Egenskaper hos 'Omgivningen' som kan ligga till grund för respondenters inställning

Figur 33: Omgivningen i egen framtagen analysmodell.

5.3.1 Skillnader profilerna emellan gällande subjektiva normer och nätverksfördelar

Mallat (2007) har talat för att ju fler som använder en mobil betaltjänst desto högre benägenhet får andra att börja använda den. Majoriteten av respondenterna i denna undersökning menar på att de skulle ta efter deras vänner om de använde E-kronan. I den positive, försiktige så väl som den likgiltige profilen ansåg över 80 % av respondenterna att de skulle använda E-kronan om deras vänner gjorde det. Den enda profilen som hade ett lägre värde var den skeptiske profilen, där enbart 37 % skulle låta sig påverkas av sina vänner. Av detta att tyda stämmer Mallat (2007) väl överens med resultatet av denna uppsats där många är villiga att ändra sin inställning om deras vänner har en annan inställning till E-kronan.Den skeptiske profilen är den enda profilen som innehar ett högt antal personer som menat att de inte ger efter för sitt umgänge. Den skeptiske profilen menar därmed på att omgivningen inte kommer att påverka beslutet att använda E-kronan om ett individuellt behov för tjänsten går att identifiera. Respondenterna i den skeptiske profilen värdesätter högt det personligt behovet och menar på att tjänsten är självständig från omgivningen, så länge det inte finns praktiska fördelar med att fler börjar använda den. Respondenterna skiljer E-kronan från

82

exempelvis Swish för att Swish som nätverk kräver att fler är anslutna för att den ska kunna utnyttjas optimalt, medan E-kronan kan bli ett självständigt betalsätt utan koppling till omgivningen. Därmed kan det argumenteras för att nätverksfördelar i den meningen Mallat (2007) menade är inte lika tydliga för den skeptiske profilen, såvida funktionen att föra över pengar mellan privatpersoner inte inkluderas. I det fallet skulle det finnas fördelar att dra nytta av från att fler ansluter sig till tjänsten. För profilen är det snarare en diskussion om personliga preferenser än influenser och grupptryck från omgivningen. Potentiella nätverksfördelar ligger till mer grund för avsikten att använda E-kronan än vad subjektiva normer gör eftersom den Skeptiske inte menar på den att den påverkas av normen i samma utsträckning. Istället är det viktigt att ett personligt behov går att identifiera för att profilen skall se en poäng med att använda tjänsten.

Den positive profilen tillsammans med den försiktige poängterar att de skulle börja använda E-kronan om deras vänner gjorde det, men inte för att det finns fördelar att dra nytta av via nätverket utan för att tjänsten upplevs mer säker och smidig om det kommer från omgivningen. Därmed går det att argumentera för att det i det här fallet snarare rör sig om subjektiva normer enligt Davis och Venkatesh (2000) teori om teknologisk acceptans. Andras erfarenheter påverkar en användares beslut i att använda E-kronan eftersom de kan intyga att tjänsten fungerar på ett fördelaktigt sätt och lever upp till de förväntningar användaren har, något som författarna (ibid) också styrker. Blir det dessutom en samhällsnorm och accepterat på fler ställen menar de båda profilerna att det hade påverkat dem att börja använda E-kronan ytterligare.

Därmed kan det argumenteras för att det i fallet med E-kronan inte går att likställa teorierna kring subjektiva normer och nätverksfördelar, då det kommer att bero på E-kronans utformning. För att nätverksfördelar skall uppnås krävs det att E-kronan faktiskt fungerar som ett nätverk, medan subjektiva normer kan influera även i fall E-kronan agerar självständigt. En del respondenter har belyst att de på grund av grupptryck inte kommer att påverkas av deras bekanta, utan bara om det finns tydliga fördelar med att fler ansluter sig. Eftersom E-kronan potentiellt kommer användas enbart på individnivå gynnas inte användarna av att fler nyttjar tjänsten. Däremot är det ett flertal respondenter som har uppgett att den bästa typen av marknadsföring är från ens vänner. Därför skulle de vilja höra från

83

dem att tjänsten fungerar på ett betryggande sätt innan de själva använder den. I det här fallet är subjektiva normer av mer betydelse än för de respondenter som vill kunna identifiera en faktisk fördel med tjänsten relativt andra alternativ. Det är därmed uppsatsförfattarnas mening att både subjektiva normer och nätverksfördelar är en viktig del av diskussionen, men att de båda teorierna har olika betydelse för olika profiler. Det här kan vidare kopplas samman med huruvida användaren upplever sig som tidig eller sen adoptör, eftersom det karaktärsdraget har en effekt på i vilken utsträckning individen blir påverkad av omgivningen. Uppsatsförfattarna vill därför föreslå att sena adoptörer i större utsträckning är påverkade av subjektiva normer och nätverksfördelar relativt tidiga adoptörer. Detta för att tidiga adoptörer anammar innovationer av andra anledningar än omgivningens intressen. Dessutom återstår frågan huruvida E-kronan kommer att använda sig av nätverksfördelar i den mån att produkten gynnas utav ju fler som använder den, likt Swish. Om funktionen att föra över pengar privatperson till privatperson inte tillkommer i E-kronan är det inte samma typ av nätverksfördel som diskuteras, eftersom E-kronan kommer gå att använda även om din umgängeskrets inte gör det. Om funktionen däremot tillkommer har E-kronan ett större behov att fler personer använder den och att får därmed fler nätverksfördelar.

5.3.2 Sammanfattning av omgivningens påverkan på respondenternas inställning

Det går att resonera kring att omgivningens påverkan är en bakomliggande faktor för vissa profilers inställning men inte nödvändigtvis allas. För den Skeptiske är det andra aspekter som står för en stor del av inställningen. Profilen har en högre konsekvensanalys relativt andra profiler vilket den här uppsatsens författare menar på är en indikator på att i stället för att agera efter omgivningen och grupptrycket, utvärderar den Skeptiske för- och nackdelar med tjänsten innan den bestämmer sig för ett beslut. Uppsatsförfattarna menar vidare på att mer information tillsammans med rekommendationer från vänner skulle kunna göra att den Likgiltige och den Försiktige skulle kunna få en annan uppfattning av projektet. För att dessa två 'mellanprofiler' ska kunna kategoriseras som än mer positiva eller negativa krävs det att profilerna har mer underlag att grunda sitt beslut på.

84

5.4 Egenskaper hos 'Tjänsten' som kan ligga till grund för respondenters inställning till