• No results found

6. Slutsats

6.1 Uppsatsens syfte och forskningsfrågor

Författarna har uppfyllt uppsatsens syfte om att kartlägga de yngre användarnas inställning till E-kronan samt de bakomliggande faktorerna genom att besvara de forskningsfrågor som ställdes i början av rapporten.

6.1.1 Vilka olika inställningar till E-kronan kan identifieras hos 20 – 30 åringar i Sverige?

Efter undersökningens genomförande, blir det tydligt att inställningarna som de yngre användarna har gentemot en möjlig digital valuta skiljer sig åt. Uppsatsförfattarna har identifierat fyra olika typer som representerar varsin generella inställning.

Den första profilen motsvarade de respondenter som uppgett en positiv inställning gentemot projektet, varpå uppsatsförfattarna valt att benämna denna ’den Positive’. Profilen kännetecknas av en låg kontantanvändning och menar på att 'digitala kontanter' ligger rätt i tiden till följd av digitaliseringen i samhället.

Den andra profilen som identifierades var ’den Skeptiske’. Dessa respondenter har en mer skeptisk inställning till införandet av E-kronan, då användarna i denna profil såg fler konsekvenser av innovationen samt hade svårt att förstå hur den digitala valutan skulle fungera parallellt med existerande betalmedel.

Den tredje profilen har uppsatsförfattarna valt att benämna ’den Försiktige’ och beskrivs som en blandning mellan den första och andra profilen. Den Försiktige har en positiv inställning till idén i sig men har samtidigt svårigheter att förstå hur implementationen av E-kronan ska genomföras och anser därför att det kanske finns andra alternativ som kan fungera bättre. De anser å ena sidan att det är ett steg i rätt riktning men att utformningen samtidigt bör ses över. Den sista profilen som identifierades var ’den Likgiltige’. Denna profil ansåg sig vara likgiltig till E-kronan då de inte var tillräckligt pålästa för att kunna göra ett uttalande. De

98

såg denna nya digitala valuta varken som en positiv eller negativ förändring. Av den anledningen såg användarna inga risker i och med ett införande av E-kronan men heller ingen användning för den.

6.1.2 Hur ser respondenternas beredskap respektive behov ut för att ta emot en digital valuta?

Uppsatsen har visat på att genom användarnas låga kontantanvändning samt att majoriteten (80 %) föredrar E-kronan framför fysiska kontanter att de möjligtvis är beredda för ett kontantfritt samhälle. Däremot inte nödvändigtvis E-kronan. Detta då behovet av ett komplement till de fysiska kontanterna inte existerar samt att det redan finns väl implementerade alternativ på marknaden. En del av respondenterna har uttryckt sitt eget värde av att behålla kontanterna samt att den yngre användaren inte är de enda användarna av kontanter i samhället och av dessa anledningar är det av signifikans att behålla kontanterna. Genom en möjlig E-krona ska inte resterande grupper uteslutas som möjligtvis är mer trogna kontantanvändare än respondenterna i denna uppsats.

Författarna av denna uppsats har inte sett ett större behov av E-kronan. Många användare är positiva till utvecklingen men ser personligen inget behov av den då de idag använder sitt bankkort till alla betalningar. För att behovet för E-kronan ska uppstå borde E-kronan bland annat finnas som betalningsalternativ de gånger då bankkorten inte är accepterade. Dessutom är det denna uppsats författares rekommendation att E-kronan borde inneha funktioner som idag inte existerar för att särskilja sig från de befintliga alternativen. Detta skulle exempelvis kunna innebära att E-kronan inte enbart fungerar som betalalternativ mellan privatperson och företag utan även enbart privatpersoner emellan. Det rekommenderas även att E-kronan borde existera som applikation samt kort, alternativt en kombination av dem båda, där valfriheten om vilket som föredras ska ligga på användaren så att varje individ kan använda det sätt som passar dem bättre. I övrigt finns inte behovet av en E-krona så som den är beskriven idag trots att ett flertal användare ser detta som en spännande innovation som de gärna följer för att se hur den utvecklas.

Av dessa anledningar är det författarnas mening att det är viktigt att inte övergå till ett kontantfritt samhälle utan behålla de fysiska kontanterna samtidigt som en E-krona kan vara

99

ett bra komplement på marknaden. Detta dock enbart om de skapar E-kronan som ett betalningsalternativ som särskiljer sig från de existerande alternativen.

6.1.3 Vilka faktorer på individ-, omgivning- och tjänstenivå ligger bakom de olika inställningarna?

På individnivå fann författarna av uppsatsen att ett högt teknikintresse samt sedan tidigare djupare kunskap om digitala valutor ledde till ett högre konsekvenstänk och därmed fler identifierade risker med E-kronan. Detta är något som uppsatsens författare menar är applicerbart på nya innovationer i allmänhet, då personer med bättre förståelse och kunskap tar in alla perspektiv samt alternativ till resultatet av innovationen.

Omgivningen har däremot visat sig ha en stor påverkan på användarnas upplevda användbarhet samt avsikt att använda E-kronan, med undantag för den skeptiske profilen. Detta då många anser sig bli påverkade till att använda E-kronan om deras umgänge använder innovationen. Om E-kronan dessutom innehar nätverksfördelar som innebär att den digitala valutan fungerar bättre ju fler som använder den så ser den yngre användargruppen ökad avsikt att använda E-kronan.

När det gäller E-kronan som tjänst har respondenterna varit ense om att det är bekvämligheten som de värdesätter vid betalningar, det vill säga att en betalning ska fungera enkelt och smidigt. Däremot är det av författarnas mening att tillgängligheten ingår i denna definition då en betalning enbart fungerar enkelt och smidigt om användarna är uppkopplade, och är en del som många tar för givet idag. Även säkerheten är en faktor som användarna förväntar sig ska fungera och ingenting de reflekterar över vid betalningar.

Därav är det uppsatsförfattarnas mening att kunskap och information om ett ämne leder till bättre förståelse när det kommer till nya innovationer. Inom ämnet E-kronan existerar i dagsläget inte mycket information, vilket har gjort att respondenterna inte kunnat få en fullständig bild av projektet och därmed inte kunnat ha en fullständig inställning. Dessutom är det uppsatsförfattarnas mening att nätverksfördelar kan bli en avgörande del för att E- kronan ska accepteras bättre som betalalternativ bland de redan existerande alternativen. Det är även av betydelse att E-kronan är enkel att använda samt har andra egenskaper som skiljer sig från de övriga alternativen, så som möjligheten att använda E-kronan i ett offlineläge.

100

6.1.4 Vilka underliggande stimuli och begränsningar påverkar beslutsfattandet gällande inställningen till E-kronan?

Uppsatsförfattarna har genom analysen kommit fram till att de mest framträdande profilerna, den Skeptiske och den Positive, upplever motsatt stimuli gällande statlig verksamhet och anonymitets- och integritetsfrågor. Samtidigt som den positive profilen kopplar E-kronan till ’säkert’ och ’effektivt’ menar den skeptiske profilen i stället på att de associerar det till ’överflödigt’ och ’dyrt’.

Det har varit tydligt att den bristande informationen som finns tillgänglig om E-kronan har hindrat respondenterna att uttrycka deras klara åsikt om ämnet. Av den anledningen har det blivit tydligt för uppsatsförfattarna att information är den del i en ny innovation som är mest väsentlig att framföra för att få respondenter att kunna utgöra sin rätta inställning. Det har även blivit tydligt att respondenter som hade sedan tidigare information kring ämnet kunde uttrycka åsikter med ett högre konsekvenstänk samt fler aspekter som inte togs upp i bakgrundsinformationen. Därmed är information den begränsning som kan komma att påverka beslutsfattandet gällande inställningen till E-kronan mest.