forskarens tolkning och reflektion vad gäller påverkan och beroende från andra. Samtidigt framhåller de, i likhet med Gadamer (1975/2004) att metodik och teknik inte får ta överhanden, utan att god samhälls-vetenskap har sin grund i ontologiska och epistemologiska frågor. Detta ställningstagande gör dock inte forskningsprocessen och tolkningen enklare, utan ställer krav på god insikt i skilda forskningstraditioner (Alvesson & Sköldberg, 2017).
Avslutningsvis kan det konstateras att analysen och slutsatserna i denna avhandling utgår från en historisk rekonstruktion av ett händelseförlopp som således har sina premisser i form av det urval av material, metod och teori som med nödvändighet har gjorts.
1.5 Disposition
Det inledande kapitlet har introducerat avhandlingens utgångspunkter, syfte och övergripande frågeställning samt källmaterial och metodologi.
I kapitel två ges en forskningsbakgrund till de centrala begreppen och en fördjupning av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Kapitlet behandlar professionsforskning, forskning inom det läroplansteoretiska fältet samt lärarfacklig forskning. Denna forskningsöversikt utgör också underlag för att i det avslutande kapitlet diskutera avhandlingens andra fråga: Vilka olika sätt att betrakta läraryrket kan urskiljas?
I kapitel tre, fyra och fem beskrivs och analyseras avhandlingens empiriska material och tentativa resultat och slutsatser presenteras.
Varje resultatkapitel avslutas med en sammanfattande diskussion mot bakgrund av de centrala begreppen och de metodologiska implika-tionerna.
Kapitel tre är en historisk översikt och beskriver lärarförbundens ursprung och framväxt i relation till några centrala utbildningshistoriska reformer. Kapitlet ska ses som en bakgrund och upptakt till legitimationsdiskussionen som inträder under 1990-talet. I kapitlet beskrivs och diskuteras de ideologiska och idémässiga ramar som möjliggjort och begränsat lärarförbundens framgångar över tid. Detta kopplas till läroplansteoretiska resonemang om utbildningens över-gripande roll och värderingen av olika utbildningstraditioner. I kapitlet
40
studeras i huvudsak två av avhandlingens frågor: Hur framträder de fackliga professionsstrategierna och hur tas de emot, samt vilka olika sätt att betrakta läraryrket kan urskiljas? Professionsaspekter som berörs i kapitlet är hur lärarnas organisering i olika förbund och läraryrkets stratifiering påverkat de fackliga professionskraven. Vidare diskuteras hur framväxten av skolor och utbildningsinstitutioner kan kopplas till lärarorganisationernas professionsarbete. Sammanfattningsvis belyses hur fackliga krav på utbildningspolitiskt inflytande formulerats och tagits emot över tid. Kapitlet baseras på texter och böcker publicerade av de fackliga lärarorganisationerna samt utbildningshistorisk forskning.
I kapitel fyra och fem beskrivs legitimationsreformens framväxt från 1992 till och med 2014. I kapitel fyra redovisas de fackliga och politiska argumenten och hur dessa förändras över tid. Det empiriska materialet utgörs av fackförbundens verksamhetsberättelser och böcker samt parti-politiska motioner, utredningar och propositioner under perioden. I kapitlet behandlas den del av avhandlingens övergripande fråge-ställning som berör hur relationen mellan lärarförbundens intentioner och argumentation och den statliga styrningen har gestaltats under perioden 1992 till 2014, med fokus på legitimationskravet som facklig professionsstrategi i relation till den statliga styrningen. Det är således fråga ett som här är i fokus: Hur framträder de fackliga professions-strategierna och hur tas de emot? Aspekter av professionalisering som belyses är samverkan mellan förbunden som facklig strategi för att öka inflytandet liksom opinionsbildning. Vidare diskuteras förbundens krav på stärkt forskningsanknytning till läraryrket samt utvecklandet av en gemensam yrkesetik. De statliga dokumenten belyser partipolitiska ställningstaganden i relation till utbildningsreformer under perioden med fokus på legitimationsförslaget. Sammanfattningsvis diskuteras också fackliga och politiska skiljelinjer som uttryck för olika ideologiska utgångspunkter avseende utbildning.
Kapitel fem beskriver debatten om lärarlegitimation som pågick i dags-press och fackliga tidskrifter under perioden 1992 till 2014. De dagstidningar som studeras är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Uppsala Nya Tidning. De fackliga tidskrifterna är Lärarnas tidning utgiven av Lärarförbundet samt Skolvärlden som är Lärarnas Riksförbunds tidning. I kapitel fem behandlas avhandlingens övergripande fråge-ställning: Hur gestaltas relationen mellan lärarförbundens intentioner och argumentation och den statliga styrningen i ljuset av den debatt som omgärdade reformens framväxt och införande? Här står studiens tredje
41
delfråga i fokus: Vilka positioner intar facken, staten och övriga aktörer och hur belyses de i debatten? Men även i detta kapitel diskuteras frågan om hur de fackliga professionsstrategierna framträder och hur de tas emot. Aspekter som särskilt fokuseras är fackliga strategier för att öka inflytandet genom opinionsbildning samt lärarlegitimation som facklig strategi för professionalisering. Texterna är av olika slag: ledare, debattartiklar, insändare, nyhetsartiklar, reportage samt kortare notiser.
Skribenterna är, förutom journalister, fackliga och politiska företrädare, lärare och forskare med flera. I kapitlet analyseras i den sammanfattande diskussionen frågor om mediering och implementering mot bakgrund i ideologiska förskjutningar. Debatten beskrivs här som diskurser i termer av en klassisk professionsdiskurs, en konservativ utbildningspolitisk diskurs, en ekonomisk statusdriven diskurs och en kompetensorienterad professionsdiskurs.
I det avslutande kapitlet, kapitel sex, diskuteras avhandlingens centrala resultat och slutsatser mot bakgrund av de tre forskningsfrågorna. Sist i avhandlingen efter referenser finns fyra bilagor: en förteckning av materialet, en förteckning över samtliga skribenter i dagstidningar och fackliga tidskrifter, en förteckning över dagstidningarnas artikeltyper samt en uppställning av regeringarna under perioden 1992 till 2014.
42
Det överordnande målet med utbildningsvetenskaplig forskning är att bidra till utvecklingen av läraryrkets vetenskapliga bas /…/9
2 Forskningsbakgrund, teori och begrepp
I detta kapitel görs en forskningsgenomgång i syfte att teoretiskt konceptualisera frågan om kampen om lärarprofessionen. Inledningsvis presenteras några perspektiv inom professionsforskningen och studiens definition av professionsbegreppet. Därefter belyses och definieras be-greppet legitimation med exempel inom legitimationsforskning. Vidare presenteras de läroplansteoretiska ansatserna och arenabegreppets till-lämpning, med nedslag inom läroplansteoretisk forskning. Avslutnings-vis behandlas forskning om lärares fackföreningar.