Dispositioner från empirin - Empirisk och teoretisk analys

5. Empirisk och teoretisk analys

5.5 Dispositioner från empirin

Trots uppsatsens kvalitativa fokus med vår empiriska undersökning kommer vi här att presen-tera ett viss kvantitativ mönster, som ska ge läsaren en överblick i tabellform över ett visst särdrag hos intervjupersonen i samband med våra valda indelningar. Som en kort

samman-71 fattning av vad varje person pratat om helt enkelt. Här kommer först en liten repetition av våra intervjupersoners indelning.

Figur 5.2 Schematisk bild av intervjupersonernas inbördes förhållande (egen figur)

Tabellen nedanför ska visualisera först om hur varje grupp för sig beröra de olika aspekterna bredvid. För en lättare förståelse tar vi oss friheten och sammanfattar intervjuerna ämnesvis som följer nedan. Efter denna överblick kommer vi att presentera slutsatser i nästa kapitel.

A

= diskuteras mycket, B= diskuteras mindre, C = diskuteras inte alls

Tabell 5.1 Politiker

Grupp I Lennartsson Corkovic

Positionering B B

Identitet

A

Varumärket B

A

Kommunikation

A A

Service och Kvalitet B

A

Tabell 5.2 Tjänstemän på chefsnivå

Grupp II Frick Adolfsson Källin Lidmark Bylund

Positionering B

A

C C C

Identitet

A

A A A

Varumärket

A A

A

Kommunikation

A

A A A

Service och Kvalitet B B

A A

Grupp I Politiker

Grupp II Chefer

Grupp

Kommunanställda III

Tabell 5.3 Kommunanställda

Grupp III Hedman Björkman Pärnering

Positionering B C

A

Identitet

A

Varumärket B

A

Kommunikation

A A A

Service & Kvalitet

A A A

6 Slutsatser

I det här kapitlet presenteras de slutsatser som vi har kommit fram genom vara empiriska och teoretiska datainsamling samt analys. Vi kommer att besvara våra forskningsfrågor och av-slutar med några egna förslag och idéer för Borgholms framtid.

Som figur 6.1 visar menar vi att det finns ett idealt förhållande för hur förståelsen kring be-greppet varumärke mellan de olika grupperna i en kommun kan eller bör se ut för att det in-terna varumärkesarbetet ska lyckas. Det bör, för att förklara figuren, finnas någon form av samförstånd mellan varje grupp var för sig men också gemensamt mellan alla tre grupperna.

På samma sätt bör det finnas en överensstämmande och ömsesidig förståelse mellan de tre grupperna kring varumärket, vad varumärket representerar och så vidare. Att det finns en medvetenhet, och i det ideala fallet hängivenhet, kring varumärket bland alla organisationens medlemmar.

Figur 6.1 Schematisk bild över det ideala förhållandet för en kommun att arbeta med sitt varumärke internt (egen figur)

Påpekas bör dock att figuren inte avser illustrera ett idealt förhållande gällande exempelvis ordervägar och annan kommunikation av sådan art (helt enkelt eftersom det inte är så en

poli-74 tiskt styrd organisation fungerar, gällande sådant bör det rentav se ut som i figur 6.2). De överlappningar som sker mellan grupperna i figuren avser snarare att visa på en medvetenhet och ett samförstånd kring varumärket och dess värderingar, vilket vi menar bör delas mellan grupperna.

Så hur ser det ut i Borgholm? Finns den förståelse och det samförstånd vi föreslår i figur 6.1?

Låt oss först titta på de resultat vi kommit fram till i analysen för att sedan relatera dessa till figuren. Av enkelhets- och tydlighetsskäl presenterar vi dessa i punktform samt i anslutning till de forskningsfrågor som tidigare presenterats i kapitel 1.

Hur kommunicerar Borgholms kommun sitt varumärke internt? Hur väl lyckas denna kom-munikation?

 Vi kan konstatera att varumärket kommuniceras inom grupperna politiker och chefer genom Vision 2014 och de värderingar som presenteras där. Denna vision anser vi i grunden är ett bra sätt att kommunicera, även om det finns skilda åsikter kring exem-pelvis innehåll, tidsrymd och liknande bland kommunens tjänstemän.

 Kommunikationen av varumärket nedåt i organisationen skulle kunna vara bättre.

Delvis är det så på grund av otydlighet, delvis på grund av en svag varumärkesidentitet och delvis på grund av att kommunikationen helt enkelt inte når fram. Inom grupperna fungerar det relativt väl, men gränserna mellan grupperna är kritiska punkter för kommunikationen. Det varierar dock mellan olika förvaltningar, vilket tyder på att den interna varumärkeskommunikationen till stor del är beroende av individerna i kom-munens olika verksamheter.

 Det är dock att på sin plats att påpeka att de gemensamma värderingarna kan ha stor betydelse för att nå kommunalanställda. Detta kan ske på ett bättre sätt för att tydligöra en helhetssyn av vad varumärket Borgholm egentligen innebär.

 Något som är kopplat till det ovanstående är att kommunen i stort sett enbart verkar förlita sig på att information och kommunikation kring varumärket ska nå personalen via förvaltningschefer och liknande, i någon form av hierarkisk kommunikationskedja, vilket förvisso ligger i linje med organisationens struktur. Men kanske skulle kommu-nikationen bli mer effektiv om det istället sker via någon form av central informations- eller kommunikationsfunktion.

75 Finns varumärket Borgholms kommun som ett definierat varumärke (internt)? Vad står va-rumärket i så fall för? Hur speglas vava-rumärket internt i Borgholm?

 Det verkar inte finnas någon enhetlig bild inom organisationen av vad Borgholm som varumärke är eller ska vara då svaren på frågan hur Borgholms varumärke ser ut varit varierande, även inom var och en av de tre grupperna.

Arbetar Borgolms kommun med att få organisationen att genomsyras av varumärket? I så fall, varför och på vilket sätt?

 Kommunen tycks inte arbeta aktivt med Employee Branding eller någon annan metod för att få de anställda att leva varumärket, även om man menar att varumärke är vik-tigt.

 Kulturförvaltningen har valt att arbeta med en egen vision, Vision 2016, istället för kommunens vision, Vision 2014. Något som kan kan bidra till en kreativ utveckling och ett värdefullt bidrag för Borgholm. Men detta tyder också på viss splittring inom kommunen, dels mellan de olika delarna men också mellan politiker och tjänstemän.

 Dock finns en insikt i organisationen kring vikten av ett tydligt och profilerat varu-märke. Något vi bedömer som en grund att utgå ifrån i det fortsatta varumärkesarbetet internt i kommunen.

Av detta kan vi dra slutsatsen att förhållandena i Borgholms kommun inte är sådana som i figur 6.1. Snarare skulle vi vilja påstå att i fallet Borgholms kommun går förhållandet mellan de tre grupperna gällande bilden av och medvetenheten kring varumärket att illustrera med figur 6.2

Figur 6.2 Schematisk bild över förhållandena i Borgholms kommun (egen figur)

Det vill säga att de gemensamma uppfattningar kring kommunens varumärke som finns främst föreligger mellan politiker och tjänstemän på chefsnivå, samt mellan tjänstemännen på chefsnivå och de anställda. Den gemensamma uppfattningen och delade medvetenheten kring varumärket mellan de tre grupperna förekommer med andra ord i relativt liten utsträckning.

Detta framstår som en begränsning och leder till att det hela blir beroende av de enskilda indi-vidernas (förvaltningschefernas) förmåga att kommunicera varumärket till sina medarbetare, snarare än att det finns ett enhetligt internt varumärkesarbete i kommunen. Som en följd av detta, och som en konsekvens av att den interna kommunikationen kring varumärket blir be-roende av de enskilda individerna på varje förvaltning snarare än en central kommunikations-funktion, varierar uppfattningen och medvetenheten kring varumärket mellan olika delar i organisationen. Något som förstärks av att det inom kommunen inte verkar finnas någon en-hetlig bild av varumärket Borgholm eller dess identitet.

Skulle vi ge ett råd till kommunen skulle det således vara att (1) skapa en tydlig bild av vad varumärket ska vara och vilka värden det ska representera, att (2) skapa en plattform där de tre grupperna kan skapa ett samförstånd kring varumärket för att på så sätt nå ut med varu-märket i hela organisationen (detta skulle, åtminstone till en början, exempelvis kunna vara något så enkelt som en ett enhetligt informationsmaterial), samt att (3) börja arbeta med emp-loyee branding eller någon annan metod för att göra personalen (inklusive förvaltningschefer och liknande) hängiven varumärket och leva detta.

77 6.2 Besvarande av syfte

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och tydliggöra hur Borgholms Kommun arbetar med att kommunicera varumärket och dess värderingar och identitet inom organisatio-nen för att genom denna undersökning skapa förståelse för hur kommuorganisatio-nen kan arbeta internt med sitt varumärke.

Vi har kommit fram att trots att det föreligger olika uppfattningar kring Borgholms kommuns identitet och varumärke finns det dynamiska diskussioner hos politikerna och chefer omkring varumärket. Vilket framställs i form av Vision 2014. Trots existensen av denna vision saknas transparens till den sista länken i organisationen, de kommunanställda. Vi bedömer att vi har gett svar på syftet då vi har tydliggjort på vilket sätt Borgholms kommun jobbar med sitt va-rumärke internt och förhoppningsvis har vi skapat en förståelse för ämnet också hos läsaren.

6.3 Förslag på fortsatt forskning

Det kan vara av stort intresse att framtida forskning omfattar två kommuner på Öland, dvs. att skapa en förståelse varför Mörbylånga och Borgholm kommun inte sammanfugas till en enda kommun. Öland som varumärket är redan stark, enligt oss, men jämfört med Gotland finns det ingen sammanslutning till en kommun som Visby. Varför?

Vidare kan det vara en utmaning att undersöka hur en kommun som Borgholm möjligtvis kan lyfta sitt varumärke genom att använda sig av sinnesmarknadsföring. Tills hit finns det inget konkret forskningsmaterial hur en kommun över huvudtaget kan jobba med sina sinnen.

Borgholm kan vara en intressant kommun för att det finns goda resurser och förutsättningar att forskar vidare.

Ytterligare något som kan vara intressant att utforska vidare är kommunens externa varumär-kesarbete. Vi har i denna uppsats undersökt hur kommunen arbetar internt, men hur jobbar man externt? Dels gentemot sina invånare, mot de turister som besöker kommunen och män-niskor och företag som man försöker övertala att flytta till Borgholm.

78 Det skulle också kunna vara intressant att undersöka hur andra kommuner arbetar med frågor rörande varumärke. Kanske till och med lyfta upp frågeställningarna en nivå och titta på hur landstinget arbetar med varumärkesfrågor och dylikt.

7 Referenser och källor

7.1 Tryckta källor

7.1.1 Litteratur och artiklar

Aaker, David A. (1991) Managing Brand Equity – Capitalizing on the value of a brand name Macmillan

Aaker, David A. (1996) Building Strong Brands Kent: MacKays of Chatham plc.

Aaker, David A. (2002) Building strong brands London: Simon & Schuster

Aaker, Jennifer L. (1997) Dimensions of brand personality. Journal of marketing research, 34 (August), 347-356

Albrecht, Karl. Zemke, Ron (1985) Service America Homewood, IL: Dow Jones-Irwin Alvesson, Mats. Sköldberg, Kai (2008) Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod Malmö: Studentlitteratur

Alåsen, Maria (2010) Analysera Varumärke Östran 2010-10-29

Andersson, Ib (1998) Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig metod Lund:

Studentlitteratur

Andersson, Jan-Olof. Ekström, Cege. Enqvist, Jöran. Jansson, Rolf (2007) E 2000 Combi A Faktabok Malmö: Liber AB

Areen, Ernst E (1924) Borgholm, Stadens och Badortens Historia Stockholm: Ölandsklubben i Stockholm

Arenius, Eric(2010), Kommunerna tar över turistbyråverksamheten Östran 2010-11-04 Armstrong, Gary. Kotler, Philip (2009) Marketing: an introduction Upper Saddle River:

Pearson Prentice Hall

Balmer, John MT. Gray, Edmund R. (2000) Corporate identity and corporate

communications: creating a competitive advantage. Industrial & Commercial Training Vol.

32. No. 7. pp. 256-263

Bergström, Beata (1965) I Arontorp där blommar en ros Stockholm: Nordisk Rotogravyr Berry, Leondard L. Zeithaml, Valerie A. Parasuraman, A Oman (1985) Quality counts in services too Englewood Cliffs: Prentice Hall

Billow, Anders (1947) Öland: jämte en kort beskrivning av Kalmar Stockholm: Svenska Turistföreningens Förlag

80 Bitner, Mary Jo. Brown, Stephen W. (2008) The service imperative Business Horizon Vol. 51.

No. 1. pp. 39-46

Blank, Anders. (2010) Ägarna förstod inte vad de gav sin in på Barometern 2010-11-04 Blythe, Jim (2006) The Essentials of Marketing Communications Harlow: Pearson Education Boyd, G. Sutherland, Margie. (2006) Obtaining employee commitment to living the brand of the organisation South African Journal of Business Management. Vol. 37. No. 1. pp 9-21 Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber Ekonomi

Bryman, Alan. Bell, Emma (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder Malmö: Liber Chun, Roda. Davies, Gary (2001) E-reputation: The role of mission and vision statements in positioning strategy. I: Journal of brand management Vol. 8. No. 4-5. pp. 315-334

de Chernatony, Leslie. Cottam, Susan (2008) Interactions between organisational cultures and corporate brands. I: Journal of product & brand management Vol. 17. No.1. pp. 13-25

Denzin, Normann K. Lincoln, Yvonna S. (1994) Introduction, Entering the Field of Qualitative Research Thouand Oaks

Devasagayam, P Raj. Buff, Cheryl L. Aurand, Timothy W. Judsom, Kimberly M. (2010) Building brand community membership within organizations: a viable internal branding alternative? Journal of product & Brand management. Vol. 19. No. 3. pp. 210-218 Ehn, Billy. Löfgren, Orvar (2001) Kulturanalyser Malmö: Gleerups

Eklund, Elin (2009) Vad är kommunikativa sinnesupplevelser?: En studie av Volvos

marknadskommunikation C-uppsats i marknadsföring. Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar

Emanuelsson, Ida. Rydehed, Kajsa (2010) Personligt Varumärke och Ledarkap: En kvalitativ studie av hur företagsledare använder sig av personligt varumärke i sitt ledarskap

Kandidatuppsats i företagsekonomi. Sektionen för ekonomi och teknik, Högskolan i Halmstad.

Fournier, Susan (1998) Consumers and their brands: Developing relationship theory in consumer research Journal of Consumer Research Vol. 24. No. 4. pp. 343-373

Fyall, Alan. Garrod, Brian (2005) Tourism marketing: a collaborative approach Buffalo, New York: Channel View Publications

Fägerborg, Eva (1999) Intervjuer, I: Kaijser, Lars. Öhlander, Magnus (red.) Etnologiskt fältarbete Lund: Studentlitteratur

Gelder, Sicco Van (2003) Global brand strategy: unlocking brand potential across countries, cultures and markets, London: Kogan Page

81 Gilmore, Audrey (2003) Service marketing and management London: Sage Publ

Grønmo, Sigmund (2006) Metoder i samhällsvetenskap Mälmö: Liber

Grönroos, Christian (2007) Service management and marketing, Chichester: John Wiley &

Sons

Grönroos, Christian (2008) Service management och marknadsföring – Kundorienterat ledarskap i servicekonkurrensen Malmö: Liber

Grönroos, Christian (2010a) På marknaden finns bara service Utdrag ur Svensk Företagsekonomisk Ämneskonferens, Kalmar: Linnéuniversitet

Haig, Matt (2004) Att lyfta ett varumärke Malmö: Liber

Holloway, J Cristopher. Robinson, C. (1995) Marketing for tourism Harlow: Longman Group Ltd

Holme, Idar Magne. Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur

Hultén, Bertil. Broweus, Niklas. Van Dijk, Marcus (2008) Sinnesmarknadsföring Malmö:

Liber

Ind, Nicholas (2004) Living the brand 2^nd Edition. London: Kogan Page Ingenhoff, Diana. Fuhrer, Tanja (2010) Positioning and differentiation by

using brand personality attributes - Do mission and vision statements contribute to building a unique corporate identity? Corporate Communications: An International Journal Vol. 15. No.

1. pp: 83-101

Jakobsen, Dag Ingvar (2002) Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur

Kapferer, John-Noël (2004) The Strategic Brand Management London: Kogan Page

Kapferer, Jean-Noël (2008) The new strategic brand management – Creating and sustaining brand equity long term London: Kogan Page

Keller, Kevin Lane (2003) Strategic brand management: Building, measuring, and managing brand equity Upper Saddle River, New Jersey: Prentice-Hall

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur Lagergren, Håkan (1998) Varumärkets inre värde Göteborg: ICT Education

Larsson, Larsåke (2000) Personliga intervjuer, I: Ekström, Mats. Larsson, Larsåke (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap Studentlitteratur

82 Lindberg-Repo, Kirsti. Grönroos, Christian. Conceptualising communications in the services marketing context. IMM Journal 2003, special edition

Mitchell, Colin (2002) Selling the brand inside, Harvard Business Review. Vol. 80. No. 1. pp.

99-105

Murphy, John M. (1992) Branding – A key marketing tool Mac Millan academic and professional LTD

Okazaki, Shintaro (2006) Excitement or sophistication? A preliminary exploration of online brand personality. International marketing review Vol. 23. No. 3. pp. 279-304

Patel, Runa. Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur

Patton, Michael Qinn (2002) Qualitative research and evalutation methods London: Sage Publication

Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen Oslo:

Unversitetsförlaget

Ries, Al. Trout, Jack (1985) Positionering Lund: Studentlitteratur

Ryen, Anne ( 2004) Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fallstudier Malmö: Liber Schiffenbauer, Allen. (2001). Study all of a brand’s constituencies. Marketing News, Vol. 35 No. 11, p. 17.

Schmitt, Bernd H (2003) Customer Experience Management Hoboken: John Wiley & Sons Shiu, Eric. Hair, Joseph. Bush, Robert. Ortinan, David. (2009) Marketing Research Berkshire:

Mc Graw-Hill Education

Solomon, Michael. Barmossy, Gary. Askegaard, Soren. Hogg, Margaret K. (2006) Consumer behaviour: a European perspective Harlow: Prentice Hall

Theorin, Johan (2008) Nattfåk Wahlström & Widstrand

Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare Malmö: Liber Trost, Jan (1993) Kvalitativa intervjuer (3 uppl) Lund: Studentlitteratur Trost, Jan ( 1997) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund: Studentlitteratur Wanger, Pierre (2002) Kundpsykologi Lund: Studentlitteratur

Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund : Studentlitteratur

83 Wilson, Alan. Zeithaml, Valarie A. Bitner, Mary Jo. Gremler, Dwayne D. (2008) Services Marketing: Integrating Customer Focus Across the Firm Maidenhead: McGraw-Hill Yin, Robert K. (2007) Fallstudier: design och genomförande Malmö: Liber

Zeithaml, Valarie A. Bitner, Mary Jo. Gremler, Dwayne D. (2006) Services Marketing:

Integrating Customer Focus Across the Firm New York: McGraw-Hill Irwin

7.1.2 Övriga trycka källor

Dagens Industri (2010) Öland har landets bästa tillväxt Dagens Industri 2010-10-21 (hämtad via http://di.se/Artiklar/2010/10/20/217873/Oland-har-landets-basta-tillvaxt/ 2011-01-05) Kommunallag (1991). Stockholm. (SFS 1991:900)

Socialtjänstlag (2001). Stockholm. (SFS 2001:453)

Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok Stockholm: Norsteds Ordbok Varumärkeslag (1960). Stockholm. (SFS 1960:644)

7.2 Elektroniska källor 7.2.1 Internet

Borgholm (2010a) http://www.borgholm.se kontinuerligt under perioden 2010-10-31 - 2011-01-09

84 Valmyndigheten (2010b)

http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/08/85/valda.html 2010-11-13

Ölandsbladet (2010) http://www.olandsbladet.se/index.php?id=15604&placid=3&template=

2010 -11-11

Ölänningen (2010) http://www.olanningen.com/oland/Solliden.htm 2010-11-15 Östran (2010) http://www.ostran.se/nyheter/oeland 2010-11-14

Östran (2010) http://www.ostran.se/nyheter/oeland/oetab_foersatt_i_konkurs 2010-11-11

7.3 Muntliga källor

7.3.1 Intervjuer

Adolfsson, Peter 2010-12-02, Borgholm Björkman, Linn 2010-12-01, Borgholm Bylund, Lars 2010-11-23, Borgholm Corkovic, Ilko 2010-12-01, Borgholm Frick, Lars 2010-12-02, Borgholm Hedman, Jörgen 2010-12-02, Borgholm Källin, Lisa 2010-12-02, Borgholm

Lennartsson, Lisbeth 2010-12-01, Borgholm Lidmark, Gunilla 2010-12-02, Borgholm Pärnering, Christian 2010-12-01, Borgholm

7.3.2 Föreläsningar

Grönroos, Christian (2010b) Ekonomihögskolan, Linnéuniveristet, Kalmar 2010-11-30

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguider

Intervjuguide för Kommunpolitiker

 Allmän information om personer och om sysselsättningen inom verksamheten.

 Begreppet varumärkets innebörd.

 Innebörd av Borgholm som varumärke.

 Upplevelse av hur varumärket och liknande diskuteras.

 Sambandet mellan Borgholm Kommun och politik när det gäller Borgholm som va-rumärke.

 Upplevelse av hur kommunledning arbetar med att kommunicera varumärket i organi-sationen och vilka förbättringarna finns.

 Praktiskt arbete att skapa/ kommunicera varumärket till personalen och medborgarna.

 Upplevelse av den vertikala kommunikationen i organisationen.

 Upplevelse av ansvaret som kommunalråd angående kommunens varumärke.

 Hur skulle varumärket se ut, om personen styrde.

 Hur Borgholms kommun ska upplevas.

Intervjuguide för förvaltningschefer

 Allmän information om personer och om sysselsättningen inom verksamheten.

 Begreppet varumärkets innebörd.

 Innebörd av Borgholm som varumärke.

 Upplevelse av hur varumärket och liknande diskuteras och om det finns förbättringar.

 Upplevelse av hur kommunledning arbetar med att kommunicera varumärket i organi-sationen och vilka förbättringarna finns.

 Praktiskt arbete att skapa/ kommunicera varumärket till personalen och medborgarna.

 Upplevelse av den vertikala kommunikationen i organisationen.

 Upplevelse av ansvaret som förvaltningschef/ mellanchef angående kommunens va-rumärke.

 Hur skulle varumärket se ut, om personen styrde.

Intervjuguide för Kommunchefen

 Allmän information om personer och om sysselsättningen inom verksamheten.

 Begreppet varumärkets innebörd och hur personen arbetar med varumärket.

 Innebörd av Borgholm som varumärke.

 Upplevelse av hur a) kommunalpolitikerna och b) förvaltningscheferna arbetar med att kommunicera varumärket i organisationen.

 Praktiskt arbete att skapa/ kommunicera varumärket till personalen och medborgarna.

 Upplevelse av den vertikala kommunikationen i organisationen.

 Upplevelse av ansvaret som kommunalchef angående kommunens varumärke.

 Betydelse av Borgholm Vision 2014 och hur Borgholm kommun ska upplevas.

 Arbetande med sinnen.

 Hur Borgholms kommun ska upplevas.

 Hur kunde ett förverkligande av den personliga bilden av Borgholm se ut, om perso-nen hade alla möjligheter.

Intervjuguide för Kommunanställda

 Allmän information om personer och om sysselsättningen inom verksamheten.

 Frågan av det mest fascinerande med Borgholm.

 Kommunikationsflöde tillvaro.

 Upplevelse av Borgholms kommun.

 Vilka förändringar skulle personen genomföras om den hade alla möjligheter att förverkliga bilden av Borgholm.

87 Bilaga 2 Vision 2014

KS AU 2010-10-19

Vision 2014

”Alltid nära till livets bästa stunder”

Attraktiva Borgholm är 2014 platsen för livsnjutare, såväl boende som besökare. En attraktiv och karaktärsrik plats med rika natur- och kultur-upplevelser i ett landskap som vårdas kontinuerligt. I Borgholms kom-mun möts du av öppenhet och valfrihet, entreprenör-skap och framtids-tro. I Borgholms kommun är livslust, hälsa och trygghet självklart.

Kreativa Borgholm har 2014 Kalmar läns bästa företagsklimat.

In document Sveriges Florida: Borgholms kommuns interna varumärkesarbete (Page 70-90)