Sammanfattningsvis kan det konstateras att det är svårt att försöka hitta en definition för professionsbegreppet för att kunna förstå makt mellan olika yrkesgrupper. Samtidigt påpekar Evetts (2011, 2013) att professionsbegreppet är ett nyckelbegrepp inom sociologin. Det finns en lockelse i professionsideologin som gör att yrken eftersträvar att karakteriseras som professioner. Hon pekar på vikten av att yrken inom tjänstesektorn kan behålla och kanske återerövra de ursprungliga värden som förknippades med professioner. (Evetts, 2011, 2013.)
2.3 Professionell legitimitet
För att syntetisera de professionsteoretiska resonemangen som mynnar ut i en för studien giltig definition av professionsbegreppet, ansluter jag mig till Abbotts (1988) kritik mot en alltför hög tilltro till strukturella förklaringar, vilka tenderar att bli alltför deterministiska. Professioner måste studeras både utifrån strukturella förklaringar och specifika historiska kontexter. Abbot använder begreppet jurisdiktion för att beskriva en yrkesgrupps möjlighet att få kontroll över arbetets innehåll, att skapa opinion och få igenom sina krav. Professioner uppstår och går tillbaka i takt med att nya sakområden etableras och problem måste lösas. Den som tillskansar sig politiskt och juridiskt erkännande genom lagstiftning och offentlig legitimitet skapar en historia som blir socialt accepterad. Ett vanligt sätt att tillskansa sig makt är att ta över frågor och problem från andra professioner eller yrkesgrupper. Segrarna i denna professionsstrid blir de som anger och har makt att godkänna de kriterier som måste uppfyllas, vilka tjänar som underlag för att stärka professionen. Abbotts poäng är att de yrken som inom litteraturen fram-ställs som en profession blir det, eftersom det ligger i professionens och forskningens intresse. (Abbott, 1988.)
Man kan alltså fråga sig vilka samhälleliga yrkes- och verksamhetsfält som beretts utrymme och antagits som vetenskapliga discipliner vid universitet och på vilka grunder? Denna vetenskapssociologiska och politiska fråga äger i högsta grad relevans i denna studie för hur lärare framställs inom forskning. Likaså kan vårdvetenskapen tjäna som exempel både vad gäller vårdvetenskapens framväxt och dess koppling till sjuksköterskeyrkets professionalisering, vilket berörs nedan under rubriken 2.4 Legitimation och profession.
61
Abbott (1988) pekar på att till exempel en bilmekanikers kunskap också är abstrakt men att det saknas intresse av att definiera yrket som en profession, och att status är en viktig komponent. Statusbegreppet är till sin natur tvetydigt: å ena sidan handlar det om den egna professionens uppfattning – den intraprofessionella statusen – och å andra sidan hur en yrkesgrupp uppfattas på en arbetsplats och i offentligheten. Eftersom statusen är kopplad till den professionella legitimiteten så är den också föränderlig. Framväxten av professioner är starkt förknippad med medelklassens etablerande och svärmande för de prestigefyllda professionernas möjligheter att nå framgång, men sinnebilden för de klassiska professionerna är en romantiserad bild som fortfarande lever kvar och odlas, menar Abbott. Abbott argumenterar för betydelsen av att historien måste ses som ett nät av händelser där människor och grupper tolkar dessa händelser i ett visst sammanhang och i relation till strukturella förhållanden. De strukturella förhållandena kan ses som benämningar på fenomen som tar längre tid att förändra. Detta är dock en trögrörlig process eftersom dominerande grupper definierar innehållet, och uppgiften blir här att nysta upp de historiska trådarna i analysen. (Abbott, 1988.)
The writer must disentangle the threads of determinants, structures, and intentions, then reweave them into an analysis, and then recount that analysis in some readable form – arduous tasks indeed. (Abbot, 1988, s. 319.)
För att pröva Abbotts teori på denna studies empiri utgår analysen från begreppet jurisdiktion. Detta begrepp betecknar en yrkesgrupps strävan att erhålla professionellt erkännande genom strategiskt arbete inom den egna yrkesgruppen och på arbetsplatsen samt genom opinionsarbete i offentligheten. Erkännandet är kopplat både till lagstiftning, det vill säga den juridiska innebörden av ordet, och till yrkets status i ett vidare socialt och samhälleligt perspektiv. För att fånga båda dessa aspekter väljer jag att använda ordet legitimitet (min översättning/tolkning) som en motsvarighet till jurisdiktion.11 Termen har både en juridisk laglig innebörd såväl som en moralisk (www.ne.se, 2018-09-19). Citatet nedan är ett försök att fånga begreppets innebörd hos Abbott:
11 Abbott använder också begreppet legitimacy, legitimitet i svensk översättning (se t.ex.
Abbott, 1988, s. 184), om än mindre frekvent än begreppet jurisdiktion.
62
In claiming jurisdiction, a profession asks society to recognize its cognitive structure through exclusive rights; jurisdiction has not only a culture, but also a social structure. These claimed rights may include absolute monopoly of practice /…/ control of professional training, of recruitment, and of licensing/…/. (Abbott, 1988, s. 59.) För att erhålla legitimitet måste, enligt Abbott (1988, 1991, 2010), en yrkesgrupp organisera sig, ta kontroll över arbetsuppgifter som hör till yrket, driva krav i offentligheten samt få politiskt och juridiskt gehör.
Hög utbildning, examina och licens/legitimation vilka regleras i lagstiftningen är konkreta yttringsformer av den professionella legitimiteten. Vidare behöver system och institutioner som hör till yrket etableras, liksom strukturer förknippade med professionen såsom forskning och akademisk kunskap. En annan aspekt är en väl utarbetad yrkesetik. Ett yrkes professionaliseringsprocess sker dock inte enligt någon rät linje utan kan ta sig olika vägar. För att uppnå full legitimitet krävs ett samhälleligt förtroende och tillit som uttryck för professionell status. Professionaliseringsprocessen tar sin början inom yrket och dess kultur och pågår i relation till det omgivande samhällets sociala kontext.
Dessa processer kan ses som förhandlingar eller överenskommelser, och någon skarp gräns för vad som ska betecknas som intraprofessionell respektive samhällelig legitimitet går inte att dra. Legitimiteten är dock avhängig professionens framgång på den offentliga arenan där opinions-bildning är en central faktor. Exempel på ytterligare aspekter som påverkar en yrkesgrupps förmåga att erhålla legitimitet är att dominera eller kontrollera andra intilliggande yrkesgrupper, eller att vara råd-givande till andra professioner liksom att ha klienter med hög status.
Denna uppräkning ska betraktas som uttryck för ett slags idealtyp och det varierar i vilken grad olika yrkesgrupper strävar efter samtliga dessa aspekter. (Abbott, 1988, 1991, 2010.)
I kapitel tre, fyra och fem analyseras hur aspekter av professions-begreppet framträder i studiens material. I följande avsnitt introduceras begreppet legitimation. Först presenteras översiktligt internationell forskning om lärarlegitimation. Därefter ges en bakgrund till begreppets tillämpning i Sverige och i denna studie – med exempel från forskning inom hälso- och sjukvård. Avslutningsvis redogörs för svensk forskning om lärarlegitimation och synen på legitimationsreformen.
63