Litteraturförteckning
10.1 Intervjufrågor och sammanställning av svar
Intervjun utfördes 2020-12-16 klockan 10:00.
Sammanställning av intervjun:
1. Vilka funktioner finns i resecentrumet?
Svar: Trafikslagen tåg, regionala bussar, stadsbussar, taxi, gång, cykel och bil. Det
finns kontor och tjänsteföretag kopplat till stationshuset, och det förbereds för restaurang i. Det finns en Pressbyrå som håller på att byggas ut, ytan kommer att vara tre gånger så stor som den tidigare.
2. Vilka reseflöden uppskattas passera genom resecentrumet?
Svar: Just nu (under pandemin) passerar omkring 800 – 1 000 resenärer per dag.
Region Gävleborg har som målsättning att öka andelen resor med kollektivtrafik och låta kollektivtrafiken utgöra en större andel av det motoriserade resandet.
Resecentrumet är dimensionerat för 2 000 resenärer, som en del i Bollnäs
kommuns arbete att skapa förutsättningar för en tätare stadstrafik. När pandemin är slut och ytterligare åtgärder är gjorda för stadstrafiken förväntas ett flöde på 2 000 resenärer passera genom resecentrumet per dag.
3. Enligt en artikel från Sweco (2019), som designade resecentrumet, var säkert, tryggt, tillgängligt och bekvämt ledord för utformningen. På vilket sätt märks det nu i det färdiga resecentrumet?
Svar: Resecentrumet är utformat för resenärerna och de lösningar som valts är de
som bäst passar resenärerna. Resenären är huvudpersonen i resecentrumet och lösningarna som är valda ska bäst möta resenärens behov. Det finns inga
nivåskillnader (trappsteg/etage) på hela området. Området lutar men för att undvika nivåskillnader lutar istället golvet i bussterminalen med 2%. Under processen har möten hållits med Tillgänglighetsrådet och olika föreningar inom rådet för att få en uppfattning om vilka lösningar som är viktiga för olika funktionsvariationer. Det finns tydliga taktila stråk och bra realtidsinformation för resenärerna via digitala skärmar. De går att hitta över hela resecentrumet. Resecentrumet är öppet med möjlighet till god överblick. Det finns en stor torgyta och byggnaden är helt utan prång, det finns ingenstans att gömma sig. Bussterminalen har stora glasytor som ger god översikt över hela området, personer på var sida om glasväggen kan ha ögonkontakt. Alla ytor är belysta och det finns inga mörka hörn. Det finns sju uppvärmda bänkar längs med hela bussterminalbyggnadens ena långsida. Det finns markvärme över hela området (via returvärme från fjärrvärme): gångytor, torgytor och halva vändplatsen för bussar. En målsättning har varit att det ska vara bekvämt, säkert och tillgängligt att resa. Ytterligare en trygghetsåtgärd är att innertaket inne på toaletterna inte går att lyfta, det är inte möjligt att gömma något där.
4. Vilka lokala klimatmässiga faktorer och väderförhållanden har tagits hänsyn till i utformningen (sol/regn/snö/vind)?
Svar: Sol, regn och snö.
5. Vilka val gällande utformningen har gjorts för att hantera klimatmässiga faktorer och olika väderförhållanden (sol/regn/snö/vind)?
Svar: Under hela byggprocessen har fokus varit att hålla sig till målet: resenären i
fokus. Beslut har fattats för att möta den målsättningen. Byggnadens design har styrts helt av funktionsmått. Efter att position och mått på byggnaden bestämts fanns plats för finlir (detaljfrågor gällande utformningen). Terminalen är
dimensionerad för högre bussar än de som går där idag.
Hållbarhetsperspektivet har varit viktigt. Det finns en solelanläggning som
producerar lika mycket energi som byggnadens årsförbrukning. Bussterminalen ska hålla en temperatur på 15°C under vintern och är gjord för att vara ett väderskydd de lux, den är inte byggd för längre väntetider (för längre väntetider finns
stationsbyggnaden), maximal väntetid bör vara 15–30 minuter. Glasväggen är riktad mot söder och byggnaden är optimerad för att få in så mycket sol som möjligt. Glasytorna bidrar också till trygghet och öppenhet. Det finns en automatisk
vädringsfunktion i byggnaden, dörrarna öppnas i ett korsdrag när temperaturen blir för hög under sommaren. Byggnaden är gjord för att vara energieffektiv.
Det finns mycket hårdgjorda ytor i resecentrumet. Material som används är bland annat corten och tegel och granit. Kommunen har en dagvattenpolicy och för att förhålla sig till den var det nödvändigt att fördröja vattnet så mycket som möjligt, varför bussterminalen fick ett sedumtak. Taket fördröjer huvudsakligen vatten men hjälper också till att hålla temperaturen nere inne i byggnaden under sommaren. Torgytorna hade varit svåra att snöröja om det inte vore för markvärmen.
Markvärmen är också positiv ur energisynpunkt, returvärme från Bollnäs energi används. Jämfört med traditionell snöröjning är lösningen med markvärme ungefär 15% dyrare, men då undviks också skador från snöröjning, hantering av grus. Ur ett livscykelperspektiv är det antagligen bättre med markvärme jämfört med snöröjning. 6. Vilka åtgärder är gjorda för att resecentrumet ska vara tillgängligt under skiftande
klimatförhållanden/årstider?
Svar: Projekteringen är gjord med tanke på de förhållanden som uppstår under
väldigt varma somrar och tuffa vintrar. Fördröjningen på dagvattnet är 18–20% av flödet. Det finns en översvämnings- och dagvattenproblematik i Bollnäs, vilket tagits i beaktande. En översvämnings- och dagvattenutredning är gjord och utformningen tar höjd för klimatförändringarna och de effekter de medför.
7. Vilket arbetssätt användes för att komma fram till vilka klimatmässiga faktorer och väderförhållanden som var viktiga att ta hänsyn till?
Svar: Kommun och region har haft en arbetsgrupp som startades i april 2018.
Projektets ledord och krav gällande dagvatten, energi och hållbarhet fanns med från början. Sweco kopplades in i systemprojekteringen. Under systemskedet
(november 2018-mars 2019) jobbade Sweco utifrån beställarens riktlinjer och fokus på målen har funnits med under hela tiden. Solstudier utfördes, bussterminalen vreds och dess mått anpassades som ett resultat av solstudien. En
översvämningsutredning gjordes.
8. Finns det olika förhärskande vindriktningar sommar- och vintertid respektive vid regn och snö? Är resecentrumet utformat med hänsyn till vindriktningar och om så, på vilket sätt?
Svar: Nej, vind är inte analyserat i projektet.
hålla en temperatur på 15°C under vintern och är gjord för att vara ett väderskydd de lux, den är inte byggd för längre väntetider (för längre väntetider finns
stationsbyggnaden), maximal väntetid bör vara 15–30 minuter. Glasväggen är riktad mot söder och byggnaden är optimerad för att få in så mycket sol som möjligt. Glasytorna bidrar också till trygghet och öppenhet. Det finns en automatisk
vädringsfunktion i byggnaden, dörrarna öppnas i ett korsdrag när temperaturen blir för hög under sommaren. Byggnaden är gjord för att vara energieffektiv.
Det finns mycket hårdgjorda ytor i resecentrumet. Material som används är bland annat corten och tegel och granit. Kommunen har en dagvattenpolicy och för att förhålla sig till den var det nödvändigt att fördröja vattnet så mycket som möjligt, varför bussterminalen fick ett sedumtak. Taket fördröjer huvudsakligen vatten men hjälper också till att hålla temperaturen nere inne i byggnaden under sommaren. Torgytorna hade varit svåra att snöröja om det inte vore för markvärmen.
Markvärmen är också positiv ur energisynpunkt, returvärme från Bollnäs energi används. Jämfört med traditionell snöröjning är lösningen med markvärme ungefär 15% dyrare, men då undviks också skador från snöröjning, hantering av grus. Ur ett livscykelperspektiv är det antagligen bättre med markvärme jämfört med snöröjning. 6. Vilka åtgärder är gjorda för att resecentrumet ska vara tillgängligt under skiftande
klimatförhållanden/årstider?
Svar: Projekteringen är gjord med tanke på de förhållanden som uppstår under
väldigt varma somrar och tuffa vintrar. Fördröjningen på dagvattnet är 18–20% av flödet. Det finns en översvämnings- och dagvattenproblematik i Bollnäs, vilket tagits i beaktande. En översvämnings- och dagvattenutredning är gjord och utformningen tar höjd för klimatförändringarna och de effekter de medför.
7. Vilket arbetssätt användes för att komma fram till vilka klimatmässiga faktorer och väderförhållanden som var viktiga att ta hänsyn till?
Svar: Kommun och region har haft en arbetsgrupp som startades i april 2018.
Projektets ledord och krav gällande dagvatten, energi och hållbarhet fanns med från början. Sweco kopplades in i systemprojekteringen. Under systemskedet
(november 2018-mars 2019) jobbade Sweco utifrån beställarens riktlinjer och fokus på målen har funnits med under hela tiden. Solstudier utfördes, bussterminalen vreds och dess mått anpassades som ett resultat av solstudien. En
översvämningsutredning gjordes.
8. Finns det olika förhärskande vindriktningar sommar- och vintertid respektive vid regn och snö? Är resecentrumet utformat med hänsyn till vindriktningar och om så, på vilket sätt?
Svar: Nej, vind är inte analyserat i projektet.
9. Vilka åtgärder har gjorts för att göra resecentrumet till en tillgänglig del i staden?
Svar: I systemskedet gjordes en SWOT-analys på staden, kommunikationsvägar
analyserades. Den analysen ligger till grund för hur och var gång- och cykelvägar är placerade. Tidigare gick alla flöden via torget, en ny gång- och cykelväg finns nu en bit bort från torget för att förbättra flöden och undvika krockar. Mycket tid är avsatt för att förankra idéer.
10. Vilka åtgärder har gjorts för att göra resecentrumet till en attraktiv del i staden?
Svar: Målet är att resan i sig ska vara attraktiv. Resecentrumet har fått en snygg
utformning. Det finns en gågata i Bollnäs centrum med ett torg, gångstråket ansluter till resecentrum. Gångstråket mot resecentrum binds samman med resecentrumet med material. Det finns för en ny gång- och cykelväg i norrgående riktning. Bollnäs kommun håller på med ett helhetsgrepp över trafiknätet och jobbar med att
prioritera kollektivtrafik, gång och cykel över fem års tid. Målet är att minska de korta resorna med bil med 30% och att fler resor ska göras med kollektivtrafik, gång och cykel.
11. Vilka stadsmässiga funktioner finns kring resecentrumet och hur förhåller de sig till resecentrumet?
Svar: Resecentrumet ligger centrumnära, järnvägen går rätt genom Bollnäs och
utgör en barriär. Resecentrumet har ett riktigt bra läge i staden och det finns handel i direkt anslutning till resecentrumet. Det finns detaljplaner för kontorsbyggnader som vunnit laga kraft, de kommer troligtvis att byggas i direkt anslutning till
resecentrumet. I direkt anslutning till resecentrumet finns Villhelminapassagen som går under järnvägen. Bollnäs är resenoden i centrala Hälsingland, det är vanligt att människor kommer med buss från kringliggande kommuner för att sedan resa vidare med tåg via Bollnäs resecentrum.
12. Vilka stadsmässiga funktioner finns i resecentrumet?
Svar: Bussterminalen har ingen annan funktion än att vara en bytespunkt, men
stationshuset innehåller flera funktioner. Det finns kontor och verksamhet på plan 2 och en privat aktör håller på att bygga ut stationshuset för att utveckla servicen för resande. Pressbyrån byggs ut och det förbereds för en ny restaurang i bottenplan. Det finns en strävan att utveckla området till en mer attraktiv plats även för de som inte reser och att göra det till en mer naturlig plats i staden. Resecentrumet ska bli mer ”på vägen”, en nod för gång- och cykelstråk. Detta ökar tryggheten vilket förhoppningsvis också leder till fler resenärer.
13. Finns det något annat du vill tillägga?
Svar: Vid starten i april 2018 var dimensioneringen av resecentrumet inte färdigt,
det var inte klart hur trafiken skulle ordnas eller vad det skulle bli av det befintliga stationshuset. Analyser och förstudier gjordes för att utreda dessa frågor. Väntsalen i det befintliga stationshuset beslutades bli kvar för långa väntetider tillsammans med pressbyrån. I den nya byggnaden finns bara bussterminal. Det utvärderades hur resecentrumet bäst skulle utformas för smidiga och säkra byten, vilket
resulterade i att byggnaderna kopplades samman. Bussterminalen placerades så nära stationsbyggnaden som det var möjligt. Annat som analyserades var hur trafiken skulle gå till området, resenärsströmmar, hur lutningar i mark och nivåskillnader skulle hanteras, samt hur utformningen skulle ge ökad trygghet. Tidigare har platsen upplevts som väldigt otrygg. Slutligen testades lösningar (för exempelvis bussar) i 1:1 skala.
14. Tilläggsfråga efter samtal om att resecentrumet blivit en viktig del i centrala Bollnäs
utformningsmässigt: Var tanken från början att resecentrumet skulle bli en plats
som lockar fler människor än resenärer?
Svar: Nej, från början var tanken bara att bemöta resenärernas funktionella behov,