• No results found

5. Organisering och samverkan – inom och mellan deltagande parter

5.4 Samverkansformer

idéburna organisationer i Östergötland och Region Östergötland. Först behandlas samverkan som funnits sedan tidigare mellan idéburna organisationer och Regionen, innan Överenskommelsen skrevs under, och där samverkan fortsätter. Därefter redovisas samverkansfora som kan sägas vara relaterad till Överenskommelsen och som är en fortsättning på det arbete i de tidigare nämnda workshoparna. Enbart de arenor som nämndes i intervjuerna behandlas. Region och idéburna organisationer möts på flera arenor och i flera fora, vilket i sig är en förutsättning som möjliggör samverkan, men det finns ingen samlad ’lista’ på alla de mötesarenor som finns.

Samverkansformer som fanns innan Överenskommelsen och som fortsatt finns

Sedan tidigare, innan Överenskommelsen, finns samverkan mellan tjänstepersoner och representanter från idéburna organisationer i samband med föreningsbidrag, olika typer av dialoger och råd samt i idéburna offentliga partnerskap (IOP) som är en nyare form av samverkan vilken även utvecklats under Överenskommelsen.

Föreningsbidrag administreras inom olika ansvarsområden. Några tjänstemän som bereder ärenden i de olika beredningsgrupperna kopplat till politiska nämnder administrerar även föreningsbidrag. De och andra tjänstemännen gör uppföljningar men bidragen villkoras inte på förhand. Det är den ideella föreningen/organisationen som planerar sin verksamhet. Flera av de idéburna organisationer vars representant finns med i de tidigare beskrivna stormötena och arbetsgruppen mottar bidrag från regionen. Två idéburna offentliga partnerskap (IOP) fanns när intervjuerna genomfördes. Det ena IOPet avser samverkan mellan Region Östergötland och Stadsmissionen ut mot utsatta EU-medborgare för att tillgodose deras behov av vård. I det andra IOPet som avser olika former av arbete för att förhindra sexuella övergrepp samverkar Regionen och Novahuset. Båda IOPerna är fristående från det arbete som sker i stormöten och arbetsgrupp men Överenskommelsen är omnämnd i deras avtal och personer knutna till IOPerna deltar i stormöten. Två tjänsteman jämför samverkan i IOP med de sedvanliga

27 föreningsbidragen.

I ett IOP skriver vi lite mer utförligt vad är det för nånting som vi vill att dom ska utföra i samverkan med oss eller som resulterar i nånting tillbaka till oss. När vi har föreningsbidrag så kan vi ibland ge ett bidrag och där kanske det är lite mer fritt för föreningen att göra nånting för dom pengarna. Så IOP känns ju lite mer proaktivt skulle jag vilja säga. (Tjänsteman 6)

Intervjuaren: Kan du berätta lite mer konkret då, vad ni gör i de här IOPerna , och om ni tar fram något dokument [avtal]? Ja, vi tar fram en överens-

kommelse då, för det är ju samverkan, alltså det är partnerskap så att vad föreningen ställer upp med, vad dom ska göra och vad regionen ska göra, alltså vad vi ställer upp med också. Dom ställer upp med volontärer t.ex. som ska göra vissa saker då, och regionen ställer upp med ja, pengar blir det då ju i största delen då. Så kommer vi att ha avstämningsmöten med dom ett par gånger om året och se, prata med dom och höra hur det går, och följa upp arbetet. (Tjänsteman 7)

I december 2019 bjöds de idéburna organisationerna in för att lyssna till ett föredrag om möjligheter till strukturell samverkan inom ramen för lagen om offentlig upphandling och IOP som gavs av en inbjuden gäst. Önskemål om att få mer kunskap om IOPer hade innan dess framkommit vid stormöten. I dagsläget finns inga planer på reserverade kontrakt för idéburna organisationer vid upphandlingar som Regionen genomför. En del idéburna organisationer som skrivit på Överenskommelsen lämnar dock anbud i offentliga upphandlingar som görs av Regionen.

Olika Dialogfora fanns innan Överenskommelsen och finns fortsatt efter Överenskommelsens undertecknande. Regionens tjänstemän bjuder in vid aktuella sakfrågor relevanta organisationer till dialog vid beredning av olika ärenden. Det finns även rådgivande organ, exempelvis det regionala pensionärsrådet där flera pensionärs- organisationer finns representerade och i funktionshinderrådet där dialog sker direkt med politiker. Andra dialogfora skapas för specifika ändamål. I vissa fall deltar samma personer i dialogfora och de nedan nämnda stormötena som startade i samband med Överenskommelsen, i andra fall representeras den idéburna organisationen av någon annan.

Samverkansformer som startade under processen som resulterade i Överenskommelsen

När Överenskommelsen hade tecknats, fortsatte tjänstemän från Regional Utveckling tillsammans med några representanter för idéburna organisationer att upprätthålla möten mellan de parter som tillsammans arbetat fram Överenskommelsen. De gjorde så i vad de kallar stormöten och genom planering i arbetsgruppen.

28

Stormöten är mötesarenor där politiker, tjänstemän och representanter från de idéburna organisationerna möts ca fyra gånger per år. De två tidigare nämnda processledarna hade då avslutat sina anställningar när överenskommelseprojektet, finansierat med extra verksamhetsmedel avslutades. Arbetet fortsatte med ordinarie tjänstemän och inom ordinarie budget. Arbetet kom att ske genom stormöten och med fortsatt fokus på medskapande och delaktighet. Stormötena är öppna för alla idéburna organisationer, även de som inte skrivit under Överenskommelsen, samt Regionens tjänstemän och politiker. Fyra stormöten organiserades år 2019 och två (varav ett digitalt) fram till halvårsskiftet 2020. De har innehållit någon form av informations- eller utbildningstillfälle med möjlighet att ställa frågor eller diskutera innehållet. Dessutom har frågor om möjliga samarbetsområden lyfts och en handlingsplan har behandlats samt beslutats om. Innan stormöten och i pauser har det funnits tillfälle att mingla och nätverka mer informellt. En kärna av återkommande deltagare finns men vem som deltar och vilka organisationer de tillhör varierar något från gång till annan. Så här säger en av de intervjuade om stormötena:

Man bjuder in övriga intresserade, dom som skrivit på men också dom som inte har skrivit på nån gång i civilsamhället, för att se helt enkelt vad man ska göra framöver. (Idéburen 7)

Stormötena förbereds av en arbetsgrupp som, efter att ha lyssnat på förslag från stormötesdeltagare, organiserar dem. Regionala tjänstemän leder sedan stormötena med stöd från övriga arbetsgruppsmedlemmar. Stormötenas innehåll har varierat. Där finns alltid kortare informationspunkter och ofta någon typ av presentation eller föreläsning. Exempelvis har olika organisationer föreläst om aktuella ämnen och någon del av Regionen har berättat om sina planer. Förhållandevis ofta förekommer någon workshop kring den aktuella fråga som presenterats, där deltagarna delats in i grupper och sedan har det som behandlats diskuterats i storgrupp. Beslut om exempelvis handlingsplanen har också tagits efter diskussioner.

Arbetsgruppen som bildades under arbetet med att ta fram Överenskommelsen fortsatte sitt arbete till dess att en ny arbetsgrupp kunde utses. Under 2019 arbetade arbetsgruppen främst med att planera stormöten:

Under 2019 så har det ju varit att försöka diskutera vad innehållet ska vara i de fyra lite större mötena för alla ... och det är väl tänkt att det ska bli så även för 2020 att det ska bli fyra möten. Så det var egentligen att förbereda det och sen ha en dialog kan man väl säga, med framför allt dom som jobbar med det här på Regionen. (Idéburen 1)

Mot slutet av 2019 och in i 2020 växte arbetsgruppens uppgifter. Genom ett nomineringsförfarande valdes några nya personer in i 2020 års arbetsgrupp medan andra lämnade. Representanterna som nominerades godkändes av andra deltagare under ett

29

stormöte. Arbetsgruppen består under 2020 av fem företrädare för idéburna organisation- er samt av en politiker från Folkhälsoberedningen och två tjänsteman från Regional Utveckling. Gruppen arbetar under 2020 efter den handlingsplan som gruppen förberett och som godkändes av deltagare i en workshop i februari 2020. I handlingsplanen benämns den fortsatta samverkan genom stormöten och arbetsgrupp som ”Partnerskapet för samhällsutveckling mellan Region Östergötland och civilsamhällets organisationer med regional verksamhet”. Partnerskapet består av de regionala organisationer som har signerat Överenskommelsen och ställer sig bakom dess principer. I planen stipuleras att nya organisationer bjuds in att skriva under Överenskommelsen en gång per halvår. Enligt handlingsplanen är arbetsgruppens uppgifter att:

• Planera verksamhet utifrån aktuell handlingsplan.

• Tillsammans med medlemmarna i partnerskapet formulera en ny handlingsplan, vilken beslutats på årets sista gemensamma stormöte • Förbereda och planera fyra gemensamma stormöten för partnerskapet • Tillse att ett av dessa fyra möten är öppet även för organisationer som inte

signerat överenskommelsen

• Tillse att befintliga aktiviteter håller en hög och tillgänglig kvalitet • Vid behov avropa kompetens från medlemmarna

• En gång per år i programmet lyfta fram och samtala kring överenskommelsens principer (sid. 2)

Arbetsgruppen har valt att dela upp sig i mindre grupper baserat på handlingsplanens olika delar. En grupp förbereder stormötena, en har tagit sig an Friluftslivets år, som är en nationell satsning som går ut till länen via Länsstyrelserna. En satsning parterna har beslutat delta aktivt i – ett första försök att samla många idéburna organisationer och delar av regionen för att erbjuda aktiviteter ut mot olika målgrupper. Ytterligare en grupp behandlar frågan om kommunikation och en eventuell gemensam webbplats. En annan grupp tittar närmare på kompetensutveckling och andra fora att mötas i. Ytterligare grupper kan tillkomma. Arbetsgruppen lyssnar in idéer om fortsatt arbete och vilka teman som ska behandlas i stormötena.5 Två arbetsgruppsmedlemmar beskriver gruppen så här:

Ja det var ju en arbetsgrupp som finns nu, en styrgrupp på nåt sätt […] Och tanken är ju att vi ska vara lite drivande och sätta den här planen för 2020, vad som ska hända och hur vi ska jobba vidare nu. (Idéburen 7)

Dels är vi [arbetsgruppen] ju operativa eftersom vi ska göra möten och måste göra så, men gruppen måste ju ändå vara med och bearbeta och lägga fram förslag och så vidare så att lite tänk av strategiskt arbete måste ju till och där är vi väl kanske inte riktigt än då. Om man ska säga att strategi handlar om

30

att sprida överenskommelsearbetet i hela regionen, så är det ju nån form av strategiskt arbete. (Idéburen 3)

Vid ett stormöte framförs att arbetsgruppen representerar stormötenas deltagare, det vill säga de organisationer som samverkar och inte sina respektive sektorer eller organisationer.

31