Kommunens planer

Centrala Gällivare är byggt i en rutnätsform där de stora gatorna Östra- och Västra Kyrkallén tidigare utgjorde den centrala axeln med sin bredd på 40 meter (Tyrens; Sweco; BLACK ljusdesign, 2019). Omfat- tande förändringar pågår i centrala Gällivare när många av de funktioner som tidigare fanns i Malmber- get flyttas till Gällivare. Multiaktivitetshuset kommer att förändra Kyrkallén i grunden och skapar en ny avgränsning mot Vassara torg och Kyrkalléns norra del. Vassara torg kommer att få en ny skepnad som ska öppna upp mot Dundret och samtidigt binda samman torget med Lasarettgatan, vidare ner till Vassara älv samt resecentrumet. En rad andra projekt pågår eller planeras också i och kring centrum. Förhoppning- en är att förtätningen ska ge mer liv och rörelse i centrum, samt en större närhet mellan olika funktioner. Kommunen arbetar också med att stärka kopplingar och tillgängligheten via gång- och cykelvägar mellan målpunkterna (Gällivare kommun, 2019).

utformas på ett säkert sätt och ska i sin utformning prioritera de mjukatrafikslagen (Gällivare kommun, 2016). Resecentrumet utgör med sin centrala placering en viktig del av centrala Gällivare och kan utveck- las till en knutpunkt för gång- och cykelnätet i Gällivare. I Utvecklingsplan för Gällivare centrum (2019) beskrivs planer om att utveckla och lyfta fram området framför stationsbyggnaden, det ska vara möjligt att vänta på ett ankommande eller avgående tåg i en trevlig miljö och det ska vara lätt att hitta vidare till centrum.

Det finns ett behov av att förbättra förbindelserna över järnvägen. I samband med att resecentrum byggs om bör ett helhetsgrepp tas för att förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister (Gällivare kom- mun, 2019).

Naturen ska vara enkel att nå även utan tillgång till bil. Staden ska kopplas samman med viktiga målpunk- ter som ligger utanför. För att främja prioriterade transportslag är goda parkerings- och förvaringsmöjlig- heter för spark, cykel och skidor vid målpunkterna viktigt. Skid- och sparkåkning i tunnlar och på broar ska finnas där det är möjligt (Gällivare kommun, 2016). Det pågår en förtätning söder om järnvägen, vilket ökar kraven på trygga och tydliga passager mellan järnvägens två sidor (Gällivare kommun, 2014). Gatumiljöer och vinterleder ska utformas så att de är lättillgängliga även vintertid och barns perspektiv ska också finnas med i utformningen (Gällivare kommun, 2016).

Närheten till vatten är en kvalitet som bör nyttjas mer, stråk längs med och tillgängligheten till vattnet bör utvecklas. Under vintern faller mycket snö och många platser, särskilt grönområden blir svårtillgängliga. Snön kan istället skapa nya rum under vintern. Snövallar och andra byggnadselement av snö kan skapa platser med bättre mikroklimat. Beroende på solläge kan en del av grönområdena sparas från att vara

Figur 16 - Utsikt mot Dundret från Gällivare resecentrum

Resecentrumet är också det första många turister möter, gestaltningen av platsen ska framhäva Gäl- livares identitet genom till exempel materialval. Utsikten mot Dundret är viktigt för stadens iden- titet och siktlinjer ska bevaras, förstärkas och ut- göra en utgångspunkt vid planering och byggan- de (Gällivare kommun, 2014; 2015). Ett möjligt alternativ till traditionell kollektivtrafik är en lin- bana som går från centrala Gällivare till Dundret och skulle stärka identitetens som vintersportort (Gällivare kommun, 2014). Andra identitetsbyg- gande faktorer som lyfts fram är bland annat det extrema klimatet, snö, is, midnattssol, norrsken, berg, skog och de starka kontraster som finns mellan ljus och mörker, frodig natur och karga fjällandskap (Gällivare kommun, 2016).

Lasarettsgatan är en av de gator som binder samman centrala Gällivare. I dess ena ände ansluter gatan till Malmbergsvägen, precis vid resecentrumet, och sträcker sig ända bort mot sjukhuset. Gatan korsas av E45:an och kopplas därför samman med en av entréerna för regionalbuss och bil till Gällivare. Vassara torg angränsar till Lasarettsgatan. Gatan kännetecknas idag av ett brett och öppet gaturum med otydliga gränser mellan gata och fastighet och breda och stora korsningar i närheten av resecentrum. Det finns otydliga kanter och gränser och saknas en tydlig väg för cyklister. Det finns planer på att utveckla flera av centrums gator utifrån fyra olika gatutypologier, där Lasarettsgatan ska få gatustrukturen av en större stadsgata (Tyrens; Sweco; BLACK ljusdesign, 2019).

Figur 17 - Ny gatustruktur Lasarettsgatan, enligt (Tyrens; Sweco; BLACK ljusdesign, 2019)

Figur 18 - Ny gatusektion Lasarettsgatan, enligt (Tyrens; Sweco; BLACK ljusdesign, 2019)

Lasarettsgatan planeras få en körbana på 3,5 meter med mittrefug med nedsänkt kantsten längs med hela gatan. På gatans södra sida ska en plattsatt gångbana finnas där alla passager till anslutande gator är upp- höjda, på den norra sidan ska en genomgående cykelbana och gångbana finnas, också med upphöjda pas- sager till anslutande gator. Gångbanan ska vara plattsatt och cykelbanan ska vara avskild med smågatsten. Korsningar ska vara dimensionerade för sväng med lastbil (9,4 meter). Hastigheten planeras vara 40 km/h och det kommer att finnas passager över gatan både med och utan upphöjning (Tyrens; Sweco; BLACK ljusdesign, 2019). Det ska vara lätt att hitta till centrum som besökare och utformningen ska vara estetiskt tilltalande och leda dem rätt. Utformningen av resecentrum ska också bidra till platsens läsbarhet och leda besökare i riktning mot centrum (Gällivare kommun, 2019).

Det förekommer stora skillnader i säsongsklimatet i subarktiska städer (Ebrahimabadi & Johansson, 2014). Vinterperioden i Gällivare omfattar drygt hälften av året, ungefär från oktober till slutet av april. Normalt snödjup under senvintern är 60–80 cm (Gällivare kommun, 2016). Arnehed, Johansson & Öberg (2012) konstaterar i Underlag till trafikstrategi för Kiruna kommun att generella lösningar för att öka andelen kollektiv-, gång eller cykeltrafik oftast inte är anpassade till Kirunas förutsättningar, framförallt gällande klimat. Kiruna ligger ungefär 82 kilometer nordväst om Gällivare. Andelen bilresor i Kiruna är högre än den genomsnittliga andelen bilresor i svenska kommuner med jämförbar befolkningsmängd och andelen resor med cykel eller kollektivtrafik är liten. Resor med bil är ett attraktivt alternativ för transport i en stad med extrema klimatförhållanden, som de i subarktiska regioner, då bilresor både är komfortabla och ger skydd från obehagliga väderförhållanden (Ebrahimabadi, 2012).

För att åstadkomma en trafikmiljö som skapar förutsättningar för hållbara resor, året runt, i subarktiska regioner är det viktigt att de fysiska strukturerna underlättar och uppmuntrar användandet av gång- och cykelnätet även under vintertid. Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelnätet ska vara priori- terat och det bör byggas så att påverkan från vind och nederbörd minimeras. De fysiska strukturerna bör underlätta och uppmuntra användandet av kollektivtrafik även under vintertid och nät som stimulerar transporter med icke motordrivna snöfordon som skidor och spark ska skapas och underhållas (Arnehed, Johansson, & Öberg, 2012). Det finns tydliga indikationer på att vintrarna i norra Sverige blir varmare och blötare till följd av klimatförändringarna. Väderförhållanden som kan associeras med varmare vintrar, som regn, is och slask utgör barriärer för icke motoriserad transport