Studien som redovisas i denna rapport syftar till att bidra med kunskap om hur samverkan mellan idéburen sektor i Östergötland och Region Östergötland organiseras, och de förutsättningar som omger samverkan och lärande mellan sektorerna. Den samverkan vi studerat är utveckling av en samverkansplattform – den regionala så kallade Överenskommelsen mellan Regionen och idéburen sektor i Östergötland. I resultat- kapitlen (5–7) presenterade vi hur samverkan är organiserad och de förutsättningar som möjliggör och utmanar denna samverkan i den framväxande samverkansplattformen mellan Regionen och de idéburna organisationer som skrivit under Överenskommelsen. I detta kapitel diskuterar vi några framtida vägval som kan skönjas i ljuset av de förutsättningar, både möjligheter och utmaningar, vi identifierat som kan kopplas till organiseringen av samverkansplattformen, till respektive sektors interna logik och organisation(er). Samtliga av dessa förutsättningar sammanfattas i tabell 2.
Av tabell 2 framgår att det finns flera gynnsamma förutsättningar som öppnat upp för en högre grad av samverkansmöjligheter via Överenskommelsen mellan Regionen och den idéburna sektorn. En grundläggande förutsättning är att samverkansplattformen växt fram successivt under demokratiska former och därför har formerna för samverkan också fått utvecklas i sin egen takt och funnit sina vägar. Samverkansplattformer och dess tillhörande partnerskap har utgjort en öppen arena för nätverkande där samordning, samverkan och dialog under storgruppsmöten utgjort en viktig förutsättning för att sektorer och organisationer närmat sig varandra. Även en ökad transparens kring de samverkansmöjligheter som Regionen erbjuder, har öppnat upp för större möjligheten för fler idéburna organisationer att samverka med Regionen. Inomsektoriella möjligheter i respektive sektor har också öppnat upp för samverkan. Inte minst är det tydligt inom den idéburna sektor där idéburna organisationer fått ökade kunskaper om andra idéburna, och en del även funnit nya samarbetspartners från den egen sektor för gemensamma insatser ut mot en eller flera målgrupper. Ökad kunskap om den idéburna sektorn hos enskilda tjänstemän inom Regionen kan också i förlängningen ge ökade samverkansmöjlighet kring välfärdsfrågor.
Även om samverkansmöjligheterna ökat mellan Regionen och idéburna organisationer genom den samverkansplattform som Överenskommelsen utgör har det under vägens gång uppstått och framträtt flera utmaningar som kantat lärande- och förändrings- processen. Det är något som inte alls är ovanligt i komplexa samarbetskonstellationer när två eller flera parter försöker ta sig an en komplex utmaning och nå ett gemensamt mål (Engeström & Sannino, 2020, Sannino, 2020a) som i det här fallet ”hitta lösningar på samhällsutmaningar”. De utmaningar vi identifierat summeras i tabell 2. Utmaningarna kommer sannolikt kräva nya beslutsprocesser och nya beslut för att skapa en ”stabil” plattform (jfr Sannino, 2020a) för utökade möjligheter för samverkan mellan parterna kring hantering av samhällsutmaningar.
62
Tabell 2. Summering av förutsättningar relaterade till samverkansplattformen, den idéburna sektorn och Region Östergötland.
Förutsättningar för
samverkansplattformen med tillhörande partnerskap
Förutsättningar idéburen sektor och dess
organisationer
Förutsättningar i Region Östergötland och dess verksamheter
MÖJLIGHETER Samverkansplattform som växer fram och tar form under demokratiska former mellan sektorerna
Ökad kunskap om andra idéburna organisationer
Ökad kunskap om idéburna organisationer och idéburen sektor i stort hos enskilda tjänstemän Öppen arena för nätverkande – sam-
ordna, samverka och föra dialog med andra i samband med
storgruppsmötena
Nya samarbetspartners fr n egen sektor för gemensamma insatser ut mot en eller flera m lgrupper Ökad transparens kring de samverk-
ansmöjligheter som egionen erbjuder, öppnar upp för större möjligheten för fler idéburna organisationer att samverka med egionen
UTMANINGAR nga öronmärkta medel efter Överenskommelsens tecknande
Sv rt samla till en röst – stor sektor med olika verksamhetsomr den
Olika uppdrags och ansvars- omr den med flera chefsled däremellan
Otydliga mandat Olika agendor, drivkrafter, m l och
ekonomiska förutsättningar
Olika möjligheter för tjänstemän att delta i samverkan med idéburna N gra representanter deltar p fritid
andra i sin tjänst kvällstid
Den regionala niv n har hänsyn att ta ned t till lokala föreningar och organisationer och ofta till en nationell överbyggnad
Svag förankring av Överens- kommelsen och dess betydelse hos nya politiker
Samverkan i stark konkurrens med andra arbetsuppgifter inom ramen av tjänst
Samverkar med det offentliga p m nga olika arenor, inte minst p den kommunala
Olika samverkanssp r bidrag, dialog och O och i en
framväxande samverkansplattform med tillhörande partnerskap
Utmaningarna som summeras i tabell 2 ovan relaterar till beslut som rör VAD-frågan, det vill säga i vilka frågor de idéburna organisationerna och Region Östergötland ska samverka. Vi antar att beslut i en av frågorna medför att beslutsprocesser om andra frågor påverkas. Vadet får därför bäring på beslut i HUR-frågan, det vill säga frågor om formen för framtida samverkan mellan Region Östergötland och de idéburna organisationerna i Östergötland. Till båda dessa frågor kan ett VARFÖR och ett NÄR relateras. I det följande diskuteras samtliga frågor och vi inleder med VAD-frågan.
63
Vad-frågan – den innehållsliga aspekten av samverkan mellan
parterna
I resultatavsnitten där de samverkande personernas röster lyfts fram uttrycks en komplexitet som i det närmaste är oöverblickbar, sett till helheten. Det bidrar till att vad- frågan för den framväxande plattformen med dess tillhörande partnerskap är stor och komplex. Den blir ännu mer komplex om också den traditionella samverkan i de olika spåren som beskrevs i resultatavsnitten läggs till. Överenskommelsedokumentet ger fyra syften utan inbördes prioritering, vart och ett av dem innehåller i sin tur olika vad-frågor. Vi ska i det följande lyfta några.Representanter för parterna i samverkansplattformen har inte egen rådighet i flera vad-frågor
Deltagande parter och representanter har själva rådighet att forma vadet men långt ifrån fullt ut. Resultatet visar att vadet formas av det som är möjligt att göra med de förutsättningar som ges på den framväxande plattformen inklusive det partnerskap den inrymmer, förutsättningar i Regionens olika verksamheter och i de idéburna organisationerna eller den samlade idéburna sektorn.
När det gäller ett av delsyftena, att öka kunskapen om respektive part för att öka förtroende och tillit har representanterna för idéburna och Region som verkar i plattformen tillsammans i hög utsträckning egen rådighet. Men representanterna som samverkar på plattformen har inte fullt ut själva rådighet i frågor kopplade till de andra syftena som nämns i Överenskommelsen. De har inte egen rådighet i frågan om att stärka demokrati, delaktighet och inkludering. De frågorna ligger ute i flera olika ansvars- områden med tillhörande verksamheter inom Regionen. De har likaså inte fullt ut rådighet i frågor om att utöka de dialoger mellan idéburna organisationer och organisationen Region Östergötland som sker i olika ansvarsområden och verksamheter. De samverkande partnerrepresentanterna har inte heller egen rådighet i att hitta lösningar på samhällsutmaningar – om intentionen med det överenskommelsesyftet också är att få lösningarna genomförda.
Avsaknaden av egen rådighet innebär att vad-frågor måste processas tillsammans med berörda verksamheter eller organisationer för att ett gemensamt objekt ska identifieras (Engeström, 2001). De berörda kan, enligt Sandberg Öhman (2014) uttrycka sitt motiv på olika sätt men för att överenskomna aktiviteter ska fungera väl bör de åtminstone delvis vara överens om riktningen och ägas av respektive verksamhet/organisation så att delegering kan ske till de som utför aktiviteter ut mot målgrupp. Delegeringen och uttalat ansvarsområde verkar, av citaten att döma, vara av speciellt stor betydelse i Regionen. Idéburna organisationer fungera på olika sätt och representanter verkar ha olika mandat. Till detta kan tilläggas parternas olika agendor och sektorernas olika logiker (Tillmar, 2012) för vad de önskar få ut av samverkan.
64
Representanter för parterna i samverkansplattformen har rådighet i frågor som rör organisering av samverkansplattformen och vilka frågor de ska driva
De frågor som deltagande parter och representanter i den framväxande plattformen har egen rådighet i rör organiseringen av själva samverkansplattformen med tillhörande partnerskap, så långt som Regionens tjänstemän har möjlighet att delta. De har också rådighet i vilka frågor de önskar driva tillsammans utanför plattformen. Som redogjorts för finns ett antal arbetsgrupper som med tiden vuxit fram och i vilka olika frågor drivs. Så som resultaten visar har olika idéburna organisationer också olika agendor, som påverkar synen på vad plattformen ska åstadkomma och vilka vad-frågor som är att se som viktigast. Det bidrar uppenbart till komplexiteten i att forma plattformen. Men, resultatet visar också på styrkan med ett organiskt framväxande innehåll – ett framväxande vad. Styrkan ligger i att fånga de tillfällen som ges till samverkan när de uppstår och att snabbt anpassa sig till rådande förhållanden och nya samhällsutmaningar. De digitala utbildningarna är ett exempel och att ansluta sig till Frilutsåret är ett annat där den egna rådigheten och relativ snabbhet blivit synlig. Men av resultatet att döma verkar det som att förväntningarna är högre än så och handlingsviljan till förändring större (Sannino, 2020a; 2020b).
Ett oklart vad leder till oklarheter om vad som kan förväntas
Resultatet pekade på att många olika verksamheter måste nås innan målgrupper kan nås. Att nå målgrupper är det som de intervjuade politikerna och representanterna från idéburna organisationer pekar på som nödvändigt för att intresset för Överenskommelsen och den samverkansplattform som växt fram som ett resultat av den ska upprätthållas. Politikernas förväntningar kan dock sägas gå utanför det Överenskommelsen lovar. Överenskommelsens syften är inte kopplade till specifika resultat- eller effektmål ut mot målgrupp. Devisen på överenskommelsedokumentets sista sida som lyder ”Ökade möjligheter – Överenskommelsen Östergötland” (Överenskommelsen, 2018) förstärker det budskapet. Något annat som förstärker budskapet är att det på sidan 7 i Överenskommelsedokumentet uttryckligen står att: ”Ett fortsatt arbete inom den regionala Överenskommelsen kräver att arbetet organiseras och samordnas av parterna”. Vi kan här skönja ett dilemma för parterna – förväntningarna är stora på att Överenskommelsen ska göra skillnad ut mot målgrupper, vare sig det gäller dialog, demokrati, eller det som är i fokus i denna rapport – hitta lösningar på samhällsutmaningar. Kravet finns samtidigt som Överenskommelsedokumentet inte beskriver hur de ska gå till väga.
Vägval 1 – en plattform som driver fram lösningar på samhällsproblem