Egenskaper hos 'Individen' som kan ligga till grund för respondenters inställning till

Figur 32: Individen i egenframtagen analysmodell.

5.2.1 Skillnader profilerna emellan gällande tidig och sen adoption

Kim et al (2010) tillsammans med Rogers (1995) menar på att utsträckningen som en användare anammar nya innovationer beror på om personen är en tidig eller sen adoptör. Både Kim et al (2010) och Rogers (1995) menar på att en tidig adoptör relativt en sen har enklare för att anamma ny teknik. Andelen respondenter som ansågs sig vara först i sin vänskapskrets med ny teknik var lika stor i de tre profilerna den Positive, den Skeptiske samt den Försiktige medan inga respondenter i profilen den Likgiltige ansåg sig vara först. Detta kan jämföras med att de personer som uttryckt sig vara först med att anamma ny teknik är tidiga adoptörer medan de som inte ansåg sig vara först är mer jämförbara med sena adoptörer. Det fanns även en jämn andel av sena adoptörer i de tre förstnämnda profilerna varav alla i den Likgiltige ansåg sig vara sena adoptörer. Av teorin att döma borde de flesta tidiga adoptörer befunnit sig i den positive profilen, då dessa enligt Kim et al (2010) och Rogers (1995) är mer benägna att anamma ny teknik. Dock stämde detta inte överens med resultatet av denna uppsats, eftersom de tidiga adoptörerna var jämnt fördelade över de tre

77

första profilerna. Av denna anledning är det svårt att anse huruvida en person är tidig eller sen på att anamma nya innovationer går att applicera på en innovation så som E-kronan. Samtidigt så måste viss kritik riktas mot diskussionen kring tidiga och sena adoptörer eftersom det är en fråga om tillgängligheten på information. Är det så att tidiga adoptörer har tillgång på samma information som de sena adoptörerna samtidigt och agerar direkt, medan de sena väntar eller är de bättre på att tillgodose sig med ny information? Att den skeptiske profilen i större utsträckning är tidig adoptör relativt övriga profiler kan möjligen bero på att profilen är bättre på att tillgodose sig med information kring nya innovationer, vilket betyder att fler profiler skulle kunna bli tidiga adoptörer om mer information hade varit tillgängligt.

5.2.2 Skillnader profilerna emellan gällande teknikintresse

Till skillnad från att vara tidig eller sen med att anamma nya innovationer så utgjorde respondenternas teknikintresse en större olikhet mellan de olika profilerna. Majoriteten av den skeptiske profilen ansåg sig ha ett högre teknikintresse än genomsnittet. I enlighet med den framtagna analysmodellen så borde dock respondenterna med högt teknikintresse se en upplevd användbarhet. Detta bör i sin tur leda till en avsikt att använda innovationen som Davis (1986) styrkt i sin teori. I den skeptiske profilen såg däremot respondenterna inget av vardera och upplevde inget behov av E-kronan. Det är uppsatsförfattarnas mening att respondenterna i denna profil förvisso kan ha enklare att förstå och använda nya innovationer. Däremot såg de en begränsad användbarhet då de har mer kunskap om ämnet vilket tillsammans med ett högre konsekvenstänk leder till att fler risker identifierats.

Även fast den positive profilen ansåg sig vara positivt inställd till E-kronan så har de inget särskilt högt teknikintresse vilket inte stämmer överens med analysmodellen. Enligt Davis (1986) finns det som tidigare nämnt ett samband mellan en hög upplevd användbarhet och ett intresse av att anamma nya innovationer. Däremot är profilen positivt inställd till projektet utan att se något egentligt behov, vilket gör att profilen inte heller stämmer överens med Davis (1986) teori. Eftersom att profilen grundar sin inställning mer på sin minskande användning av kontanter och inte på själva produkten i sig, menar uppsatsförfattarna därför på att respondenterna i denna profil inte tänker på de tekniska konsekvenserna eller möjligheterna som uppkommer med en E-krona vid beslutet av inställning.

78

Den försiktige profilen har förvisso ett lägre intresse för teknik, men eftersom att de är mer positiva till idén i sig och därmed har en avsikt att använda E-kronan, kan detta tyda på att profilen stämmer bättre överens med den framtagna analysmodellen. Vidare är profilen något negativt inställd till delar av den praktiska implementationen. På grund av detta kan det argumenteras för att en del respondenter har en avsikt att använda den digitala valutan trots att teknikintresset är lågt uppskattat. Därför blir det i det här fallet motsägelsefullt i relation till analysmodellen eftersom att modellen menar på att ett högre teknikintresse leder till en högre upplevd användbarhet, något som leder till en högre avsikt att använda. För den här profilen är det därmed andra faktorer som ligger bakom avsikten till att använda E-kronan. Den sista profilen, den Likgiltige, har en något högre andel respondenter som anser sig ha större teknikintresse. Profilen upplever likt den Skeptiske inte heller E-kronan som användbar eller enkel att använda men är förvisso inte heller negativa till den. Därmed kan likheter urskiljas mellan den framtagna analysmodellen och den skeptiske profilen men även den försiktige samt likgiltige profilen. Däremot blir det motsägelsefullt för den positive profilen eftersom att den borde uppfatta ett större behov av E-kronan och en större upplevd användbarhet för att inneha den positiva inställningen som de anser sig ha. Även Kim et al (2010) har ansett att upplevd användbarhet har en positiv påverkan på avsikten att använda en mobil betalning, vilket även här stämmer det överens med den skeptiske, den försiktige samt den likgiltige profilen medan den positive profilen skiljer sig från teorin.

5.2.3 Skillnader profilerna emellan gällande tidigare kunskap om digitala valutor

Kim et al (2010) har som tidigare nämnt redogjort för att tidigare kunskap om mobila betalningar påverkar den upplevda enkelheten att använda en ny innovation som i sin tur leder till en upplevd användbarhet och därmed avsikten att använda mobila betalningar. I denna undersökning kunde skillnader mellan profiler identifieras när det gäller tidigare kunskaper om digitala valutor. Som beskrivet i den empiriska insamlingen är den skeptiske profilen den profil som innehar flest respondenter med djupare förståelse om ämnet vilket följs av den försiktige profilen. Enligt Kim et al (2010) borde dessa respondenter vara de som främst ser enkelheten att använda E-kronan och därmed även ha en avsikt att använda den. Dock visar denna uppsats på att de med djupare förståelse främst är skeptiska till E-kronan och dessa respondenter talar mer för de konsekvenser och risker som E-kronan kan komma

79

att bära med sig. De respondenterna med en grundläggande förståelse respektive ingen kunskap alls ser enbart E-kronan som en vidareutveckling i samhället. Av denna anledning stämmer resultatet av denna uppsats inte överens med Kim et al (2010) då det borde varit flest personer med djupare förståelse i den positive profilen. Till skillnad från mobila betalningar som Kim et al (2010) behandlar visar det därför på att gällande E-kronan är respondenterna med djupare förståelse om ämnet generellt skeptiska då de ser större risker med projektet jämfört med personer som inte innehar denna djupa förståelse. Mallat (2007) påpekar även att en användningssituation blir påverkad av den sociala kontext som användaren rör sig i, det vill säga att personerna med mindre kunskap om ämnet förmodligen rör sig med personer som inte heller har ett djupare intresse. Detta är dock ingenting denna studies författare kunnat undersöka.

5.2.4 Sammanfattning av individens påverkan på respondenternas inställning

Sammanfattningsvis syns ett tydligt samband mellan den upplevda användbarheten och upplevda enkelheten att använda med avsikten att använda en innovation. Däremot hävdar denna undersökning att faktorerna som avgör detta till viss del skiljer sig mot tidigare teorier. Det syns inget tydligt samband mellan en inställning till E-kronan och att vara först eller inte med att anamma ny teknik. Därmed finns det till viss del ett motsatt samband mellan den tekniska mognaden och respondenters inställning till E-kronan som visar på att de med högre teknikintresse generellt sett är mer eller mindre skeptiska till införandet av den nya digitala valutan. Detta medan de profilerna med generellt lägre teknikintresse är mer positiva till E- kronan. Dessutom har den tidigare kunskapen om ämnet visat på att de flesta med djupare förståelse har en mer skeptisk inställning medan de som är mer positiva innehar en mer grundläggande kunskap alternativt ingen kunskap alls.

Den här uppsatsens författare menar däremot på att sambandet mellan högt teknikintresse och mer skeptisk inställning inte nödvändigtvis behöver vara exklusivt för E-kronan, utan en naturligt förekommande koppling rörande innovationer överlag eftersom en användare som är mer införstådd i ett ämne har större möjligheter för konsekvensanalys än en som inte är införstådd i samma utsträckning. Därmed menar uppsatsförfattarna på att sambandet mellan teknikmognad och avsikt att använda en innovation som presenterat av Kim et al (2010) inte alltid går att ta för givet. Utöver teknikmognad finns det personliga preferenser som påverkar

80

huruvida en tjänst upplevs som värdefull för användaren, något som de i sina teorier inte tar hänsyn till i lika stor utsträckning som uppsatsförfattarna menar på är nödvändigt.

Däremot bör en diskussion föras kring det upplevda teknikintresset eftersom att det hittills främst har skildrats relativt de olika profilerna. Att den Skeptiske är relativt mer teknikintresserad än den Positive är i undersökningen tydligt, men Thomas et al (2016) diskuterade främst teknikmognad på internationell nivå, vilket innebär att det skulle behövas ytterligare referenspunkt för att fastställa hur svenskarnas teknikintresse ligger i förhållande till andra länder. Att den Positive relativt den Skeptiske har ett lägre teknikintresse i undersökningen kan fortfarande innebära att den Positive relativt andra länder har ett högt teknikintresse. Frågan är hur teknisk en användare behöver vara för att ta till sig ett nytt betalsätt, eftersom svenska användare enligt teorin (Thomas et al, 2016) har en hög användarmognad. Därmed är det kanske inte teknikintresset som kommer vara den avgörande faktorn för huruvida en användare kommer finna det intressant att ta till sig en digital valuta som betalmedel.

81

5.3 Egenskaper hos 'Omgivningen' som kan ligga till grund för respondenters