Slutsatser av platsanalys och analyser av Gällivare resecentrum

5.4.1 Platsanalys

Den platsanalys som utfördes för studien och de analyser som är gjorda i planerna från Gällivare kommun stämde i stor utsträckning överens. Vissa skillnader i noder och målpunkter fanns, men de flesta har vär- derats på samma sätt. I Gällivare kommuns planer fanns ingen analys av områdesindelningar och det var i det elementet som analyserna skilde sig mest åt. I Gällivare kommuns analyser som inkluderar områdes- indelningar fanns mest beskrivningar av pågående, framtida eller potentiella projekt. Skillnaden mellan analyserna bedömdes inte påverka det fortsatta arbetet med studien på något sätt.

Kopplingen mot Vassara älv med järnvägen som barriär och att inkludera vinderleder i stråk var något som inte gjordes i studiens platsanalys. Kommunen har också tagit fram planer för utvecklingen av gång- och cykelnätet, i studiens analys inkluderas enbart befintliga gång- och cykelstråk. Vid arbetet med ge- staltningsförslaget tas hänsyn till de kompletterande delarna. Kopplingen mot Vassara älv kan stärkas med en ny bro över järnvägen, det skulle också stärka kopplingen mellan bostadsområdena söder om älven och resecentrum. Järnvägens barriäreffekt skulle minskas med en ny bro och tillgängligheten skulle kunna förbättras.

I konceptförslaget utformas resecentrumet utifrån de planerade gång- och cykelvägarna och vinterstrå- ken. Utformningen ska ha en struktur som leder mot centrum och informera om andra viktiga målpunk- ter som omnämnts i analyserna. Lasarettsgatan planeras få en helt ny gatustruktur och konceptförslaget anpassas efter den nya gatustrukturen. Kopplingen mot hotellet, som redan är en nod, stärks och passagen görs tryggare. Siktlinjer mot Dundret och Repisvaara från resecentrumet bevaras, andra landmärken finns antingen redan i resecentrumets omgivning eller är inte synliga från platsen.

5.4.2 Analyser av Gällivare resecentrum

Placeringen av resecentrumet är bra sett till de möjligheter som finns för stärkta kopplingar mot den om- givande staden och ett ökat flöde av människor förbi resecentrumet (Trafikverket, 2015). Resecentrumets placering har potential att göra platsen till en viktig nod i staden om de planer kommunen har för omgi- vande gator och nya gång- och cykelvägar till platsen fullföljs. Kopplingar mot centrum och andra noder är dåliga och platsen är svår att identifiera sig på. Ytorna i resecentrumet är starkt dominerade av motor- driven trafik. De ytor som finns för gående känns otillgängliga eftersom den motordrivna trafiken tillåts ta så mycket plats. Ett exempel är ytan framför stationshuset som upplevs vara väldigt nära biltrafiken och har dåligt skötta planteringar, platsen uppmuntrar inte till någon längre vistelse. En jämförelse med ytan framför den norra entrén i Strängnäs resecentrum kan göras, där den motoriserade trafiken fått lämna plats för gående och omsorg har lagts på materialval och dekorativa inslag.

Den grönyta som finns mellan bussgatan och Lasarettsgatan känns inte tillgänglig och trevlig att vistas i. Ytan är av gräs och är helt öppen och utan rumslighet och omges av relativt trafikerade vägar åt alla håll, det finns få sittplatser och det finns inga sammanhängande gång- och cykelstråk till platsen. Också här är Strängnäs resecentrum en intressant jämförelse. Där ytan delas upp i mindre ytor med olika typer av plan- teringar som skapar små platser som känns rofyllda och skyddade. Även om ytan i Strängnäs har mark-

Ytorna bör också utformas så att de kan lagra snö under vintern, gärna på ett sätt som skapar nya rum. Snön är också identitetsskapande, Gällivare kommun vill framhäva Gällivares roll som vinterstad (Gäl- livare kommun, 2014). Det finns ett behov av väderskydd som skyddar bättre mot vind och snö, gärna uppvärmda, som komplement till väntsalen, dessa skulle kunna integreras i omgivningen på ett sätt som låter resenärerna ta del av snön utan att störas av den, exempelvis om snö packas mot glaspartier. Utsikten mot Dundret är ett positivt inslag i resecentrumet. En ny bro över järnvägen skulle kunna hålla utsikts- platser mot Dundret. Då bron finns i direkt anslutning till resecentrumet så på skulle fjället på så sätt bli mer tillgängligt även för resenärer som bara vistas på platsen en kortare tid.

Strukturen i Gällivare resecentrum är inte anpassad för gående och cyklister, det finns inga samman- hängande stråk och det är svårt att orientera sig. Ytorna är inte anpassade för personer med olika funk- tionsnedsättningar eller för barn. Taktila stråk finns på tågperrongen men saknas på övriga utomhusytor i resecentrumet. Under vintersäsongen försvinner de taktila stråken under snö och is. Ytorna utanför stationshuset i riktning mot centrum är mycket otillgängliga under vintern, gångpassager över körytor är inte alls utmärkta, marken blir lätt ojämn och halkig och gångvägar snöröjs inte regelbundet. Trottoarerna som leder från resecentrumet blir än smalare till förmån för snölagring. I Bollnäs och Strängnäs används markvärme för att hålla ytorna snö- och halkfria. På så sätt är det också lättare att bibehålla god tillgäng- lighet genom olika säsonger och det finns möjlighet att utforma mer rumsliga ytor som annars hade varit svåra och kostsamma att snöröja. En nackdel med att använda markvärme i Gällivare är att frånvaron av snö på gångytor kan vara negativt för identiteten som vinterstad. Vid platsbesöket i november var bänkar- na intill stationsbyggnaden och vägen till bänkarna dåligt snöröjda och erbjöd inte möjlighet att sitta ned. Uppvärmda bänkar, som de som finns i Bollnäs, skulle vara lämpligt att använda i Gällivare.

Platsen upplevs som relativt befolkad i och kring stationsbyggnaden men resecentrumet har många ytor som känns ödsliga och dåligt omhändertagna, med trasig markbeläggning, illa skötta planteringar och grönytor, knapp belysning och dålig rumslighet. Det förekommer också klotter. Väntsalen är liten, består bara av ett rum och kan skapa stark otrygghet om störande personer befinner sig där samtidigt eftersom det inte går att välja något annat uppvärmt väntutrymme. Eftersom vintersäsongen är lång i subarktiska klimat (Ebrahimabadi, 2012) bör det finnas fler uppvärmda alternativ. När turistbyrån och resebyrån är öppna minskar otryggheten i och med att personal finns på plats och för att utrymmet inte känns lika instängt, men eftersom båda har öppet dagtid är det ett stort antal timmar varje vecka som byggnaden inte har personal på plats. Ett sätt att åtgärda det är att införa ytterligare funktioner i resecentrumet eller ha stationsvärdar på plats, som det var i Umeå C under platsbesöket.

Belysningen är inte tillräckligt bra i resecentrumet när det är mörkt ute. Vid platsbesöket i november var det svårt att se personer som gick över de stora öppna ytorna där bilar ock bussar kör, vilket också är nödvändigt eftersom det inte finns några sammanhängande gång- och cykelstråk. Belysningen bidrar inte heller till några estetiska kvaliteter eller till ökad trygghet på platsen. Eftersom mörkret är påtagligt en stor del av året i subarktiska områden finns en potential i att använda ljussättningen för att göra platsen attrak- tiv. Den mörka perioden av året bör vara styrande för designen av belysningen. Ljusväggen i Umeå C är ett

I avsnittet presenteras studiens två resultatdelar. Syntesen i 6.1 är en sammanställning av slutsatserna från referensstudierna och analyserna av Gällivare resecentrum. Syntesen beskriver teman som är viktiga vid utformning av resecentrum och presenterar förslag på möjliga klimatanpassningar för respektive tema. 6.2 Konceptförslag bygger på syntesen och platsanalysen av Gällivare och är ett förslag på ett förnyat resecentrum i Gällivare. I illustrationerna i Figur 80 och Figur 81 används ritningar som presenteras i Bilaga 10.2.5.

6.1 Syntes

6.2 Konceptförslag

Avsnitt

6

Resultat

6.1 Syntes

Ljus

Ljuset ska vara funktionellt och göra platsen tillgänglig. Det ska gå att se och hitta information lätt och belysningen ska vara tillräcklig för att resenärer ska vara synliga, för varandra och för personer som kör fordon. Belysning är också starkt trygghetsskapande om den utformas på rätt sätt; med god färgåtergiv- ning, olika typer av ljuskällor i olika höjd och riktning.

Klimatanpassning: Mörkret är påtagligt under den subarktiska vintern och ljuset får en särskild betydelse.

Belysningen måste dels vara lika funktionell, men mörkret och snön gör att många andra av stadens ele- ment försvinner under vintern och en estetiskt tilltalande belysning blir viktigare. Belysningen kan fung- era som konstverk. Mörkret är inte enbart något negativt, en tydlig stjärnhimmel och naturfenomen som norrsken är sådant som kan framträda och vara värdefullt för platsen. Ytor där belysning kan anpassas efter behov är ett sätt att ta tillvara på sådana kvaliteter.

Glasade ytor släpper både in och ut ljus, i mörkret blir det ett utmärkande inslag i omgivningen och inifrån byggnaden kan personer betrakta ljuset utanför. Vid klart väder visar sig himlen ofta i olika färger under den subarktiska vintern.

Rumslighet

Det ska vara lätt att få en överblick över ytorna men där ska också finnas en tydlig rumslighet. Rumslighe- ten gör att varje individ kan hitta en egen och mer skyddad plats att vistas på och skapar mer intressanta miljöer att röra sig i. Rummen bör inte bli allt för slutna, om de ändå har en mer sluten karaktär bör det finnas flera alternativa vägar till och från dem.

Klimatanpassning:Rumslighet kan vara svårt att upprätthålla utomhus när det finns snö på marken, det

går inte att snöröja små ytor på ett effektivt sätt. Ytorna behöver antingen handskottas eller så kan mark- värme användas. Stråk och vissa ytor kan värmas upp med markvärme medan andra ytor tillåts behålla snö, på så sätt kan känslan av vinterstad bevaras och det sparas plats för snöförvaring. Uppvärmda mindre

Figur 64 - Ljus

Attraktivitet

Material av hög kvalitet bidrar till att få platsen att kännas omhändertagen och attraktiv. Dekorativa och konstnärliga inslag gör platsen igenkännbar och får den att kännas mer behaglig att vistas på. En attraktiv plats uppmuntrar människor att vistas där och leder till ökad trygghet. Grönska bidrar också till att göra en plats attraktiv.

Klimatanpassning: Det bör finnas dekorativa inslag på platsen som är synliga också på vintern. Snön kan

användas för att skapa tillfälliga designelement, ljud och ljus fungerar även under mer besvärliga väder- förhållanden. I perioder under vintern kan kylan vara påtaglig och att kunna gå in för en paus i ett upp- värmt utrymme kan upplevas som attraktivt. Grönska bryter av mot det vita i en vintermiljö och omsorg bör läggas på växter som fungerar också vintertid. Träd kan belysas för att bli mer dekorativa, de kan byta skepnad flera gånger under höst- och vintersäsongen och det är också ett sätt att belysa omgivningarna och skapa en trygg miljö.

Struktur

De olika funktionerna ska vara placerade på ett logiskt och naturligt sätt i förhållande till varandra, plat- sen ska upplevas som tydlig. Korta avstånd och väderskyddade förflyttningsvägar gör byten mer komfor- tabla för resenären. Designen ska vara enhetlig inom resecentrumet för att underlätta läsbarheten och leda vägen mot olika funktioner; belysning, material och grönska kan användas.

Klimatanpassning: Höga snöhögar som skymmer sikten ska inte lämnas och gångytor ska vara ordentligt

snöröjda. Skyltning ska vara placerad på ett sådant sätt att de inte snöar över, god belysning underlättar orientering på platsen. Väderskyddade väntytor nära varje bytespunkt inom resecentrumet är viktigt.

Prioritering

Figur 66 - Attraktivitet

Figur 67 - Struktur