förslaget väckt många känslor, och frågar sig om det beror på att det är valår, om facken strävar efter monopol på arbetsmarknaden eller om förslaget är ett sätt att slippa ta tag i skolans problem? De betonar att en lagändring måste till och att politiker, fackförbund, kommuner och lärar-utbildning måste göra gemensamma ansträngningar för att garantera lärarförsörjningen och kvaliteten i undervisningen. Lärare hoppar av på grund av stress i yrket och kommunerna gör inte tillräckligt för att intro-ducera nya lärare. (Lindgren & Morberg, 2006-03-10, SvD.)
Lärarlegitimation är snart en verklighet och båda lärarfacken är positiva, meddelar DN i april 2008. Den tidigare riksdagsmannen Jörgen Ullenhag (FP) utreder förslaget på uppdrag av skolminister Jan Björklund (FP) och förslaget kommer att presenteras i juni. Lärarutbildning, ett års tjänst-göring och därefter ansökan hos Skolverket är förslaget i korthet, skriver DN. (DN/TT, 2008-04-02.)
5.3 Utredningsförslaget diskuteras
I maj 2008 presenterar regeringens särskilde utredare Jörgen Ullenhag (FP) huvuddragen i utredningen om legitimation och skärpta be-hörighetsregler för lärare. Ullenhag säger att han inspirerats av Skottland som haft en liknande situation som Sverige med obehöriga lärare men kommit till rätta med problemet. Av legitimationen ska det framgå vilka ämnen och skolformer man är behörig att undervisa i, och möjligheten att dra in lärares legitimation ska också finnas, framhåller han. Den kan dock inte vara lika strikt som inom sjukvården; vid lärarbrist måste man kunna ta in obehöriga vikarier eller låta behöriga lärare undervisa i ämnen de inte är behöriga i, dock längst ett år i taget, framhåller Ullenhag. För betygsättning och fast anställning kommer det dock alltid att krävas legitimation, fortsätter han. Staten kommer heller inte att ansvara för provåret. Ansvaret bör ligga på skolorna men staten går in med en viss del av ersättningen för mentorer. Reformen innebär också ett tryck på huvudmän att utbilda sina lärare med pengar från Lärarlyftet, påpekar Ullenhag. Övergångsreglerna innebär att obehöriga lärare kan behålla sina tjänster och samtidigt fortbilda sig för att få legitimation, och behöriga lärare som jobbat i två år under 2000-talet ska beviljas legitimation. Ullenhag betonar också vikten av att skapa karriärvägar för lärare och betydelsen av att lärare ges möjlighet att
149
bedriva forskningsstudier inom ramen för sin tjänst. Skottland har varit en förebild här, fortsätter han, och den svenska benämningen ”särskilt kvalificerad lärare” är en motsvarighet till det skotska ”charter teachers”.
Titeln erhålls genom vitsordad tjänstgöring eller genom licentiatexamen och på gymnasiet ska disputerade lärare kunna bli lektorer. Ett löne-påslag om tiotusen kronor för särskilt kvalificerade lärare föreslås, liksom möjligheten att forska med bibehållen lön. Det är viktigt att lärare kan göra karriär och utvecklas inom yrket, betonar Ullenhag. (Lagerlöf, 2008-05-26, Lt; Lindgren, 2008-05-27, 2008-05-29, Sv.)
Lärarförbunden positiva men kritik finns
Skolvärlden framhåller att Lärarnas Riksförbund från början var en-samma om att driva legitimationsfrågan och att de då mötte motstånd.
Frågan om karriärtjänster som också presenteras i utredningen känns hoppfull, säger LR:s ordförande Metta Fjelkner, även om automatisk löneförhöjning för de olika karriärstegen som läkarna har saknas i förslaget. Det måste också finnas garantier att staten bekostar fort-bildningssatsningar och forskarskolor, skriver Skolvärlden (Lindgren, 2008-05-27, Sv; Sv, 2008-06-11, 2008-10-20). Fjelkner påpekar vikten av att inte ”förslaget ska smulas sönder på vägen till riksdagen och lärarna återigen offras i partipolitiska strider.” (Lindgren, 2008-05-27, Sv).
Fjelkner menar att detta vore ett svek i paritet med kommunaliseringen (ibid.).
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preiz framhåller att legitimationen är ett bra förslag och jämför med andra yrken. Det skulle till exempel vara otänkbart att gå till en outbildad tandläkare eller få behandling av en olegitimerad läkare (Bynert, 2008-04-03, SvD). Utredaren Jörgen Ullenhag intervjuas i Lärarnas tidning och säger att
- Vi tror att det innebär en ordentlig höjning av kompetensen med först en lärarexamen och därefter ett provår under ett profession-ellt ledarskap. Då uppfyller du kraven för legitimation och kan an-söka om den hos Skolverket som också fastställer behörig-heten. (Lagerlöf, 2008-06-11b, Lärarnas tidning.)
Lärarnas tidning skriver om Skottland som hade en likartad situation som i Sverige i mitten av 1990-talet, med brist på behöriga lärare, men att andelen behöriga och legitimerade lärare i det offentliga skolväsendet nu är 100%. För privatskolorna är siffran 98%, men där är det inte
150
obligatoriskt med legitimation (Lagerlöf, 2008-08-25, Lt). Det engelska lärarfacket säger dock nej till regeringens förslag om legitimation, med hänvisning till att man inte vill ha mer kontroll (Brozin Boman, 2009-10-01, Lt).
Lärarförbundet framför dock viss kritik mot utredningens förslag. Åter-gången till stadieindelning med specifika behörigheter ses som ett steg tillbaka, liksom återinförandet av adjunkt- och lektorstitlarna. Förbundet beklagar också att alla lärare inte omfattas av reformen. Social-demokraterna och Miljöpartiet delar Lärarförbundets kritik och menar att förslaget inte är tillräckligt finansierat. (Jällhage, 2008-05-27, DN;
Lagerlöf, 11a, Lt, 2008-10-30; Orre, 2008-12-04, Lt; Sirén, 2008-06-17, UNT; Sirén, 2008-06-24, Lt.)
Avsaknaden av en konsekvensanalys inför reformens genomförande är också en brist som Lärarförbundet påtalar. Förbundet befarar att det ska uppstå ett organisatoriskt kaos i skolan när många lärare blir obehöriga och ska vidareutbildas. De vill att regeringen tillsätter en arbetsgrupp som kan utreda förslaget ytterligare och de konsekvenser som reformen innebär. Provårsplatserna borde också hanteras av staten och inte vara lärarnas ansvar, menar ordföranden Eva-Lis Sirén. (Orre, 2008-10-19, Lt;
Svahn, 2008-10-19, DN; SvD, 2008-10-20.)
LR hoppas på en statushöjning och höjda löner för läraryrket samt att en ny lärarutbildning i kombination med lärarlegitimationen också kan få fler män att vilja bli lärare, säger Fjelkner (SvD, 2008-12-20). Kon-kurrensen om platserna i Skolverkets utbildningssatsning Lärarlyftet blir dock hård, påpekar LR, och framhåller att det är rimligt att lärarna inte ska behöva betala för att skaffa sig behörighet (Hårdstedt, 2008-06-17, UNT).
Blandad respons i debatten
Bland remissinstanserna ställer sig till exempel Skolverket bakom förslaget men säger nej till provåret, och myndigheten framhåller att lärarutbildningen ska bedöma de blivande lärarnas lämplighet. Sveriges Skolledarförbund anser dock att regeringen borde vänta och avvakta effekterna av den nya lärarutbildningen och skollagen (Orre, 2008-10-19 Lt). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kritiska till de snäva behörighetsreglerna som de menar inte löser frågan om läraryrkets status. SKL befarar fler visstidsanställningar och menar att det
151
grundläggande problemet är lärarutbildningens brister (Cervin, 2008-10-27, Lt). Högskoleverket är kritiska till legitimationen och avstyrker förslaget. Myndigheten hänvisar till att det inte är bevisat att lärar-legitimation ger ökad status och att provår är både dyrt och rättsosäkert (Andersson, 2008-10-14, Lt). En legitimation räcker heller inte för att säkerställa kvaliteten i skolan, menar Barnombudsmannen Lena Nyberg som förordar lämplighetstest i stället (Nyberg, 2008-11-13, UNT).
I tidningarnas ledare och debattartiklar märks i övrigt en blandning av åsikter och argument. Moderater framhåller att Alliansen nu tar ansvar för att förbättra den svenska skolan genom en ny lärarutbildning och på sikt en lärarlegitimation som kommer att kvalitetssäkra läraryrket, höja attraktionskraften och förbättra elevernas förutsättningar att nå kunskapsmålen (Bill, 2008-07-14; 2009-08-18, UNT). Reformeringen av skolan som Alliansen genomför bådar gott, skriver SvD på ledarplats, och menar att Jörgen Ullenhags (FP) utredningsförslag innebär en avsevärd statushöjning för lärarkåren med uppdelningen av ämnen och årskurser och möjligheten att göra karriär. Det största problemet är lärarutbildningen, anser skribenten, men ”Det våras för kunskapen”, skriver SvD (SvD, 2008-05-28). Under rubriken ”Lärare ska tvingas skaffa legitimation” skriver DN att nu får obehöriga lärare med fasta tjänster bereda sig på att ta fram skolböckerna igen (Jällhage, 2008-05-27, DN).
UNT påpekar att viss kritik nu lyfts mot legitimationen, även från liberalt håll, från att allting tidigare ”gått som på räls”. Kritikerna hävdar att det är ett gammaldags skråtänkande som gagnar lärarna och inte eleverna, framhåller UNT:s ledarskribent, som ändå ser poänger med förslaget (Rydå, 2008-05-27, UNT).
Forskaren Åsa Morberg vid Högskolan Gävle är kritisk till begreppet provår som hon menar förknippas med en förlegad syn av granskning och kontroll. Hon föreslår att termen stödår bättre gagnar en professionell yrkesutveckling och finner belägg för detta i sin egen forskning. Bedömningsansvaret ska heller inte ligga på en kollega som är handledare utan på rektor, menar Morberg. (2008-09-02, Lt.)
Svenska Dagbladets ledarskribent skriver att legitimationsförslag, karriärsteg och ny lärarutbildning är bra, men grundproblemet kvarstår.
Det måste bli svårare att bli lärare: färre utbildningsorter, utbildnings-platser och stramare behörighetskrav, är förslagen (Linder, 2008-10-26, SvD). Lärarstudenter och medlemmar i Studentkåren menar dock att utredningens förslag innebär en kraftig begränsning av studenternas
152
valfrihet med införandet av bestämda studiegångar och fasta ämnes-kombinationer. Läraryrket är ett yrke, menar skribenterna, och därför ska det bara finnas en examen (Friberg & Gustafsson, 2008-12-19, DN).
Skolvärlden summerar i december 2008 legitimationsfrågans framväxt.
Statusen är nu återupprättad, skriver tidningen, men det har varit en lång process till det färdiga förslaget, och frågan har utretts av både en socialdemokratisk och en borgerlig regering. Centrala faktorer som lyfts fram är att staten ses som en garant för nationell likvärdighet inom utbildningen liksom nödvändigheten av att de bästa studenterna väljer lärarutbildningen (2008-10-29, Sv). Skolvärlden framhåller också att LR får stöd för sina synpunkter av OECD. I sin rapport Economic survey of Sweden 2008 anser OECD att Sverige bör genomföra förslaget om lärar-legitimation och överväga om ansvaret för gymnasieskolan ska övertas av staten (Arevik, 2008-12-05; Lindgren, 2008-12-05, Sv).
Regeringens lagrådsremiss 2009
I december 2009 presenterar utbildningsminister Jan Björklund (FP) den lagrådsremiss som ska ligga till grund för en proposition våren 2010.
Inget färdigt förslag finns ännu, säger Björklund, men regeringen åter-kommer i februari 2010 i frågan liksom med förslag till ny lärar-utbildning. Björklund anser att 1985 års skollag saknade kunskapsfokus och inte tydliggjorde behörighetsfrågan. Många av förslagen är också redan kända, fortsätter han: tydligare behörighetsregler och förslag om en legitimation. Båda lärarförbunden är nöjda. Lärarförbundets ord-förande Eva-Lis Sirén uttrycker det som att regeringen stänger sväng-dörren som skolhuvudmännen haft genom kryphål i den gamla skollagen, och LR:s ordförande Metta Fjelkner utbrister ”äntligen”, men påpekar samtidigt att hon inväntar förslaget om lärarlegitimation och fler lärarexamina. (Jällhage, 2009-12-16, DN; UNT, 2009-12-15.)
Metta Fjelkner och industrimannen Carl Bennet argumenterar också i en gemensam artikel för att en ny lärarutbildning skulle innebära en kvalitetshöjning. Den statliga styrningen måste dock öka och finansi-eringen av skolan behöver ändras. (Bennet & Fjelkner, 2009-06-08, DN.) Jan Björklund medger dock att den ekonomiska situationen försvårar möjligheterna att genomföra legitimationsreformen enligt de omfattande förslag som presenterades i utredningen (Rudhe, 2009-10-25, Lt).
153
Björklund poängterar vikten av att elever ska undervisas av behöriga lärare och säger att
– Ingen vill bli opererad av en obehörig läkare. Elever bör inte undervisas av lärare utan utbildning /.../. (Helte, 2009-12-14, Lärarnas tidning.)