Intervjuer

Uppsatsens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Målet var att föra kortare intervjuer med ett så stort antal personer som möjligt. Enligt Bryman och Bell (2011) är kvalitativa intervjuer den mest förekommande metoden bland forskare och det är dess flexibilitet som gör den så attraktiv, vilket även är anledningen till denna uppsats val av empiriinsamling. Detta då uppsatsförfattarna ville inneha möjligheten till följdfrågor samt försäkra sig om att intervjupersonerna förstod sig på ämnet innan de besvarade frågorna för att få en ärlig och sann åsikt.

Vid kvalitativa intervjuer finns olika typer av intervjuer att använda sig av; exempelvis ostrukturerade, strukturerade samt semistrukturerade (Bryman & Bell, 2011). Vid en ostrukturerad intervju får intervjupersonen ofta associera fritt och forskaren använder sig främst enbart av några få anteckningar (ibid). Vid en semistrukturerad intervju använder sig däremot forskaren av en så kallad 'intervjuguide', vilken fungerar som en lista över de teman som ska beröras (Bryman & Bell, 2011). Även en strukturerad intervju använder sig av en intervjuguide, dock innebär skillnaden att intervjun vid strukturerade intervjuer följer intervjuguiden helt medan den vid semistrukturerade används mer som grund till ämnena (ibid). Författarna av denna uppsats använder sig av semistrukturerade intervjuer, då en intervjuguide främst stått som grund för samtalen under intervjuerna. Dock är den första

20

delen av intervjuguiden bestående av slutna frågor vilket kan liknas med en mer strukturerad form av intervju. Därefter innefattar den andra andelen mer öppna frågor vilket hör bättre samman med en semistrukturerad intervju. Det är dock i forskningsarbetet flera författare inblandade och av den anledningen mer användbart med en semistrukturerad intervju för att intervjuerna ska ha samma utgångspunkt trots att intervjuaren kan variera (Bryman & Bell, 2011). Det är uppsatsförfattarnas mening att den första delen i intervjuguiden kan kopplas till den kvantifierbara delen i uppsatsen medan den andra delen kan kopplas till den kvalitativa delen.

De semistrukturerade intervjuerna som genomfördes pågick i 8 – 20 minuter med varje intervjuperson där intervjuguiden inledde med att kontrollera att personen i fråga hade förstått ämnet och dess innebörd. En kortare beskrivning av E-kronan och dess potentiella upplägg och konsekvenser för samhället stod med och innan intervjun sattes igång var det författarnas mening att säkerställa att samtliga intervjuobjekt hade samma bakgrundsinformation om ämnet. Utan den här inledande beskrivningen riskerade uppsatsen få felaktiga svar eftersom alla inte är insatta i ämnet i samma utsträckning och därför förelåg en risk att svaren kunde baseras på felaktiga grunder. Däremot bör det uppmärksammas att innehållet i bakgrundsinformationen är subjektivt utvalt av uppsatsförfattarna, vilket betyder att informationen skulle kunna ha blivit riktad åt ett visst håll omedvetet. För att minimera risken för det här ämnade uppsatsförfattarna att enbart skildra anledningarna till att projektet satts igång samt vilka potentiella skillnader E-kronan skulle ha gentemot alternativa betalmedel. Till diskussion hör också att tillförlitligheten till den som förser intervjuobjekten med information påverkar hur informationen mottas, vilket innebär att uppsatsförfattarnas ställning kan ha påverkat hur informationen togs emot av intervjuobjekten.

Intervjuguiden innefattade som tidigare nämnt ett antal frågor med en del öppna frågor såväl som en del slutna. Alvesson (2011) styrker detta upplägg eftersom det ger intervjupersonerna möjligheten till 'fördjupning' och 'utvikning'. Guiden erbjuder intervjuaren något att utgå ifrån, men det är uppsatsens författares mening att målet är att intervjuaren tillsammans med intervjuobjektet utvecklar en dynamisk interaktion och därför möjliggörs följdfrågor som inte står med i guiden initialt. Det intressanta för uppsatsen är hur användare förhåller sig till, och

21

vilken inställning de har gentemot den digitala valutan och av den anledningen är det av yttersta vikt att intervjuobjekten tillåts utveckla svaren fritt.

Intervjuerna hade till viss del olika karaktär. Majoriteten genomfördes via en personlig intervju där intervjupersonen och forskare samtalade ansikte-mot-ansikte, vilket ger utrymme till att försäkra sig om att ingen i rummet misstolkar något en annan säger (David & Sutton, 2011). Däremot är intervjun en social interaktion där potentiella negativa konsekvenser kan uppstå (ibid). Situationen kan av intervjuobjektet upplevas som obekväm, speciellt om intervjuobjektet anser att det finns skillnader i dennes och uppsatsförfattarnas ställning (ibid). Det här kan komma påverka hur och vad intervjuobjektet svarar i intervjun (ibid). För att motverka det här har intervjuerna hållits i neutrala miljöer så som i universitetsbyggnader och målet var att uppsatsens båda författare skulle medverka på samtliga intervjuer för att minimera att spänning uppstår, något som författarna (ibid) menar på är en metod för att reducera påverkan på intervjuobjektets svar. Vid dessa intervjuer hade den ena uppsatsförfattaren huvudsakligt ansvar över intervjun och förde den framåt medan den andra satt med som kontrollant. Kontrollanten tilläts även flika in med följdfrågor om det ansågs lämpligt i sammanhanget. Däremot var båda uppsatsförfattarnas närvaro inte möjlig vid samtliga intervjuer och av den anledningen kunde detta inte fullföljas. Författarna av denna uppsats var noggranna med att behålla en neutral inställning och verka positivt på varje svar som gavs för att uppmuntra respondenterna att utveckla sina tankar och vara bekväma i frågorna. Ifall respondenterna känt sig obekväma i intervjuerna kan detta ha en påverkan på deras svar eftersom de inte vågat uttrycka sina riktiga tankar och inställning till E-kronan, något som även kan komma påverka analysen negativt. Uppsatsförfattarna ämnade motverka situationen i den mån som var möjligt genom att säkerställa att de innan intervjun kände sig bekväma att svara på alla frågor.

Då författarna av denna uppsats ville inneha ett urval med geografisk bredd och därför intervjuade personer från andra städer behövdes en del intervjuer genomföras via telefon på grund av fysisk distans. Enligt Bryman och Bell (2011) finns både för- och nackdelar med att använda sig av telefonintervjuer. Framförallt kan det i vissa fall vara enklare för intervjupersonen att svara på känsligare frågor via telefon jämfört med en direkt intervju (ibid). Vid en telefonintervju uppfattar forskaren dock inte intervjupersonens kroppsspråk

22

och går därmed miste om hur personen reagerar på en viss fråga (Bryman & Bell, 2011). Däremot är det uppsatsförfattarnas mening att gå miste om kroppsspråk inte innebär större konsekvenser för utfallet av undersökningen och av den anledningen ansågs telefonintervjuer inte vara ett större problem inför analysen av uppsatsen.

Innan genomförandet av intervjuerna testades intervjuguiden på ett sedan tidigare val av testpersoner för att säkerställa kvaliteten på intervjuerna. Därefter kunde intervjuguiden finjusteras innan den användes på de slutgiltiga intervjuerna.

Bryman och Bell (2011) påpekar att inspelning av intervjuer är av hög relevans, då det fångar vad intervjupersonen säger och hur de säger det; detta för att vid analysen inte riskera att förvränga en intervju. En inspelning kan dock göra intervjupersonerna nervösa och få dem att begränsa eller alternera sitt ordval (ibid). Däremot är samtliga intervjupersoner anonyma i uppsatsen, något som informerades om före intervjuns start. Syftet med anonymiteten är att skapa en trygghet för intervjuobjektet att kunna säga sitt uppriktiga svar. Uppsatsförfattarna frågade samtliga intervjupersoner om de godkände en inspelning, vilket även samtliga gjorde. Uppsatsförfattarna agerade intervjuare på lika många intervjuer var och samtliga transkriberades därefter av författaren som inte genomfört intervjun.

Eftersom det alltid var en av författarna som intervjuade, kan inte en fullständig likhet säkerställas på intervjuerna. Uppsatsförfattarna följde visserligen en intervjuguide men flexibla följdfrågor ställdes, vilket skiljer intervjuerna åt till viss del. Författarna av uppsatsen transkriberade varandras intervjuer för att kunna delta vid all empiriinsamling. Intervjupersonerna har även erbjudits möjligheten att ta del av resultatet samt sitt enskilda svar för att säkerställa att inget svar misstolkats eller förvrängts av uppsatsens författare. I och med anonymiteten ansågs inspelningen av intervjuer inte förhindra intervjupersonerna att ändra sin inställning eller ordval. Att intervjuerna var flexibla anses inte ha medfört större konsekvenser utan enbart medfört mer fakta kring deras inställning och djupare förklaringar. Naturligtvis kan detta ge en missvisande bild i analysen då inte samtliga respondenter fått samma följdfrågor; däremot anses de följdfrågor som ställts vara nödvändiga för att få en helhetsbild av respondentens inställning.

23