Då jag går igenom ett insamlat material till forskning om den språkliga
delen av gymnasieskolans svenskämne, slås jag av hur svårt det är att
finnanågratydligaspråkvetenskapligabegrepp.Någonstansiundervis
ningspraktiken försvinner de verktyg som rimligtvis ingår i svenskäm
nets kunskapsbas och som eleverna kunde ha arbetat med. Vad är det
somhänder–ochvarför?
Exempel 1: Gruppsamtal om språk
Någonstans i Sverige sitter gymnasieelever gruppvis och diskuterar en
textsomderaslärareförsettdemmed.
1Detrörsigomettebrevförnät
fiske på en bitvis ganskaknaggligsvenska. Ett utmärkandedrag ärele
vernas sätt att ta sig an uppgiften. De följer inte lärarens skriftliga in
struktion–atttystläsaigenomförattsedanhögläsaettstyckeitagetoch
nagelfaravarjemeningoch,slutligen,antecknasinaresultat.Iställetska
parelevernasinegenarbetsgång.Iengruppmarkerarelevernamedpen
nadirektpådetutdeladepappretsådantsomdeiakttar.Enannangrupp
antecknar,menelevernagördetvarförsigutanattkommaöverensom
vad som ska skrivas. I övriga grupper kastar man sig över texten och
kommenterar sådant som man råkar få syn på. I vissa fall upptäcker
elevernaattdeärostrukturerade:
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
128A: Alltså,vidiskuterarjufelsakerhelatiden. 129B: Härstårjuvadviskadiskutera. 130C: Ja,detstårpåframsidan. 131B: Baksidanblirdetvälmen... 132C: Jaja. 133A: Vikanskeskullehalästdettainnanvi... 134B: Ja,menvigördetnudå.[Läsertystlärarensinstruktioner.]För anteckningar–nejtack. 135A: Öh,viskaanalyseratextenförattseomdetfinnsnångemensam nämnareföralla,omdetär,alltså,varförochvaddetär,somom detärjustsvenskameningarsom,ellersåkonstiga. 136B: Vifårläsatextenheltenkeltdåförst. 137C: Mm.
138A: Läs ett stycke högt i gruppen noggrant och sakta. Tag sen en mening i taget och nagelfar den med tanke på frågorna ovan. Föranteckningar.
139B: Vikantadenförstaigen. 140A: Ja.
IexempletovantolkarA(135)uppgiftenså,attmanskaanalyseratexten
i syfte att finna genomgående drag. Vad detta innebär rent praktiskt
framgåravyttrande138,därAläseruppinstruktionerna.Läggmärketill
attBredanharfastslagitattmaninteskabrysigomattanteckna(134).I
andra grupper löser man förhållandet till instruktionerna genom att i
efterhandslåfastattmangjortdetmanskulle:
B: Ärvifjärdiga[tillgjort]?Nej,viharvälgjortallting.
A: Letaeftermarkörersomkansäganåtomtexten,detharvigjort. Vilkatyperavirreguvafan?
C: Irregulariteter. Finns det några samband mellan markörerna i texten? B: Markörer,detärjustavfelochsånagrejor. C: Ja.
Vadelevernaskaarbetamedärnaturligtvisfastslagetgenomuppgiftens
formulering,menvadviserovanärhurelevernasjälvaomdefinierarså
välinnehållsomarbetssätt.Attmantalaromsinverksamhetochisam
taletfastslårvadsomgälleräringetmärkligtisig.MatsLandqvist(2006)
visarhurförhandlareanvänderdettaslagsmetakommunikationsomett
”diskursivt maktmedel” (Landqvist 2006:178) för att påverka samtalets
ramar.DeisamtaletdominerandeelevernaAochBidetförstaexemplet
ovan utövar just en sådanpåverkanför att ange ramarför samtalet och
verksamheten.
I de samtal jag studerat är det också tydligt att eleverna gör ett slags
gränsdragningförvadsomkandiskuterasochhurmankangöradet.De
haringaproblemmedattanknytatillegnaerfarenheter:
Jamen det är ju likadant. Jag min mamma får såna mejl från Ebay. Dom bara: ja, vi har märkt konstig aktivitet på ditt konto och... Så stårdetdåettdatumden,eh,blablabla.Vaddåkonstigaktivitet,lik som? Vad då, hur märker man att det är konstig aktivitet, liksom? Hur definierar man det? Och sen så, så uppmanar dom då, en länk efteråt.Öh,viharblockatdittkontoförtillfälletförallaköp,gåinpå den här sidan och skriv in alla uppgifter, och va fan? Ja, och så det står på engelska. Gå in här på den här sidan och så är det en länk. Och skriv in alla dina uppgifter igen så blir kontot liksom upplåst igen.