8. Sanningskriterier
8.3 Egna åsikter om studien
Under tiden som uppsatsen skrivits har vi stött på motgångar och medgångar, som vi tidigare nämnt i uppsatsen är kommunikation svårt och många faktorer spelar in när människor kommunicerar, detta har vi själva fått uppleva när vi kommunicerat med ekonomistaben på Region Västerbotten. Missförstånd har uppstått i skriftlig kommunikation som vi fått lägga tid på att försöka reda ut och tillslut fått lösa missförstånden genom en dialog över ett videomöte. Någonting som vi tänkte på under tiden vi hade tät kommunikation med ekonomistaben var att uttrycka oss så tydligt som möjligt utan att det skulle innebära ett flera sidor långt mejl, att uttrycka sig informativt men kort har varit en utmaning och inte alltid mottagits lika tydligt som vi trodde. Ytterligare motgång vi stött på under processen är svårigheten i att nå intervjupersoner, detta kan dels bero på påskledighet som de flesta cheferna hade när vi initialt tog kontakt med dem. Vi tror också att det finns en viss motsträvan i att svara på frågor om den egna organisationen som skulle kunna framställa den på ett sämre sätt. Situationen med Covid- 19 tror vi också har påverkat vår möjlighet att fånga engagemanget för att delta i studien hos chefer i organisationen. Ett enkelt sätt att hade vart att kontakta intervjupersoner tidigare i processen men då vi inte visste vilka chefsnivåer i organisationen som skulle vara intressanta för uppsatsen förrän precis innan vi började kontakta dem var det oundvikligt.
Initialt var vår önskan att intervjua chefer i direkt nedstigande led. Vår förhoppning var att få en tydligare bild över hur kommunikationen färdas genom de olika chefsleden, i och med vår svårighet att nå individer att intervjua fick vi frångå denna tanke. Detta kan ha gjort att vi missat viktiga aspekter, budskap och information i ett chefsled, exempelvis verksamhetschef, som sedan påverkar hur en avdelningschef fått till sig eller beskriver TSL eller Målbild 2030. På grund av den rådande pandemin och svårigheterna med att komma i kontakt med cheferna i organisationen har biträdande verksamhetschefer intervjuats utöver områdeschefer, verksamhetschefer och avdelningschefer, detta innebär en chefsnivå som vi inte hade räknat med vid studiens start. Vi anser att de biträdande verksamhetschefernas bidrag i studien har visat på hur stor och komplex organisation
Region Västerbotten är och har gett oss en mer nyanserad bild av hur svårt det kan vara med kommunikation i en organisation som har medarbetar utspritt i flera kommuner och städer, ett exempel på hur utspridda medarbetarna kan vara, var att verksamhetschefer kan sitta på en helt annan ort än de som cheferna har ansvaret för, och istället är det den biträdande verksamhetschefen eller en avdelningschef som är på plats. Vi har inte kunnat intervjua våra respondenter fysiskt utan alla intervjuer har skett via videomöten eller över telefon detta har underlättat och möjliggjort att vi har kunnat boka in flera intervjuer samma dag och tätt inpå varandra. Om vi istället skulle åkt runt till cheferna för fysiska intervjuer hade vi inte kunnat vara lika effektiva med flera intervjuer på en eftermiddag. Något som vi även behöver ta i beaktning är hur användandet av digitala medier, men även vi själva, kan ha påverkat de som intervjuat. I detta har vi försökt att tänka på intervjuareffekten genom studiens insamling av empiri men eftersom vi båda två är oerfarna intervjuare och första gången vi gör ett projekt av sån här stor proportion, så är vi medvetna om att våra egna tankar, idéer, tidigare uppfattningar och personliga tolkningar mest troligt har haft effekt på vår analys samt att det finns risken att vissa frågor kan ha ställts som mer ledande än menat under en intervju när exempelvis följdfrågor ställs. Detta är även något som chefer har nämnt som ett problem med kommunikation och därför är det något som vi under analysarbetet försökt åsidosätta. Vi hoppas dock att det inte har påverkat för mycket och för oss har det varit viktigt att inte låta våra egna åsikter styra analysen utan försökt hålla oss objektiva och utgå från empiri samt vår forskningsfråga för att ge en så rättvis bild av organisationen och chefernas svar på våra frågor.
Referenslista
Ahlbäck Öberg, S. & Widmalm, S. (2016). Att göra rätt – även när ingen ser på.
Statsvetenskaplig tidskrift, 118 (1), 7-17.
Alvesson, M., & Sveningsson, S. (2019). Organisationer, ledning och processer. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Anderson, D., & Anderson, L. A. (2010). Beyond change management: How to achieve
breakthrough results through conscious change leadership. 2:a uppl. San Francisco:
John Wiley & Sons Inc
Appelbaum, S.H., Habashy, S., Malo, J., & Shafiq, H. (2012). Back to the future: revisiting Kotter’s 1996 change model. Journal of Management Development, 31 (8), 764-782.
Battiston, D., Blanes i Vidal, J., & Kirchmaier, T. (2021). Face-to-Face Communication in Organizations. The Review of economic studies, 88(2), 574–609.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3 (2), 77–101
Bringselius, L. (2015). New Public Management - ett enkelt penseldrag som förklarar det mesta?. Organisation & Samhälle nr 01/15. Tillgänglig via:
https://bringselius.se/onewebmedia/2015-01%20Bringselius%20- %20Organisation%20o%20samhalle.pdf [Hämtad 2021-02-14]
Bringselius, L. (2017). Tillitsbaserad styrning och ledning: Ett ramverk. [Rapport]. Stockholm: Tillitsdelegationen. Tillgänglig via:
https://portal.research.lu.se/portal/files/35941881/Rapport_Tillitsdelegationen_2017_2_uppl aga_2.pdf [Hämtad 2021-02-01]
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB. Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber AB.
Burnes, B. (2004). Kurt Lewin and the planned approach to change: a re‐appraisal.
Journal of Management studies, 41 (6), 977-1002.
Cederblad, J. (2017, 2 juni). Digitaliseringens offer - Bolagen som hängdes av. SvD
Näringsliv. https://www.svd.se/digitaliseringens-offer--bolagen-som-inte-hangde-med
[Hämtad 2021-03-17]
Cho, J. Ramgolam D. I. Schaefer, K.M & Sandlin, A. N. (2011). The Rate and Delay in Overload: An Investigation of Communication Overload and Channel Synchronicity on Identification and Job Satisfaction. Journal of Applied Communication research, 39 (1), 38-54
Cohen, M. (1999). Commentary on the Organization Science Special Issue on Complexity. Organization science (Providence, R.I.), 10 (3), 373-376.
Cole, M.S., Harris, S.G., & Bernerth, J.B. (2006). Exploring the implications of vision, appropriateness, and execution of organizational change. Leadership & organization
development journal, 27(5), 352–367.
Collis, J. & Hussey, R. (2014). Business research: a practical guide for undergraduate
and postgraduate students. 4th edi. London: Palgrave Macmillan.
Conrad, C., & Poole, M.S. (2012). Strategic Organizational Communication: In a
Global Economy. West Sussex. 7th edi. John Wiley & Sons Ltd.
Cornelissen, J. (2014). Corporate communication: A guide to theory & practice. 4:e uppl. London. SAGE Publications, Ltd.
Dozier, D. M., & Grunig, J. E. (2002). Excellent public relations and effective
organizations : A study of communication management in three countries. ProQuest
Ebook Central https://ebookcentral.proquest.com
Edelenbos, J., & Eshuis, J. (2012). The Interplay Between Trust and Control in Governance Processes: A Conceptual and Empirical Investigation. Administration &
Society, 44 (6), 647-674.
Ekonomistyrningsverket (2014). Att få rätt saker att hända. [Publikation]. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
https://www.esv.se/contentassets/bc4ecdbb480c48d2bac8082dada755c4/2014-49-att-fa- ratt-saker-att-handa.pdf. [Hämtad 2021-03-10]
Fan, M., Huang, Y., Qalati, S.A., Shah, S.M.M., Ostic, D., & Pu, Z. (2021). Effects of Information Overload, Communication Overload, and Inequality on Digital Distrust: A Cyber-Violence Behavior Mechanism. Frontiers in psychology, 12 (1), 1-11.
Gilley, A., Gilley, J. & Mcmillan, H. (2009). Organizational change: Motivation, communication, and leadership effectiveness. Performance Improvement Quarterly, 21 (4), 75–94.
Grobler, C., Magau, M.D., & Van Wyk, R. (2019). Transformational change leadership framework for implementing Broad-Based Black Economic Empowerment in South African organisations. Acta commercii. 19(1), 1–12.
Hallencreutz, J. & Turner, D.M. (2011). Exploring organizational change best practice: are there any clear-cut models and definitions? International Journal of Quality and
Service Sciences, 3 (1), 60–68.
Hallin, A., & Helin, J. (2018). Intervjuer. Upplaga 1. Lund. Studentlitteratur AB. Hallin, A., Olsson, A., & Widström, M. (2019). Förändringsledning. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB.
Helpap, Sevda. (2016). The Impact of Power Distance Orientation on Recipients’ Reactions to Participatory Versus Programmatic Change Communication. The Journal
of applied behavioral science. 52 (1), 5-34.
Heyden, M.L.M., Fourné, S.P.L., Koene, B.A.S., Werkman, R., & Ansari, S. (2017). Rethinking ‘Top‐Down’ and ‘Bottom‐Up’ Roles of Top and Middle Managers in Organizational Change: Implications for Employee Support. Journal of management
studies. 54 (7), 961–985.
Hood, C. (1991). A Public Management For All Seasons?. Public Administration, 69 (1), 3-19.
Hultén, M. (2017). Leif Lewin: New Public Management var ett misstag. Skola &
Samhälle. [Online]. 6 februari. Tillgänglig via;
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/leif-lewin-new-public-management- var-ett-misstag/. [Hämtad 2021-02-04]
Jo, S., & Shim, S. (2005). Paradigm shift of employee communication: The effect of management communication on trusting relationships. Public Relations Review, 31, 277-280
Johansson, C. & Heide, M. red. (2008). Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö:Liber AB.
Kim, J., & Rhee, Y. (2011). Strategic thinking about employee communication behavior (ECB) in public relations: Testing the models of megaphoning and scouting effects in Korea. Journal of Public Relations Research, 23, 243-268.
Kitchen, P. & Daly, F. (2002). Internal communication during change management. Corporate Communications: An International Journal, 7 (1), 46-53
Kommittédirektiv (Dir 2016:51). “Tillit i styrningen.”. Stockholm.
Kotter, J. P. (1995). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard
Business Review, 73 (2), 59-67.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Labella, Á., Liu, Y., Rodríguez, R., & Martínez, L. (2017). Analyzing the performance of classical consensus models in large scale group decision making. A comparative study. Applied Soft Computing Journal, 67 (1), 677–690.
Laskin, A. (2009) The evolution of models of public relations: an outsider’s perspective.
Journal of Communication Management, 13 (1), 37-54
Lee, Y. (2018). Dynamics of Symmetrical Communication Within Organizations: The Impacts of Channel Usage of CEO, Managers, and Peers. International journal of
Lewin, K. (1947). ‘Frontiers in group dynamics’. In Cartwright, D. (Ed.), Field Theory in Social Science. London: Social Science Paperbacks.
Lewis, L.K (2000). Communicating change: Four cases of quality programs. Journal of
Business Communication, 37 (2), 128-156
Men, L.R. (2014). Strategic Internal Communication: Transformational Leadership, Communication Channels, and Employee Satisfaction. Management communication
quarterly. 28(2), 264–284.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data : framställningsstrategier för
empiriredovisning. 1:a uppl. Malmö: Liber Ekonomi.
Oltarzhevskyi, D. O. (2019) Typology of contemporary corporate communication channels. Corporate Communications: An International Journal. 24 (4), 608-622 Pollack, J., & Pollack, R. (2015). Using Kotter’s Eight Stage Process to Manage an Organisational Change Program: Presentation and Practice. Systemic practice and
action research. 28(1), 51–66.
Poole, M.S. & Van de Ven, A.H. red. (2004). Handbook of organizational change and
innovation. New York: Oxford University Press. E-bok.
Region Västerbotten. (u.å.). MÅLBILD 2030 - VÄGEN TILL FRAMTIDENS HÄLSO-
OCH SJUKVÅRD I VÄSTERBOTTEN. [Opublicerat dokument]. Umeå: Region
Västerbotten.
Region Västerbotten. (2020a, 12 oktober). Ekonomistab. Region Västerbotten. https://www.regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/staber/ekonomistab. [Hämtad 2021-02-03]
Region Västerbotten (2020b). Öppet samråd, samer, sverigefinnar och tornedalingar. [Sammanträdesanteckningar].
https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Sammantr%C3%A4desanteckningar%20s amr%C3%A5d%20samer%20sverigefinnar%20och%20tornedalingar%2020201111.pdf [Hämtad 2021-03-04]
Region Västerbotten. (2020c, 23 oktober). Hälso-och sjukvårdens Målbild 2030. [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=5pI0uWlbdPk [Hämtad 2021-03-04] Region Västerbotten (2019, 6 maj). Tjänstepensionsorganisation. Region Västerbotten. https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/RV_Tjanstepersonsorganisation.pdf [Hämtad 2021-02-03]
Region Västerbotten (2021, 1 mars). Hälso-och sjukvårdsförvaltning. [Organisationsbild].
https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Organisationsbild%20HSF%20feb%2020 21_version%20210301.pptx [Hämtad 2021-03-04]
Region Västerbotten Ekonomistab. (2021). Möte om examensarbete och hur detta kan
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I: Ahrne, G. & Svensson, P., Red. Handbok i kvalitativa metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber. ss 220- 236.
Rosenbaum, D., More, E. & Steane, P. (2018). Planned organisational change management: Forward to the past? An exploratory literature review. Journal of
Organizational Change Management, 31 (2), 286–303.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. Upplaga 6. Harlow. Pearson.
Schein, E. H. (1996). ‘Kurt Lewin’s change theory in the field and in the classroom: notes towards a model of management learning’. Systems Practice, 9(1), 27–47. Sharma, N., & Kamalanabhan, T. (2012). Internal corporate communication and its impact on internal branding: Perception of Indian public sector employees. Corporate
communications. 17(3), 300–322.
Smidts, A., Pruyn, A. T. H., & van Riel, C. B. M. (2001). The impact of employee communication and perceived external prestige on organizational identification. The Academy of Management Journal, 49, 1051-1062.
Sommerfeldt, E.J., Yang, A., & Taylor, M. (2019). Public relations channel
‘repertoires’: Exploring patterns of channel use in practice. Public relations review. 45(4), 1-13
Steyn, E., Steyn, T. F. J., & van Rooyen, M. (2011). Internal Communication at DaimlerChrysler South Africa: A Qualitative Perspective on Two-Way Symmetrical Communication and Internal Marketing. Journal of marketing development and
competitiveness. 5(4), 131–144
Stilhoff Sörensen, J. (2015, 20 augusti). Utvärderingskulten är människofientlig.
Dagens Samhälle. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/utvaerderingskulten-aer-
maenniskofientlig-17527. [Hämtad 2021-02-02]
UNDP (2021, 23 februari). 3 God hälsa och välbefinnande. UNDP.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/. [Hämtad 2021-06-04]
Uusi-Rauva, C., & Nurkka, J. (2010). Effective internal environment-related
communication: An employee perspective. Corporate communications. 15(3), 299–314. Vercic, A.T. and Spoljaric, A. 2020. Managing internal communication: How the choice of channels affects internal communication satisfaction. Public relations review. 46(3), 1-7
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk organisationsförändring. En studie av Sveriges Television Örebro. Doktorsavhandling. Örebro universitet.
Welch, M. & Jackson, P.R. (2007). Rethinking internal communication: a stakeholder approach. Corporate Communications: An International Journal, 12 (2), 177-198. Whitworth, B. (2011). Internal communication. I T. Gillis (Ed.), The IABC handbook of organizational communication (2nd ed., pp. 195-206). Jossey-Bass.
Woodward, W.D. (2000). Transactional Philosophy as a Basis for Dialogue in Public Relations. Journal of public relations research. 12(3), 255–275.