närhet som
uppstår genom att olika element utifrån konventionen tolkas som sam
höriga. Till exempel tenderar ett fristående skriftelement att tolkas som
en bildtext även om bilden det hör till inte finns i den omedelbara när
heten.)
Slutligen etableras samband mellan modaliteterna naturligtvis också
innehållsligt,genomdenretoriskaorganisationen.Sambanduppstårom
olikaelement utgördelar av samma funktionella helhetoch därmedställsi
enömsesidigfunktionellrelation.Vanligtärattbilderblirdelavenöver
gripande instruerande eller beskrivande framställning (jfr även Nord
2008,avsn.5.2).Såärdetmediprincipallabildernaiexempletfrån1874,
ochocksåvissaavbildernaiexempletfrån2005.I2005kant.ex.deseri
elltordnadebildernasomvisarträdföreochefterbeskärning(tillhöger
påhögersidanifigur2)sägasetableraensådanfunktionellhelhet.
Mer allmänt innehållsliga är tematiska samband, d.v.s. samband som
skapasviareferenterellergenomsläktskapmellanolikareferenter.Refe
rentskadåförståsividmening,somdetnågotsyftarpåellerkansyfta
på. Tydliga sådana samband skapas t.ex. när samma referent både om
nämns och avbildas. Detta är mest utpräglat i exemplet från 1874 där i
princip allt som visas också benämns. Mer allmänna sådana samband
skapasavattdetfinnsettgemensamtövergripandetematisktsamband.
Såärdetibådaexemplen–tematärjubeskärningavfruktträd–ochdetta
bidrartillattskapasambandgenomattskapaenvissbetydelseförväntan
ochtolkningsramförunderordnadeelement.
Ännuenprincipsomskaparvisuellasambandärattvisuelllikheteller
visuelltrimmarkerarsambandochvisuellkontrastmarkerarskillnad.Rim
met eller kontrasten kan röra sådant som färg, färgton, färgskala, färg
mättnad,storlekochkomposition.Genomprincipenförvisuelltrimhålls
ofta texter ihop globalt, t.ex. genom en konsekvent typografi, och så är
detsåväl1874som2005.Detsambandsomdåmarkerasärdockvagtoch
allmänt. Visuellt rim och visuell kontrast kan dock också koda skilda
funktioner.T.ex.hörbildernaiexempletfrån2005tilltvåolikafunktio
nellakategorierochdettamarkerasvisuellt.Enganskamattfärgskalaär
gemensam för det man kan kalla instruerande bilder, knutna till fakta
framställning,medandefotografiskabilderna,sominteharnågontydlig
illustrerande funktion, kontrasterar genom både större färgmättnad och
störrestorlek.
2.2 Förändring
Skillnadenmellandebäggeexemplenillustrerarenhistoriskförändring
motmeruppbrutentextutformningsomiakttagitsiettstörrematerialav
trädgårdsböcker(Nord2007,2008),ochävenibl.a.veckotidningar(Ledin
2000).Mönstretiexempletfrån1874innebärenstarkskriftdominansoch
användsiträdgårdsböckernaframtillungefär1910.Härfungerarbröd
texten som den sammanhållande axeln genom texten, symbolisk länk
ningskaparkonsekventsambandövermodalitetsgränsernaochallavisu
ellaelementärknutnatilldenlinjärtordnadebrödtexten.Dettaförstärks
avfysisknärhetgenomattbildenbrytsinibrödtextenochavdestarka
innehållsligasambandenövermodalitetsgränserna,bådetematiska–allt
somavbildasbenämnsockså–ochfunktionella–bildernaärinordnadei
språkligt organiserade sekvenser (instruktion, beskrivningar etc.). Det
somuppstårärentät,sammanhållenochihuvudsaklinjärstruktur,med
en tydligt kodadläsordning som löper sida upp och sida neri rätt ord
ning,ochgersammatextföljdvidvarjeläsning.
Undermittenav1900taletsermanenbegynnandeuppbrytningavut
formningensomblirmerutprägladmotslutetav1900talet,somiexem
pletfrån2005.Dettamönsterinnebärattsymbolisklänkningendastun
dantagsvis används. Gränsmarkeringar som ramar markerar samband
inom grupper, och även den ram som sidan eller uppslaget bildar an
vänds sammanhållande så att bilder, brödtext och övriga element som
hörihophelstplaceraspåsammasida/uppslag,somdåfårfunktionenav
ram.Deinnehållsligasambandenäroftamindreentydigaochexplicita:
det finns tematiska samband på ett övergripande plan men inte alltid
lokalt,ochfunktionellasambandfinnsintealltid.Detsomuppstårären
svagtsammanhållenstruktursomfrämsthållsihopavengemensamin
ramningavgränsadavsidanelleruppslagetochdetövergripandetemat.
Brödtext finns fortfarande, men andra element är inte nödvändigtvis
knutnatilldenna.Retoriskaklusterbildas,menläsvägenmellandemär
fri.Bokenärutformadsåattdenkangeennytextföljdvidvarjenyläs
ning.
In document
Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk
(Page 111-115)