Individers teknikmognad och mobila tjänsters utformning

3.2.1 The Technology Acceptance Model

I ett försök att förklara faktorer som påverkar en användares acceptans av ny teknologi, föreslog Davis (1986) en modell baserad på tidigare studier inom psykologin för att förstå mänskligt beteende gällande acceptans för ny teknologi 'The Technology Acceptance Model', hädanefter kallad TAM. TAM är en erkänd modell för teknisk acceptans och har utvecklats och förlängts med ytterligare komponenter än de ursprungliga över tid (ibid).

De huvudsakliga bakomliggande faktorerna för en användares motiv beskriver (Davis, 1986) som 'upplevd användbarhet' och 'upplevd enkelhet att använda', vilka tillsammans har en direkt effekt på attityden en användare har gentemot systemanvändandet. Upplevd användbarhet definieras i studien (ibid) som “the degree to which a person believes that

using a particular system would enhance her/his job performance” medan upplevd enkelhet

att använda har fått definitionen “the degree to which the person believes that using a

particular system would be free of effort” (Marangunić & Granić, 2015:85). Upplevd

användbarhet och upplevd enkelhet att använda kan tänkas relateras till tidigare diskussion kring användarmognad, eftersom svenska användare enligt Thomas et al (2016) har en högre nivå av användarmognad och därmed upplever ny teknologi som enklare att använda relativt andra länder.

För att modifiera modellen och relationerna mellan de variabler som initialt inkluderades, lanserade Davis och Venkatesh (2000) en förlängning av modellen med alternativa variabler som ämnade förklara upplevd användbarhet, vilken författarna har benämnt TAM 2. Författarna menade på att faktorer som subjektiva normer, användarens image, jobbrelevans, resultatet och kvaliteten på 'output' influerar i vilken utsträckning användaren upplever tekniken som användbar, vilket illustrerats enligt nedan. Subjektiva normer i den här modellen innefattar omgivningens inflytande på en användares beslut att använda eller inte använda teknologin. De menade även på att erfarenhet och frivillighet var ledande faktorer som påverkade den subjektiva normen. (Davis & Venkatesh, 2000)

35

Figur 4: 'Technology Acceptance Model 2' (Egen tolkning av Davis och Venkatesh, 2000).

För att en digital valuta skall vara intressant för svenska användare är det därmed uppsatsförfattarnas mening att det är essentiellt att undersöka vad den yngre användargruppen värdesätter vid betalningar för att urskilja vad som utgör den upplevda enkelheten att använda och därmed avsikten att använda E-kronan.

Kim et al (2010) har i sin studie redogjort för de faktorer som påverkar beteendet vid anammandet av mobil betalning och applicerat grundtanken i TAM på mobila betalningar specifikt. Författarnas undersökning utgår i kontrast till Davis (1986) ifrån sex externa faktorer där fyra av dessa är systemegenskaper och två är skillnader individer emellan. De fyra systemegenskaperna är 'mobilitet’, 'tillgänglighet', 'kompabilitet' samt 'bekvämlighet' och utgör faktorer med tjänsten som kommer påverka användares beteende och upplevda enkelhet att använda tjänsten. Detta är illustrerat enligt nedan:

36

Figur 5: Faktorer som påverkar beteendet vid anammandet av mobila betalningar (Egen tolkning av Kim et al,

2010).

I likhet med systemegenskaperna utgörs de individuella skillnader av faktorer hos individer som gör att tjänsten upplevs olika. Kim et al (2010) argumenterar för att tidigare 'kunskap om mobila betalningar' och 'innovation' är personliga bakomliggande egenskaper som kommer påverka. Upplevd användbarhet och upplevd enkelhet att använda benämns vidare av författarna (ibid) som 'trosfaktorer' där 'avsikten att använda mobila betalningar' slutligen är den beroende faktorn. De menar på att de individuella skillnaderna tillsammans med systemegenskaperna resulterar i en upplevd användbarhet och en upplevd enkelhet att använda som i sin tur gör att avsikten att använda mobila betalningar uppnås. Som ytterligare bidrag till modellen har Kim et al (2010) även kompletterat den med en indelning av individer i två grupper beroende på hur dessa tar emot nya innovationer: tidiga och sena adoptörer (Se 3.2.2).

Undersökningen av Kim et al (2010) visar på att användarna med innovativa egenskaper fann det mobila betalningssättet lätt att använda samtidigt som användarna med kunskap om mobil betalning inte hade svårigheter att anamma teknologin. Av de fyra systemegenskaperna hade tillgänglighet och bekvämlighet de mest signifikanta effekterna på de två ovan nämnda trosfaktorerna. Med tillgänglighet menar författarna på huruvida en mobilbetalning är tillgänglig både med och utan nätverksuppkoppling. Bekvämlighet definierar de vidare som mobila betalningar som är enkla och tidseffektiva att använda. Medan tillgängligheten ansågs vara den viktigaste faktorn så menar Kim et al (2010) att kompatibiliteten istället var den som inte utgjorde någon som helst påverkan på de två trosfaktorerna. (Kim et al, 2010)

37

Kim et al (2010) förklarar även att de personer som innehar tidigare kunskap om mobila betalningar har enklare att uppleva en enkelhet att använda. Personerna med denna tidigare kunskap har därmed enklare att ta till sig en ny mobil betalning, då den upplevda enkelheten att använda leder till en upplevd användbarhet och slutligen en avsikt att använda mobila betalningar (ibid).

Dessutom redogör Kim et al (2010) för att både den upplevda användbarheten och den upplevda enkelheten att använda inneburit betydande effekter för avsikten att använda sig av mobila betalningar. Studien visar på att ju enklare användarna anser att den mobila betalningen är, desto mer användbar anses den. Den upplevda användbarheten har i sin tur en positiv effekt på avsikten att använda sig av mobila betalningar. Därför anser Kim et al (2010) att för att användarna ska använda sig av en mobil betalning så måste betalningen skapa ett värde för dem. Dessutom kan användbarheten ökas genom att tillhandahålla bättre mobila betalningar utan att göra dem mer komplexa och på så sätt försvåra användandet. (Kim et al, 2010)

Uppsatsförfattarna anser att den upplevda användbarheten samt upplevda enkelheten är relevant för syftet om att förstå inställningen till den digitala valutan, då det är faktorer som kan komma att påverka beslutet kring inställningen. Användarnas teknikintresse och sedan tidigare kunskap kring digitala valutor bör påverka hur användbart en användare upplever valutan. Med mer kunskap och insikt i hur det fungerar är den digitala valutan lättare att ta till sig.

Det är vidare uppsatsförfattarnas mening att tjänstens egenskaper och huruvida den upplevs säker, bekväm och tillgänglig kommer att påverka dels upplevd enkelhet att använda men även användbarheten direkt. 'Subjektiva normer' med ursprung i Davis och Venkatesh (2000) är relevant att behålla även i den egna tolkningen eftersom människor i ens omgivning har en påverkan på val som görs, och därför är det sannolikt att normen påverkar även människors inställning till ett nytt digitalt betalsätt.

3.2.2 Tidiga och sena innovationsadoptörer

Utöver de två trosfaktorerna av Kim et al (2010), menar författarna på att det finns skillnader mellan tidiga och sena adoptörer. Med en tidig adoptör menas de personer som är tidiga med att anamma nya innovationer medan de sena adoptörerna är sena med att anamma nya

38

innovationer. Tidiga adoptörer anser att rörlighet i samråd med tillgänglighet är de viktigaste faktorerna för att användningen av mobil betalningen ska uppfattas som enkel. För sena adoptörer anses tillgängligheten tillsammans med innovationen vara viktiga förutsättningar för den upplevda enkelheten att använda. Detta då sena adoptörer ses som mer försiktiga till nya teknologier och på så sätt blir tillgängligheten en viktig faktor för att teknologin ska ses som användarvänlig. I kontrast anses tidiga adoptörer med tidigare kunskap om mobila betalningar ha desto enklare att uppleva en enkelhet med användandet av en ny mobil betalning. Detta då deras tidigare kunskap ger dem förtroende att pröva på något nytt. (Kim et al, 2010)

Rogers (1995) anser även han att människor kan delas in i kategorier beroende på hur 'innovativa' de är. I kontrast till Kim et al (2010) menar Rogers (1995) däremot att det inte enbart är två kategorier, utan att det istället finns fem; innovatörer, tidiga adoptörer, tidig majoritet, sen majoritet samt eftersläntrare. Rogers (1995) menar även att dessa fem kategorier inte enbart kan användas för att mäta hur innovativa de är utan även för att mäta hur snabbt de anammar en ny innovation. Innovatörer anses vara de personer som ses som mest innovativa och även anammar en ny innovation snabbt. Eftersläntrare är de personer som inte är innovativa och ligger långt efter vid anammandet av en innovation, där övriga kategorier befinner sig som på ett spektrum där emellan (Rogers, 1995).

Enligt den här uppsatsens författare är det väsentligt att försöka se samband mellan tidiga adoptörer och sena adoptörer och deras inställning till E-kronan, eftersom detta kan komma påverka intervjupersonernas bakomliggande argument för en viss inställning till projektet. En person med stort teknikintresse och som är först ut med att anamma ny teknik kan tänkas ha ett annat tankesätt till nya innovationer så som E-kronan jämfört med en person som inte är intresserad av teknik eller först att anamma ny teknik.

Genom att slå ihop Rogers (1995) fem olika kategorier av adoptörer till två som i teorin av Kim et al (2010), anses det i denna uppsats relevant att undersöka huruvida det finns samband mellan tidiga och sena adoptörer och deras inställning till E-kronan.

39