Analys och diskussion
7.2 Diskussion om metodval
Initialt studerades examensarbeten som undersökte liknande ämnen för att få ramar för vad studien kan innehålla och för att hitta de första källorna. Det gav en bild på sökord för exempelvis Google Scholar, men källor har också hittats genom att gå via tidigare studiers källor. En negativ aspekt med den meto- den är att det finns en risk att källor som har samma grundsyn används i allt för stor utsträckning och att andra perspektiv inte får tillräckligt stor plats, att studierna bekräftar varandra även om andra perspektiv kanske finns.
Analyserna av referensobjekten är gjorda efter de analysmallar som togs fram i studien. Mallarna togs fram i syfte att kunna analysera resecentrumen på ett systematiskt och objektivt sätt, men det finns ändå en risk att författarens åsikter speglas i resultatet eftersom mallarna baseras på tolkningar av litteraturstudien. En annan författare hade kunnat få ett annat resultat. Många av de faktorer som analyserades i resecentrumen bygger också på känslor, vilka är individuella och svåra att mäta. Det var svårt att hitta referensobjekt som helt matchade önskemålen, från början var tanken att hitta ett referensobjekt som uppfyllde kraven på byggnadsår och som var placerat i ett subarktiskt område eller i ett område med större klimatvariationer. Bollnäs resecentrum kom in som referensobjekt senare än de övriga resecentrumen och det fanns ingen möjlighet att resa dit, varför det blev en intervju via telefon. Den intervjuade personen är extern projekt- ledare för Bollnäs kommun och troligtvis positivt inställd till projektet Bollnäs resecentrum, vilket kan ha påverkat personens svar.
Ritningar över gång- och cykelpassagen i Umeå C saknas, övriga ritningar presenteras i Bilaga 10.2. Analysmallen för klimatfaktorer resulterade främst i anpassningar för den kallare delen av året, men i det subarktiska klimatet finns det faktorer som kan vara utmanande eller positiva också under sommarsä- songen. För att kunna göra ett komplett konceptförslag som baseras på analysmallen bör även sommarfak- torerna vägas in.
Gällivare resecentrum var den enda plats som användes för att analysera klimatfaktorer. Anledningen var att inget lämpligt referensobjekt i subarktiskt klimat hittades, men för att enbart analysera klimatfaktorer hade inte de olika kraven som ställdes på referensobjekten behövt uppfyllas. Underlaget hade då blivit bredare och resultatet mer tillförlitligt. En annan anledning till varför fler resecentrum inte besöktes var tidsramen för studien.
Eftersom analyserna i studien fokuserat mycket på estetiska värden så hade en analysform för platsanalys som tar mer hänsyn till sådant kunnat vara lämplig att använda också, exempelvis Stadsbildsanalys av Michael Trieb hade kunnat vara en lämplig analysmetod att komplettera Lynch-analysen med för att på in mer estetiska värden att använda i arbetet med konceptförslaget. Anledningen till att en kompletterande analys valdes bort var främst studiens omfattning och tidsram.
Konceptförslaget var inledningsvis planerat att vara mer detaljerat och utvecklat, men då tidsåtgången för studiens analyser missbedömdes blev resultatet mer övergripande. De viktigaste delarna i konceptförslaget kan dock beskrivas i textform.
I avsnitt 8.1 sammanställs slutsatser för studien och i 8.2 föreslås framtida studier kopplade till arbetet.
8.1 Slutsats
8.2 Framtida studier
Avsnitt
8
En förutsättning för ett ökat kollektivtrafikanvändande är att platsen upplevs som trygg. Många olika faktorer påverkar känslan av trygghet; hur välskött platsen är, om platsen är ödslig eller befolkad och kvaliteten på belysning. Belysningen påverkar starkt upplevelsen av en plats, både hur lätt det är att se om- givningen och navigera sig i den, såväl som egenskaper som färgåtergivning, riktning och typ av ljuskälla. Om resecentrumet är dåligt underhållet och det förekommer klotter, skräp eller trasiga föremål bidrar det till att platsen känns ödslig och således mindre trygg. Det är viktigt att se och bli sedd av andra människor för att en plats ska upplevas som trygg. Att ha blandade funktioner och personal på plats i resecentrumet är trygghetsgivande. Om det finns tidsfördriv och saker som resenärer kan sysselsätta sig med bidrar det också till platsens attraktivitet.
Hur olika funktioner förhåller sig till varandra, inom resecentrumet och hur resecentrumet förhåller sig till funktioner i staden, är också viktigt för funktionalitet och attraktivitet. Resecentrumets struktur ska gärna tala om åt vilket håll resenärer ska röra sig för att komma till målpunkter, information ska vara lätt att hitta. Struktur och informationsflöde ska kännas naturligt för att den kollektiva resan ska vara ett attraktivt val. Det ska inte finnas skymmande objekt på platsen och designen ska bidra till läsbarheten. För att få ett flöde genom resecentrumet är kopplingen till den omgivande staden viktig, det ska vara lätt att ta sig vidare. För att vara en attraktiv plats i staden bör resecentrumet erbjuda något som ger mervärde även för invånare i staden och miljön ska vara estetiskt tilltalande. Slutligen ska resecentrumet vara tillgängligt för alla. Det är viktigt att platsen är utformad med hänsyn tagen till människors olika förutsättningar. De väder- och klimatfaktorer som följer av ett subarktiskt klimat är utmanande för den byggda miljön på många sätt. Mörkret är påtagligt en stor del av året, vilket ställe än högre krav på belysningen. Snö föränd- rar stadens struktur och ställer krav på underhåll och design för att en plats ska hålla fortsatt god till- gänglighet, attraktivitet och komfort även under vintern. Vid nybyggnationer ska designen anpassas efter vinterförhållanden istället för sommarförhållanden, snö kräver exempelvis mer plats. För att upprätthålla god tillgänglighet genom vintern kan markvärme vara ett alternativ. Utemiljöer med god rumslighet och gynnsamt nyttjande av solen skapar platser som är behagliga att vistas på under en större del av året än stora platser utan rumslighet. Solljus bör nyttjas så effektivt som det går. Utformningen bör också nyttja de positiva aspekter som följer med klimatet. Att använda ljus som konstverk kan få en mörk plats att bli attraktiv och intressant. Glasade ytor släpper dels in mycket ljus i en byggnad och får den samtidigt att utmärka sig i omgivningen.