Uppsatsens kvalitet

För att säkerställa uppsatsens kvalitet bör en rad kriterier uppfyllas. Vanligtvis används ’reliabilitet’ och ’validitet’ som kvalitetskriterier, där reliabilitet redogör för huruvida uppsatsen skulle bli densamma vid ett nytt genomförande eller om den påverkats av slumpmässiga faktorer. Med hjälp av validiteten försöker forskaren mäta att det som ämnas undersökas faktiskt är det som undersöks. Validitet kan vidare delas upp i intern och extern validitet, där extern validitet även inkluderar graden av generaliserbarhet i mätningarna som gjorts. Intern validitet utvärderar i stället om det som ämnats mätas faktiskt mäts. Däremot har det förts en diskussion huruvida reliabilitet och validitet är lämpat för kvalitativa uppsatser, då kriterierna historiskt sett är framtagna för uppsatser av kvantitativ natur. (Bryman & Bell, 2011)

Lincoln och Guba (1985) menar på att alternativa kriterier bör tillämpas för uppsatser av kvalitativ natur. Bryman och Bell (2011) använder sig av 'trovärdighet' och 'äkthet' som

24

kvalitetskriterier, och har gjort följande uppdelning för hur 'trovärdighet' uppfylls: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att konfirmera.

Författarna av denna uppsats tagit hänsyn till dessa kvalitetskriterier, vilket redogörs nedan.

2.4.1 Tillförlitlighet

För att uppnå tillförlitlighet har uppsatsens författare utfört uppsatsen enligt god forskningssed samt genom respondentvalidering. Tekniken innebär att uppsatsens intervjuobjekt har erbjudits möjligheten att läsa igenom och validera innehållet i de slutsatser som dragits från undersökningen, för att på så sätt garantera empirins ursprung. Därmed erbjuds respondenten att bekräfta att uppsatsens författare har uppfattat och tolkat uttalandet på ett korrekt sätt. (Bryman & Bell, 2011) Det var dock ingen av respondenterna som bad om att få garantera empirin och därför har uppsatsförfattarna utgått ifrån den tolkning som gjordes av intervjuerna efter insamling av empiri.

Tillförlitligheten i kvalitativa uppsatser kan närmast kopplas till motsvarande intern validitet eftersom tillförlitligheten försöker bekräfta att det som ämnades mäta faktiskt mäts, genom att låta respondenten styrka slutsatserna som dragits. (Bryman & Bell, 2011)

Intervjupersonerna i denna uppsats har erbjudits möjligheten att läsa igenom undersökningen innan den publicerats för att säkerställa att inga feltolkningar gjorts och att slutsatsen kan anses tillförlitlig. Enbart en av respondenterna bad dock om att få läsa transkriberingsunderlag för att säkerställa att åsikten framhävts rätt, vilket godkändes. Ingen av respondenterna bad om att få läsa uppsatsen innan den publicerats och av den anledningen kommer inga förändringar från deras sida att ske i uppsatsen.

2.4.2 Överförbarhet

I diskussionen kring kvantitativa studier talas det om extern validitet och förmågan att generalisera uppsatsens utfall för att uppsatsen skall vara trovärdig. I studier av kvalitativ natur är det dock mer lämpligt att tala om överförbarhet, eftersom generaliseringar kräver en större mängd kvantitativa data. Med överförbarhet menar Bryman och Bell (2011) att det ska vara möjligt att applicera uppsatsens utfall i ytterligare kontexter. Problematiken ligger i att kvalitativa studier ofta är bundna till den specifika forskningssituationen samt sociala kontexten som uppsatsen valt att undersöka.

25

I denna uppsats har en jämn fördelning skett i relation till kön samt till viss del gällande ålder och utbildning. Därmed kan en viss överförbarhet säkerställas då 58 intervjuer med en jämn fördelning genomförts. Däremot kan dessa intervjuer naturligtvis inte representera hela populationen i åldersgruppen 20 – 30 och författarna till denna uppsats kan därmed inte garantera att utfallet skulle bli densamma vid andra undersökningspersoner. Framförallt har undersökningen en överrepresentation på åldern 22 – 23, vilket naturligtvis inte ger en rättvis bild för hela åldersspannet på 20 – 30. Hade undersökningen haft en mer jämn fördelning av åldrarna hade ett annat utfall av undersökningen kunnat ske. Dessutom innehar alla personer olika åsikter kring ett nytt projekt som E-kronan, vilket beror på flera underliggande faktorer. Detta innebär att hade andra undersökningspersoner valts ut hade det möjligtvis gett ett annat resultat.

2.4.3 Pålitlighet

För att en studie skall upplevas som pålitlig, bör samtliga moment i forskningen noteras och granskas av extern part, till exempel kollegor. Närmsta motsvarighet till pålitlighet i diskussionen kring kvantitativ forskning är reliabilitet, där uppsatsen förväntas kunna replikeras av annan forskare med hjälp av de metodval och moment som gjorts. Författarna argumenterar för att det här är svåruppnåeligt i en kvalitativ forskning på grund av att forskning av den här karaktären är kontextspecifik. Därför är granskningen av extern part ett mer lämpligt alternativ till kvalitativ forskningsdesign. (Bryman & Bell, 2011)

I denna uppsats har av den anledningen allt dokumenterats och redogjorts i detta avsnitt kallat 'Metod'. Författarna av uppsatsen har även haft externa personer, studiekollegor, som granskat uppsatsen och därmed garanterat kvaliteten.

2.4.4 Möjlighet att styrka och konfirmera

En huvudsaklig förutsättning för empirisk forskning är att uppsatsförfattarna agerar utan påverkan av personliga och subjektiva värderingar i sitt arbete. Möjlighet att styrka och konfirmera är det kriterium där författarens objektivitet och frånvaro av bias skall fastställas och även här kan en extern granskare tas till hjälp. (Bryman & Bell, 2011)

Ambitionen för den här uppsatsen är att agera objektivt och inte med influenser från personliga erfarenheter. Med det sagt måste hänsyn tas till att det i författandet av en studie inte går att nå fullständig objektivitet (Bryman, 2008).

26

För att motverka att bli influerade av personliga värderingar har uppsatsförfattarna genomgående under arbetet bland annat sett till att inte uttrycka egna åsikter för att på så sätt påverka respondenternas svar. Dessutom tilläts en extern person att se över intervjuguiden och bakgrundsinformationen för att säkerställa att informationen inte upplevts vinklad.

2.4.5 Äkthet

Som ett komplement till ovanstående kriterier, diskuterar Lincoln och Guba (1985) frågan om äkthet. Äkthet har fyra underkriterier som tillsammans utgör forskningens äkthet i stort (ibid). Dels handlar det om att ge en rättvis bild av respondenternas uttalande, undersöka huruvida respondenterna har fått en bättre bild av den sociala kontext de finner sig i samt om deras förståelse för andras perspektiv har förbättrats (ibid). Tanken är vidare att uppsatsen skall bidra till att respondenternas benägenhet att agera i sakfrågan skall öka (Bryman & Bell, 2011).

I denna uppsats har intervjupersonerna erbjudits möjligheten att ta del av resultaten och därmed säkerställa att deras svar har förmedlats korrekt och för att de även ska kunna ta ställning och påverka och förändra beteendet utifrån resultatet. Dock var det enbart en person som velat ta del av transkribering för att säkerställa att dess synpunkter förmedlats rätt. Det är av denna anledning svårt att argumentera för äktheten i uppsatsen.

2.5 Etiskt förhållningssätt

Enligt Vetenskapsrådet (2002) är forskning en väsentlig del för att utveckla både individen och samhället. Vidare fastställer Vetenskapsrådet (2002) två krav, forskningskravet och individskyddskravet. Det första kravet beskriver hur metoder och kunskap måste utvecklas för att uppnå vidare forskning medan individskyddskravet förklarar hur individerna som är inblandade i forskning ska skyddas. Detta krav kan i sin tur delas upp i följande fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Författarna av uppsatsen anser att individsskyddskravet är en väsentlig del att ta hänsyn till för att säkerställa att intervjupersonerna är medvetna och införstådda om hur deras svar ska användas för att så få fram deras åsikter som är väsentliga för undersökningen. Det är även

27

viktigt för att säkerställa att ingen person i efterhand känner att informationen de delat med sig av är felaktigt behandlad eller missvisande och att den publicerade uppsatsen därmed ger ett felaktigt resultat.

2.5.1 Informationskravet

Informationskravet förklarar hur individerna som deltar i forskningen måste bli informerade om forskningen, vad informationen de delar med sig av används till och att deras deltagande är frivilligt. Fortsättningsvis finns det tre olika sorters deltagande, varav en beskriver det deltagande som sker vid en intervju. Informationen ska således föredragningsvis ges i förhand till deltagarna för att de ska ha kunskap om vad de deltar i. (Vetenskapsrådet, 2002) I denna forskning har de deltagande intervjupersonerna på förhand fått information om ämnet och uppsatsens syfte. De har även blivit underrättade om hur materialet kommer att användas samt att de kommer förbli anonyma i uppsatsen. Detta har säkerställts i uppsatsen genom att intervjupersonerna benämnts som 'Respondent X', där X representerar ett nummer.

2.5.2 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet beskriver hur de deltagande i intervjuerna själv har rätten att bestämma om de vill delta eller inte (Vetenskapsrådet, 2002). I och med att undersökningen skett genom kvalitativa intervjuer, ställdes förfrågan om att delta redan vid första kontakt där även syftet med uppsatsen förklarades. Vid denna kontakt poängterades även att deltagandet var frivilligt. Alla respondenter valde att svara på samtliga frågor samt valde själva om de vill medverka eller inte innan intervjun började.

2.5.3 Konfidentialitetskravet

Vetenskapsrådet (2002) beskriver i och med konfidentialitetskravet att alla uppgifter från de deltagande i intervjuerna ska behandlas konfidentiellt samt undertecknas med tystnadsplikt. Det säkerställdes mellan parterna innan intervjun att anonymitet var befogande och att deras namn då inte skulle användas vid transkribering. Dessutom presenterades vid intervjuns start ännu en gång vilken information som skulle användas vid uppsatsen och syftet med forskningen.

28

2.5.4 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet förklarar hur den insamlade informationen enbart får användas för forskningens syfte och inte för kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet, 2002). För att säkerställa detta förklarades återigen vid intervjuns start vad informationen skulle användas till. Dessutom har informationen hanterats ansvarsfullt och konfidentiellt och ingen utomstående har tillgång till informationen. Därmed har informationen enbart varit till underlag för denna uppsats.