Respondenters beredskap för att övergå till kontantfritt samhälle

Figur 31: Beredskapen i egen framtagen analysmodell.

5.1.1 Skillnader profilerna emellan gällande deras beredskap

Även om det inte är i direkt relation till Thomas et al (2016), är det uppsatsförfattarnas mening att respondenternas användande av fysiska kontanter idag säger något om deras beredskap att övergå till ett kontantfritt samhälle. Eftersom att en stor andel av respondenterna har vittnat om att kontanter används främst i sammanhang där alternativa betalsätt inte accepteras eller i situationer där användaren har tagit emot dem från tredje part och vill bli av med dem, kan det tänkas att respondenterna i studien överlag är beredda att överge de fysiska kontanterna. Detta för att användandet i dagsläget redan är lågt. Däremot

72

bör det skiljas på beredskapen för att överge fysiska kontanter och beredskapen för att införa en digital valuta, eftersom det ena inte nödvändigtvis bör likställas med det andra.

Thomas et al (2016) diskuterar i sin teori att svenskar genom en hög teknik- och användarmognad tillsammans med en utbredd användning av sociala nätverk är redo att implementera och hantera en digital valuta. Den positive profilen är den som relativt andra profiler använder kontanter i minst utsträckning vilket skulle kunna visa på en beredskap för att utesluta all användning av fysiska kontanter. Däremot är den upplevda teknikmognaden inte lika utbredd bland den positive profilen relativt exempelvis den skeptiska. Detta utgör en skillnad mellan respondenterna i den positive profilen och Thomas et al (2016), eftersom författarna (ibid) menar på att en högre teknikmognad borde innebära en högre benägenhet att införa en digital valuta. Därför är det uppsatsförfattarnas mening att den positive profilen må vara positiv till att avskaffa fysiska kontanter eftersom att användandet redan är lågt samtidigt som de dessutom är positiva till E-kronan som komplement. Däremot är det uppsatsförfattarnas mening att de grundar sin inställning på sin låga kontantanvändning men att införandet av E-kronan inte behöver vara det alternativet som stämmer bäst överens med vad de efterfrågar. Detta för att den positive profilen möjligen inte har den upplevda teknikmognad som Thomas et al (2016) menar på behövs för att vara beredd på en digital valuta. Uppsatsförfattarna går in mer på detalj om teknikintresse under avsnitt 5.2.2.

För den skeptiske profilen blir situationen annorlunda. Profilen utgörs av de respondenter som i störst utsträckning menar på att de använder fysiska kontanter, samtidigt som ett flertal respondenter har vittnat om vikten av att behålla kontanterna. Därmed kan det argumenteras för att profilen i en mindre utsträckning än den Positive är beredd att överge kontanterna då den ser ett mervärde av dess användning. Däremot borde det högre upplevda teknikintresset och teknikmognaden relativt andra profiler indikera att den skeptiske profilen är mer beredd för ett införande av en digital valuta. Trots detta anser sig dock respondenterna i profilen vara skeptiska till E-kronan. Dessutom är den Skeptiske mer osäker på huruvida den skulle påverkas av umgängets användning då profilen uppgett att om nätverksfördelarna inte är tydliga för respondenten skulle den inte påverkas av vänner och bekanta. Därmed säger det emot teorin kring beredskapsindexet eftersom användandet av sociala nätverk inte påverkar användaren i den här kontexten. Återigen bör det skiljas på beredskapen för att implementera

73

en digital valuta och beredskapen för att överge kontanterna. Eftersom att befintliga kort- och betallösningar idag är så pass utvecklade och etablerade menar den skeptiske profilen på att det inte finns något behov av en digital valuta eller argumentera för vilken behovslucka den skulle fylla.

Eftersom att den Försiktige generellt sett anser att utvecklingen av kontanterna är positiv skulle det vara lämpligt att argumentera för att de är beredda att avskaffa kontanterna samtidigt som de är skeptiska till hur implementationen praktiskt ska gå till. Därför är det uppsatsförfattarnas mening att profilen inte är redo för en digital valuta och inte heller något behov av fysiska kontanter. I relation till Thomas et al (2016) lever därmed inte den Försiktige upp till idéerna kring att svenskar är beredda för en E-krona, eftersom profilen inte anses ha tillräckligt med användarmognad.

Den profilen som särskiljer sig främst är den Likgiltige, eftersom profilen är obrydd i frågan huruvida en digital valuta bör införas. Med det sagt, skulle det möjligen kunna vara så att profilen trots sitt ointresse är beredd för att överge kontanterna. Profilen har det lägsta uppskattade teknikintresset, vilket skulle kunna antyda på en oberedskap för digital valuta samtidigt som den använder kontanter i lägst utsträckning efter den Positive, vilket i kontrast skulle kunna peka på en beredskap för att avskaffa kontanter. Däremot är profilens likgiltighet avgörande, eftersom att den oavsett beredskap inte lägger någon större vikt i frågan och därför är det i den Likgiltiges situation mer en fråga om bristande intresse snarare än bristande beredskap. För att frångå profilens likgiltighet kan det tänkas att respondenterna i den här profilen måste få förtydligat för sig vad syftet med en digital valuta är och hur det kan gynna dem, något som på sikt skulle kunna göra att deras inställning och uppfattning förändras. Det är uppsatsförfattarnas mening att den likgiltige profilens beredskap blir sekundär på grund av det bristande intresset; till följd av ointresset så kommer inte profilen agera på eller ta till sig en E-krona oavsett om beredskapen hade funnits där. Därför är det i den likgiltige profilens fall av högsta vikt att ett intresse väcks för att en mer specifik inställning ska kunna skildras.

5.1.2 Respondenternas gemensamma beredskap och deras behov av digitala kontanter

Det är viktigt att ta i beaktning att det finns respondenter som fortfarande använder kontanter och de som hävdar att det är viktigt att behålla kontanter som komplement till digitala

74

betalsätt. Majoriteten av respondenterna kan ses som beredda att övergå till ett kontantfritt samhälle på grund av den generellt låga kontantanvändning, men däremot lyfts samtidigt kontanternas nödvändighet. Av den anledningen går det enligt den här undersökningen inte att utesluta kontanterna helt i samhället, något som heller aldrig varit Sveriges Riksbanks ambition. Trots att majoriteten föredrar E-kronan framför fysiska kontanter innebär det inte att respondenterna är beredda för den utan möjligtvis enbart behöver de digitala alternativ som redan existerar. En större del av respondenterna ser inget behov av E-kronan och av den anledningen efterfrågas inte innovationen som komplement till de fysiska kontanterna. Det är uppsatsens författares mening att respondenterna är redo för ett digitalt alternativ men att de befintliga alternativen på marknaden idag är för välutvecklade och etablerade för att respondenterna ska kunna identifiera en fördel med E-kronan relativt alternativen. I det här fallet är det kanske mer av intresse att undersöka behovet av en E-krona snarare än beredskapen för ett samhälle med digital valuta. Thomas et al (2016) har studerat huruvida länder är beredda att bli kontantfria, vilket som tidigare nämnt Sverige potentiellt skulle kunna bli. Däremot betyder inte det nödvändigtvis att en digital valuta behövs, eftersom alternativ till fysiska kontanter redan finns genom affärsbanker och kreditinstitut. Detta betyder att E-kronan måste komma att särskilja sig från befintliga alternativ för att på så sätt få en plats bland de existerande alternativen.

En stor majoritet av respondenterna (80 %) har angett att de skulle föredra E-kronan framför fysiska kontanter. Samtidigt är enbart 35 % av samtliga respondenter dock helt positiva till införandet av E-kronan. He och Wong (2004), Arvidsson (2013) samt Schulze (2009) argumenterar för effektivisering som en strategi för att komplettera de fysiska kontanterna genom att göra de mer miljövänliga samt utveckla de mobila betalsätten. Som tidigare nämnt föredrar en stor del E-kronan framför fysiska kontanter och visar därmed på att respondenterna är redo för att förnya kontanter idag alternativt eliminera dem. Dock visar profilerna på att det existerar skepticism till projektet eftersom som sagt enbart 35 % visar på en enhetligt positiv inställning. Av respondenternas låga användning av kontanter går det dock att följa ett mönster att de rör sig mer och mer mot att enbart använda digitala betalsätt. Däremot är det viktigt att ta framförallt den skeptiske profilen i beaktning då de uttrycker betydelsen av att behålla de fysiska kontanterna. Därmed är det viktigt att vara tydlig med att en effektivisering av dagens kontanter är möjlig medan en förnyelse utan en parallell

75

effektivisering inte bör genomföras, eftersom att en del respondenter fortfarande hävdar att fysiska kontanter är nödvändiga.

Som tidigare nämnt är det Riksbankens ambition är att införa ett komplement till kontanter och därmed utveckla produkten med helt nya komponenter och teknisk idé. Därför menar uppsatsförfattarna på att E-kronan bör ses som en variant av 'förnyelse'. Även om de fysiska kontanterna kommer finnas kvar som produkt så är tanken med E-kronan att den skall löpa parallellt, och på grund av den alternativa infrastrukturen den kommer ha som plattform torde det krävas en 'förnyelse'. Med det sagt kan det tänkas att de fysiska kontanterna kan effektiviseras samtidigt som en förnyelse görs, varför uppsatsförfattarna menar på att det i det här fallet kommer ske en simultan förnyelse samt effektivisering av kontanterna. Genom att förnya parallellt med att effektivisera, riskerar inte projektet att försumma de användargrupper som fortfarande ser fördelarna med de fysiska kontanterna, utan innovationen kan anpassas till en större bredd människor.

5.1.3 Sammanfattning av respondenters beredskap att övergå till kontantfritt samhälle

Den yngre användargruppen är sammanfattningsvis redo för ett digitalt komplement till fysiska kontanter, då de främst använder digitala betalsätt idag. Dock är en stor del av respondenterna skeptiska till införandet av E-kronan som komplement till kontanter och av den anledningen är det den här uppsatsens författares mening att behovet för en digital valuta inte är lika stort som beredskapen för ett alternativ till fysiska kontanter. Dessutom finns det fortfarande respondenter som värdesätter användandet av kontanter och av den anledningen är det viktigt att E-kronan främst fungerar som en effektivisering av dagens kontanter och inte en ersättning. För dem som belyser vikten av integritet och anonymitet är det fördelaktigt om E-kronan realiseras utan att transaktionerna går att spåra tillbaka till en specifik individ, exempelvis genom att erbjuda enbart den värdebaserade lösningen för att behålla möjligheten till anonymitet.

Unikt för den likgiltige profilen är att det snarare än beredskap är deras ointresse som blir aktuellt att diskutera. Där det i andra profiler är en avvägning mellan beredskap för digitala valutor och beredskap att avskaffa kontanter, är det för den likgiltige profilen mer en fråga om ett ointresse, oavsett beredskap eller inte.

76

5.2 Egenskaper hos 'Individen' som kan ligga till grund för respondenters inställning till