5.5 Enighet inför valet 2010
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén hävdar att legitimationen är det bästa som gjorts för lärarkåren, även om förbundet önskat att alla lärare omfattades av reformen och att finansieringen varit mer genom-tänkt. Introduktionsåret måste garanteras av staten, men med regering-ens nuvarande förslag ska huvudmännen ansvara för genomförandet, och ersättningen är inte garanterad. Att modersmålslärare och yrkes-lärare inte omfattas av reformen är en svaghet, framhåller Sirén (Holmström, 2010-04-11, Lt; Lindgren, 2010-06-09b, Lt). I propositionen framgår dessutom att läraren själv måste ansöka om sin introduktions-plats. Sirén påpekar att Sverige inte får göra om samma misstag som Skottland där det tidigare kunde dröja lång tid för lärarna att få provårsplats och få ut sin legitimation. Den skotska modellen beskrivs som ett exempel på en framgångsrik facklig kamp och politiska initiativ.
Lärare får också ett stort stöd från allmänheten och har hög status i Skottland, skriver Lärarnas tidning (Arevik, 04-29; Lindgren, 2010-12-21, Lt; Holmström, 2010-04-11, Lt).
”Lärarlegitimation får tummen upp” i Dagens Nyheter (Flores, 2010-04-13, DN). Med regeringens förslag om en yrkeslegitimation för lärare tillmötesgår man ett fackligt krav som Lärarnas Riksförbund drivit under många år. Förebilden är läkarnas AT-tjänstgöring, som för den yrkesgruppen varit en tillgång vid förhandlingar både om löner och arbetstider. Med legitimation kommer lärarna att stärka sin position på arbetsmarknaden, konstaterar DN (DN, 2010-04-13).
Inför valet 2010 skriver Skolvärlden att skolan rankas som en av de viktigaste frågorna av svenska folket och att samtliga partier utom Vänsterpartiet förespråkar legitimation (Bergling & Nejman, 2010-09-06, Sv). LR:s Metta Fjelkner betecknar regeringens legitimationsförslag som en seger för lärarna och menar att
– Lärarlegitimationen tydliggör lärarens arbetsuppgifter och visar vilka befogenheter man har. Det blir också tydligt att man ska ha en examen och vara utbildad i de ämnen och för de skolformer man ska undervisa i. Det blir slut med att ’en lärare är en lärare’, säger Metta Fjelkner/…/. (Skolvärlden, 2010-10-18.)
156
Fjelkner framhåller åter att Lärarnas Riksförbund lanserade förslaget redan 1992 och har kämpat för detta (ibid.). För lärare som redan i dag arbetar och är behöriga kommer det mest vara formalia att bli legiti-merad, men för nyblivna lärare blir förändringarna större då avlagd examen följs av ett års mentorledd introduktionsperiod, skriver Skol-världen.
– Det går att jämföra med läkarnas AT-tjänstgöring. Rektor ska ge intyg om att man genomgått en godkänd introduktion och därefter går det att ansöka om legitimation, säger Jan Björklund.
(Skolvärlden, 2010-10-18.)
Skolvärlden ställer i november 2010 frågan till fyra riksdagspolitiker vad de vill med skolan efter valet, och det finns både ideologiska skillnader men också enighet, konstaterar tidningen. Skolans största problem är den bristande likvärdigheten, menar både S, V och FP. Angående förslaget om en lärarlegitimation så konstaterar moderaten Mats Gerdau att en proposition är lagd och beslut förväntas tas i riksdagen. (Sv, 2010-11-03.)
Socialdemokraternas nye utbildningspolitiske talesperson Mikael Dam-berg är mycket positiv till regeringens förslag om en lärarlegitimation, och han vill se en blocköverskridande skolpolitik. (DN, 2010-10-18b).
Han säger till DN att
’Ett legitimationssystem bidrar till att säkerställa kvaliteten på lärarkåren som helhet, och till att höja statusen på läraryrket. På så vis kan läraryrket bli mer attraktivt’/…/. (Dagens Nyheter, 2010-10-18b.)
Men också kritiska röster
Dagens Nyheters ledarskribent Johannes Åman skriver att yrkesgrupper som lärare inte självklart bör omfattas av legitimation. Legitimation behöver heller inte ses som en kvalitetsåtgärd utan som ett statligt försvar för att skolorna inte ska spara in på utbildade lärare, menar Åman (Åman, 2010-11-19, DN). SvD:s ledarskribent PJ Linder skriver om problemet med låga antagningsbetyg till lärarutbildningen, som inte blir löst av en lärarlegitimation utan genom att minska antalet utbildnings-platser. Det lönar sig dåligt att utbilda sig till lärare och problemet är att man kan bli lärare om man har låga betyg. Skoldebatten måste handla
157
om kvalitet på undervisning och lärare (Linder, 2010-11-09, SvD). Den svenska skolan har problem med obehöriga lärare som saknar ämnes-kunskaper, skriver UNT, och anser att båda politiska blocken är medvetna om att de försummat skolan i över trettio år. Den innevarande regeringen har dock inlett viktiga förändringar, fortsätter UNT, och skriver att ”S jobbar hårt på sin nya kunskapsimage:” (UNT, 2010-09-18).
Lärarlegitimationen har både för- och nackdelar, men det måste vara möjligt både för akademiker som till exempel ingenjörer och jurister som för yrkeslärare, vilka är verksamma som lärare, att få legitimation och kunna tillgodogöra sig sin yrkesverksamhet, skriver UNT:s ledare (Rydå, 2010-10-18, UNT).
Det är också ett problem att de flesta som har kompetens inom natur-vetenskap och teknik söker sig till industrin där lönerna är högre, efter-som lärarnas löner ligger i nivå med kommunalt anställda efter-som saknar högre utbildning, menar en insändarskribent i SvD. Kommunerna är dock hårt pressade ekonomiskt och lönerna är inte en prioriterad fråga.
Lärarnas status handlar om att lönerna måste höjas och att staten tar ansvar för skolan så att alla elever får kompetenta lärare. (SvD, 2010-05-12.)
Legitimationen kommer särskilt att vålla problem för friskolorna, vilka har en högre andel obehöriga lärare, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund. Problemen kommer framför allt att uppstå vid betygsättning då det krävs att en behörig och legitimerad lärare deltar. Men Jan Björklund (FP) försvarar reformen med att det är bra att kommunerna får anstränga sig. Den höjer statusen på läraryrket och fler vill jobba som lärare, hävdar Björklund. (Lindgren, 2011-09-21c, Lt; SvD, 2010-10-18; UNT, 2010-10-18.)
- I dag är det lärarbrist, framför allt inom naturvetenskapliga ämnen, eftersom det lönar sig bättre att jobba i näringslivet, säger Jan Björklund. (Dagens Nyheter, 2010-10-18a.)
Nationalekonomen och forskaren Jonas Vlachos höjer ett varningens finger inför omröstningen i riksdagen om lärarlegitimationen. Han menar att den kommer att sänka lärarutbildningens och läraryrkets status ytterligare och stänga ute kompetenta personer från läraryrket.
Det är bra att regeringen vill höja kvaliteten på lärarkåren, menar han in-ledningsvis, men han är samtidigt genomgående kritisk till proposi-tionen som enligt honom bygger på en felaktig jämförelse med
läkar-158
yrket. Med en hänvisning till Högskoleverkets kritik av reformen, menar Vlachos att legitimation och provår försvårar en första anställning. Till skillnad från läkare, som i väntan på AT-tjänstgöring kan få dispens, kommer lärare utan legitimation däremot inte att få sätta betyg, vilket gör dem mindre anställningsbara. Ansvarsutkrävandet blir också svårare, menar han, eftersom lärare till skillnad från läkare inte har hand om enskilda personer. Huvudargumentet i artikeln är dock att legitima-tionsyrken bygger på att man vet vilka färdigheter som ett yrke kräver, alltså vilka kandidater som ska väljas ut till utbildningen. Detta är inte möjligt inom lärarutbildningen, menar Vlachos. Han framhåller även att det saknas forskning som visar att en lärarexamen ger mer yrkesskickliga lärare än de som inte är utbildade. (Arevik, 2010-11-18, 2011-05-17, Lt;
Sv, 2010-11-19; Vlachos, 2010-11-18, DN.)
LR:s ordförande Metta Fjelkner och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén bemöter gemensamt Vlachos i debatten och påpekar att han är okunnig. Lärarnas legitimation handlar precis som läkarnas om att skydda tredje part, framhåller de. Legitimationsreformen tydliggör lärares yrkesansvar och är ett skydd för eleverna, vilka står i beroende-ställning till läraren. Vlachos påstår också felaktigt att läraren enbart har en relation till grupper och inte enskilda individer, menar de. Tvärtom så har lärare, till skillnad från läkare, en lång relation till eleven, och en central del av läraruppdraget handlar om att bedöma elevens kunskaper och upprätta utvecklingsplaner. Legitimationen ökar kraven på lärarnas kunskaper och höjer således kvaliteten i undervisningen. Introduktions-året kommer också att bidra till kvalitet om stat, kommuner och fri-stående huvudmän tar ansvar. Utbildade lärare är avgörande för under-visningens kvalitet och elevernas resultat, framhåller de, och hänvisar till både forskning och erfarenhet. (Arevik, 2010-11-19, Lt; Fjelkner & Sirén, 2010-11-19, DN.)
Regelverket för ansökan om legitimation kopplat till utbildning och anställning är dock komplext, och lärare riskerar att missa legitima-tionen, skriver Lärarnas tidning. För alla nyutbildade lärare efter 2012 krävs introduktionsår innan legitimation kan sökas, liksom för utbildade lärare som inte jobbat de senaste sex månaderna. För obehöriga lärare krävs vidareutbildning medan behöriga lärare som jobbar kan söka legitimation direkt. Utbildningsdepartementet förklarar det dock som att
— Gränsen måste dras någonstans. Man har kommit fram till att det är rimligt att den senaste anställningen får vara högst ett halvt
159
år gammal när ansökan om legitimation lämnas in, säger Kerstin Hultgren, ämnesråd på utbildningsdepartementet. (Lindgren, 2010-11-16, Lärarnas tidning.)
Regeringen föreslår dock ändringar så att utbildade lärare inte behöver gå ett introduktionsår för att få lärarlegitimation, till skillnad från det ursprungliga förslaget som innebar att man måste ha tjänstgjort som lärare under den senaste halvårsperioden. Den som har lärarexamen och som totalt arbetat ett år som utbildad lärare kan ansöka om legitimation, meddelar Bertil Östberg, statssekreterare hos Jan Björklund (FP). (Helte, 2010-11-24, Lt; Sv, 2010-11-25; UNT, 2010-11-24.)
– Legitimationen stramar upp hela systemet med behörigheter och krav och så. Det är den nya lärarutbildningen, högre lärarlöner, karriär-reformer. Alla de här reformerna gemensamt vänder nu utvecklingen och vi har en kraftig ökning av söktrycket. Jag är inte nöjd, söktrycket behöver öka mer, men det har ökat väldigt kraftigt under några år.38