Dessa förslag har varit uppe till diskussion men sedan inte tagits med i slutversio- nen av strategin. Att de inte tagits med kan både bero på att de blivit bortprioritera- de och på att de kommit med i en annan form. Förslagen är inte i någon speciell ordning.
Sektorsinsatser för kommuner och företag
Orsak till att förslaget är förfallet: Inte medtaget då förslaget är för diffust formu-
lerat, ingår delvis i andra förslag.
Beskrivning: Statliga medel avsätts för att stimulera hållbar transportplanering, i
form av positiva exempel och erfarenhetsspridning. I eller enligt modell från KLIMP (Klimatinvesteringsprogram), för kommuner och regioner av olika storlek och karaktär.
Källor: Vägverkets sektorsrapport och Klimatstrategi för vägtransportsektorn (VV
Publikation 2004:102).
Typ: Information, eventuellt med inslag av ekonomiskt styrmedel
Relation till andra styrmedel: Kompletterar övriga styrmedel – i synnerhet de som
syftar till en transportsnål samhällsplanering - och behöver samverka med andra styrmedel för att ge resultat.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Indirekt genom att informera om fördelarna med
en transportsnål bebyggelse och hållbar planering av transportsektorn där bland annat cykel tar marknadsandelar från bilen i kortväga persontransporter, virtuella resor ersätter fysiska och satsning görs på godskollektivtrafik.
Påverkan på CO2-utsläpp: Indirekt. Informationsatsningarna riktas bland annat
mot de områden som nämnts under rubriken Påverkan på energianvändning samt mot ökad användning av bilpooler. Vägverket uppskattar att det inom dessa områ- den finns en sammanlagd potentiell besparing av växthusgaser på ca 210 000 ton CO2 till år 2010, drygt en miljon ton CO2 till år 2020 och ca 3,2 miljoner ton CO2
till år 2050.
Påverkan på NOx-utsläpp: Underlag saknas
Påverkan på partikelutsläpp: Underlag saknas
Implementeringskostnad: Kostnad för informationsspridning (och i förlängningen
de fysiska investeringar som görs).
Anpassningskostnad: Många av de områden där Vägverket förordar samarbete
med kommunerna innebär på relativt kort sikt, förutom positiva miljöeffekter, be- sparingar i den kommunala ekonomin genom effektivare resursutnyttjande.
Långsiktiga effekter: WSP: Struktureffekter på samhället Samhällsekonomisk effektivitet:
Fördelningseffekter: Bland dem som gynnas av ett transporteffektivt samhälle hör
kommunerna, transportföretag som stärker sin konkurrenskraft genom användandet av öppna transportlösningar och gemensamma produktionssystem, transportköpare, personer utan tillgång till personbil, fotgängare och cyklister.
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Anpassning av vägmiljöer för sparsamt körsätt
Orsak till att förslaget är förfallet: Inte medtaget då Vägverket kan genomföra
detta utan riksdagsbeslut.
Beskrivning: Vägverket föreslår att följande tre steg genomförs:
1. Att Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket tillsammans genom- för ett projekt som analyserar åtgärder och reviderar befintliga handböcker och regelverk så att energisnålt körsätt gynnas.
2. Utifrån resultatet av steg 1 skapas inspirerande och kunskapsspridande demonstrationsexempel på där vägmiljön anpassats för lägre energiför- brukning.
3. Kommuner ges möjlighet att söka bidrag för inventering och planering i syfte att skapa vägmiljöer som ger minskad energiförbrukning.
Källor: Vägverkets rapport Konsekvensbeskrivning av styrmedel inom EET 2007-
09-13.
Typ: Kunskapsuppbyggnad.
Relation till andra styrmedel: Direkt koppling saknas. Däremot bör detta styrme-
del koordineras med övrig bidragsgivning till kommunal verksamhet. I detta sam- manhang kan ”bullerakuten” och ”Belysningseffektivisering på vägnätet” nämnas som exempel.
Ägare: Stat. Finansdep ĺ (Sektorsmyndighet) ĺ kommuner
Påverkan på energianvändning: Ej kvantifierade (och detta torde heller inte gå att
göra innan förslaget fått ett konkretare innehåll)
Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan
Påverkan på NOx-utsläpp: Kan påverkas i gynnsam riktning om än i mindre grad.
Påverkan på SOX-utsläpp: Ej relevant
Påverkan på partikelutsläpp: Som NOx
Implementeringskostnad: Handboksöversyn beräknas av Vägverket till 1 mnkr.
Övriga kostnader (statsbidrag och demonstrationsexempel) ej kvantifierade
Långsiktiga effekter: En ny parameter i svensk vägplanering skapas; Verknings-
grad/energieffektivitet. Denna kan i sin tur få stor betydelse för energiförbrukning- en och öppna nya forsknings- och teknikområden.
Samhällsekonomisk effektivitet: Ej beräknat. WSP: viktigt att se om detta är ett
lönsamt sätt att minska energiförbrukningen på viktigt innan man går vidare.
Fördelningseffekter: Ej beräknat Statsfinansiella effekter: Ej beräknat
Effekter på industrins konkurrenskraft: Ej beräknat
Energieffektivisering vid byggande och drift av infrastruktur
Orsak till att förslaget är förfallet: Viktig fråga men inte medtaget då det är oklart
vad själva styrmedlet innebär.
Beskrivning: Enligt Jonsson (2006) kan energianvändning för byggande och drift
av infrastruktur stå för ca 20 procent av vägtransportsektorns energianvändning. Vägverket genomför åtgärder för att energieffektivisera energianvändningen vid byggande, drift och underhåll av vägar.
Källor: Vägverkets rapport Konsekvensbeskrivning av styrmedel inom EET 2007-
09-13.
Typ: Går i dagsläget ej att utläsa. Vad innebär förslaget konkret: vill man att det
ska bli ett gemensamt uppdrag med Banverket? Gemensamt se över vilka krav som kan ställas vid upphandling? Utveckla motsvarande verksamhet inom andra sekto- rer och/eller hos kommunerna? Vägverket borde också kunna arbeta med det redan idag utan särskilda beslut.
Relation till andra styrmedel: Flertalet ekonomiska styrmedel kopplade till fordon
och bränslen.
Ägare: Stat. Vägverket ĺ Andra väghållare och troligen även andra byggherrar.
Påverkan på energianvändning: Kan bli avsevärd. Se nedan
Påverkan på CO2-utsläpp: Avsevärda, enligt Vägverkets bedömning. I ett pilot-
projekt på RV45 skulle, enbart för den tänkta delsträckan, minskningen bli drygt 61 000 ton koldioxid (motsvarande 23300 m3 dieselolja).
Påverkan på NOx-utsläpp: Proportionellt mot den del av energibesparingen som
består av fordonsbränsle.
Påverkan på SOX-utsläpp: Proportionellt mot den del av energibesparingen som
består av fordonsbränsle.
Påverkan på partikelutsläpp: Proportionellt mot den del av energibesparingen som
består av fordonsbränsle
Implementeringskostnad: Ej kvantifierad (men om styrmedlet specificeras borde
detta relativt enkelt låta sig göras).
Anpassningskostnad: Ej kvantifierad (men om styrmedlet specificeras borde detta
relativt enkelt låta sig göras).
Långsiktiga effekter: En ny parameter i svensk väghållning skapas; Verknings-
grad/energieffektivitet. Denna kan i sin tur få stor betydelse för energiförbrukning- en och öppna nya forsknings- och teknikområden.
Fördelningseffekter: De entreprenörer som piggt tar till sig denna utmaning kom-
mer att gynnas i konkurrensen.
Statsfinansiella effekter: Sänkta byggkostnader. Effekter på industrins konkurrenskraft:
Däckskrav
Orsak till att förslaget är förfallet: Ersätts med krav på hela fordonet.
Beskrivning: Märkningskrav och/eller svenska upphandlingskrav, eventuellt via
EU. Härrör ur diskussionerna om att sänka CO2-utsläppen från nya bilar, påverkar
också buller och frisk luft. Problemet med helbilsgodkännande medför i praktiken höghastighetsdäck med dåliga miljöegenskaper.
Källor: Föreslaget av Vägverket.
Typ: Regler. Inte specificerat, Vägverket arbetar med det.
Relation till andra styrmedel: Substitut till styrmedel mot dubbdäcksanvändning. Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan Implementeringskostnad: Se ovan Anpassningskostnad: Se ovan. Långsiktiga effekter: Se ovan
Samhällsekonomisk effektivitet: Påverkar även hälsa och buller Fördelningseffekter:
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft: Nej
Samarbete mellan drivmedels- och fordonssektorn
Orsak till att förslaget är förfallet: Inte ett styrmedel
Beskrivning: Ett initiativ från regeringen att tillsammans med berörda aktörer så-
som fordonstillverkare, bränsleindustri och berörda myndigheter ta fram en lång- siktig strategi med syfte att minska klimatpåverkan.
Källor: Vägverkets uppdaterade förslag 070913. Kompletterande underlag från
Vägverket (Petter Åsman) i oktober 2007.
Typ: Ej preciserat.
Relation till andra styrmedel: Demonstrationsanläggningar för syntesgas Ägare: Stat.
Påverkan på energianvändning: Ej bedömd i underlaget från Vägverket. Påverkan på CO2-utsläpp: Ja, men ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Påverkan på NOx-utsläpp: Ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Påverkan på SOX-utsläpp: Ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Implementeringskostnad: Ej bedömd i underlaget från Vägverket. Anpassningskostnad: Ej bedömd i underlaget från Vägverket. Långsiktiga effekter: Ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Samhällsekonomisk effektivitet: Ej bedömd i underlaget från Vägverket. Fördelningseffekter: Ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Statsfinansiella effekter: Ej bedömd i underlaget från Vägverket. Förbättrad han-
delsbalans med minskat oljeberoende. (WSP)
Effekter på industrins konkurrenskraft: Ej bedömd i underlaget från Vägverket.
Kan leda till svensk teknikutveckling som stärker industrins konkurrenskraft. (WSP)
Uppföljning av Boverkets byggregler
Orsak till att förslaget är förfallet: Inlagt i annat förslag.
Beskrivning: De svenska byggreglerna har omarbetats, bl a med avseende på ener-
gihushållning, nya regler gäller från 1 juli 2006. Övergripande krav ställs nu på byggnadens energianvändning. Kravet på verifiering har tydliggjorts genom att det faktiska energibehovet kan mätas i efterhand. För småhus klaras i regel kraven, medan det ser annorlunda ut för flerbostadshus och lokaler. Uppföljningen av reg- lerna är bristfällig. En viktig uppgift är därför att följa upp byggreglerna och ställa krav på justeringar om reglerna inte klaras (i samband med nybyggnation kan ga- rantitiden nyttjas).
Källor: Energi som miljömål, Kontrollstation 2008, Styrmedel för minskad miljö-
påverkan, God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet
Typ: Regler
Relation till andra styrmedel: Koppling till Lagen om införande av energideklara-
tioner, Miljöbalken kap 2 § 5 och till föreslaget styrmedel om miljömärkning för byggnader.
WSP: Borde kopplas till ett ekonomiskt styrmedel; vite, om byggreglerna inte upp- nås/justeras.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Ej beräknad - Det är främst i flerbostadshus och
lokaler som byggreglerna vid nybyggnation inte uppnås. För klimatzon söder får energianvändningen högst uppgå till 110 kWh/m2 och år och för klimatzon norr får energianvändningen högst uppgå till 130 kWh/m2 och år i flerbostadshus. Energi- användningen idag varierar mellan 150-170 kWh/m2 och år. För lokaler får energi- användningen högst uppgå till 80 kWh/m2 och år i klimatzon söder och för klimat- zon norr får energianvändningen högst uppgå till 100 kWh/m2och år. Energian- vändningen idag varierar mellan 125 -180 kWh/m2 och år.
Påverkan på CO2-utsläpp: Ej beräknat
Påverkan på NOx-utsläpp: Ej beräknat
Påverkan på SOX-utsläpp: Ej beräknat
Påverkan på partikelutsläpp: Ej beräknat
Implementeringskostnad: WSP: Kostnaden bedöms inte som stor. Anpassningskostnad: Ej beräknad
Långsiktiga effekter: Lejonparten av effekterna kommer redan på kort sikt. Samhällsekonomisk effektivitet:
Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Hushåll och energibeteende
Orsak till att förslaget är förfallet: Inget styrmedelsförslag.
Beskrivning: Det finns i nuläget inget förslag till styrmedel som kan konsekvens-
beskrivas. Saker som tagits upp är:
x Att Energimyndigheten följer frågan om energibeteende och utreder sin roll i förhållande till andra myndigheter när det gäller styrning
x Att Energimyndigheten fortsätter att utreda på vilket sätt eko-design kan användas ytterligare för att elektronik, vitvaror och belysning ska utformas energisnålt
x Att Energimyndigheten även fortsatt följer den forskning som studerar hur ett framtida energisnålt samhälle kan se ut, och analyserar hur sådana vi- sioner kan tas tillvara och implementeras
x Att EET-strategin fortsatt diskuterar frågor om energibeteende på olika områden så att kunskap och erfarenheter kan tas tillvara och styrning kan samordnas.
Källor: Energi som miljömål, Styrmedel för minskad miljöpåverkan Typ:
Relation till andra styrmedel: Ett kommande förslaget torde ha relevans för styr-
medlet Energirådgivning/samverkan. Ägare: Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO2-utsläpp: Påverkan på NOx-utsläpp: Påverkan på SOX-utsläpp: Påverkan på partikelutsläpp: Implementeringskostnad: Anpassningskostnad: Långsiktiga effekter: Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Energirådgivning/Samverkan
Orsak till att förslaget är förfallet: Förslag är under framtagande i annan utred-
ning.
Beskrivning: Syftet med den kommunala energirådgivningen är att sprida objektiv
kunskap om miljöanpassad energitillförsel och effektivare energianvändning till allmänhet och företag. Ett antal förändringar för den kommunala energirådgivning- en föreslås:
x Krav på kommunerna för att få statlig finansiering samt hur energirådgiv- ningen kan integreras i kommunens verksamhet klarläggs
x Förordningen som styr energirådgivningen uppdateras
x Fastställande av kompetensprofil för energirådgivare övervägs x Formerna för det regionala samarbetet vidareutvecklas
x Den redovisning som kommunerna överlämnar till Energimyndigheten övervägs kompletteras med uppföljning av andel hushåll/organisationer som genomfört en energieffektiviserande åtgärd efter kontakt med energi- rådgivare.
Nedan konsekvensbeskrivs energirådgivningen i sig (förslagen ovan är ännu för vaga för att konsekvensbeskriva).
Källor: Energi som miljömål, Styrmedel för minskad miljöpåverkan Typ: Information.
Relation till andra styrmedel: Kompletterar och stärker ekonomiska styrmedel
såsom bidrag för energieffektiviseringsåtgärder i småhus – och flerbostadshus (bostadsrättsföreningar) Har också koppling till föreslaget styrmedel om hushåll och energibeteende.
Ägare: Stat, kommuner
Påverkan på energianvändning: Gemensamt för informationsinsatser är att effek-
terna av dem inte kunnat bedömas. Rimligtvis är det dock så att en kunskapshöj- ning hos berörda aktörer på sikt leder till en ökad energieffektivisering. En årlig rikstäckande undersökning om allmänhetens kännedom om den kommunala energi- rådgivningen har genomförts under programperioden. Uppföljningarna visar att fler och fler känner till den kommunala energirådgivningen och vet att de kan använda rådgivningen för att få vägledning i energifrågor. 32-38 procent (år 2003 resp. 2006) av de tillfrågade säger sig känna till den kommunala energirådgivningen men endast 5-8 procent (2004 resp. 2003) har fått energirådgivning i praktiken.
Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan
Implementeringskostnad: Enligt regleringsbrev för 2006 uppgick Energimyndig-
hetens ram för kommunal energirådgivning till 90 miljoner kr. Bidrag till kommu- nal energirådgivning beviljades för 2006 samtliga 290 kommuner till ett totalbe- lopp på ca 76 miljoner kr. Det är ej angivet vad föreskrivna förändringar av styr- medlet ger för effekter på den årliga kostnaden.
Anpassningskostnad: Beror på vilka åtgärder som informationsmottagarna vidtar Långsiktiga effekter: WSP: Det finns energieffektiviseringsåtgärder som är privat-
ekonomiskt lönsamma, men som ändå inte genomförs. En anledning kan vara att privatpersoner saknar kunskap/information om vad de kan göra. Ett sätt att säkra att fler får information/kunskap om lönsamma åtgärder är kontinuitet och kvalitativ uppföljning av energirådgivningen. Angivna förslag är ett led för att uppnå det.
Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter:
Statsfinansiella effekter:
Dubbdäcksdifferentierad p-avgift
Orsak till att förslaget är förfallet: Ersatt med dubbdäcksskatt.
Beskrivning: Styrmedlet innebär att det blir dyrare att parkera en bil med dubbdäck
än en utan i tätorter med höga partikelhalter. Differentiering mellan ga-
tor/stadsdelar är också möjligt. Som en förberedelse för och ett komplement till avgiften föreslås informationsinsatser. (I tätorter där behovet av att minska dubb- däcksanvändningen är stort föreslås istället en skatt.)
Källor: Föreslås i Naturvårdsverkets målrapport Frisk luft. Översiktligt konse-
kvensbeskrivet i Styrmedel för att minska användningen av dubbdäck. En genom-
gång av effekter, kostnader och genomförbarhet, WSP Analys & Strategi 2007.
Typ: Ekonomiskt med inslag av information. Kan konsekvensbeskrivas, förutsatt
att förslaget specificeras.
Relation till andra styrmedel: Substitut till dubbdäcksskatt. Komplement till in-
formation om partikelutsläpp från dubbdäcksanvändning.
Ägare: Enskilda kommuner.
Påverkan på energianvändning: Ingen eller marginell. Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på partikelutsläpp: Potentiellt stor för större partiklar (PM10 och i
mindre utsträckning PM2,5), men beror på hur styrmedlet utformas. Liten påverkan på de minsta fraktionerna.
Implementeringskostnader: Kostnad för att anpassa parkeringsautomater. Kräver
också ett system för kontroll och böter. Om även boendeparkeringskostnaden diffe- rentieras tillkommer administrativa kostnader med att hantera ansökningar för parkering med dubbdäck och arbetsinsatser i samband med kontroll av att dubb- däcksavgiften är betald av parkerande dubbanvändare.
Anpassningskostnader: WSP: Engångskostnad för bilister som byter till dubbfria
vinterdäck (förutsatt att ett byte inte var nära förestående). Höjda parkeringskost- nader för bilister som föredrar att fortsätta att använda dubbdäck, som dock beror på avgiftsskillnaden.
Långsiktiga effekter: Positiva hälsoeffekter pga minskade partikelhalter och mins-
kat vägtrafikbuller.
Samhällsekonomisk effektivitet: WSP:s bedömning är att styrmedlet har potential
att vara samhällsekonomiskt effektivt, men att utfallet beror på skillnaden i parker- ingsavgift med och utan dubbdäck, liksom på hur många bilförare som berörs och kostnaderna för administration och kontroll. Styrmedlet är flexibelt och kostnads- höjningen är någorlunda väl kopplad till användningen; dvs ju oftare dubbdäcken används inne i tätorten, desto större blir kostnaden. Om avgifterna differentieras även inom tätorten (dyrare på mer förorenade gator med många exponerade) kan positiva hälsoeffekter uppstå även om den totala dubbdäcksanvändningen i tätorten inte påverkas. Minskat trafikbuller fås på köpet.
Fördelningseffekter: WSP: Sannolikt små. Styrmedlet berör dock inte personer
antas höra till ekonomiskt starkare grupper. Däremot berörs personer som bor på glesbygden och arbetar eller använder service inne i tätorten, och som kan antas vara i större behov av dubbdäck än tätortsbor. Tillfälliga besökare drabbas också.
Statsfinansiella effekter: WSP: Sannolikt inga.
Effekter på industrins konkurrenskraft: WSP: Sannolikt inga.
Stimulera planeringsverktyg
Orsak till att förslaget är förfallet: M Koucky har på uppdrag av Vägverket preci-
serat förslaget med hjälp av de fem förslagen Länsstyrelsen samordnar samhällets miljömål med kommunens planering, Stöd till framtagande av trafikplaner och erfarenhetsutbyte, Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering, Inför en standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportin- tensiv verksamhet och Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel
Beskrivning: Stimulera utvecklandet av verktyg för en hållbar transportplanering
på lokal och regional nivå, med ett tvärsektoriellt angreppssätt som bidrar till transportsnålare städer och regioner. Samordna planeringen på regional nivå.
Källor: Föreslås i Vägverkets rapport med underlag till den fördjupade utvärde-
ringen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen (FU08).
Typ: Kunskapsuppbyggnad. Snarare en viljeriktning än ett styrmedel, men verkar
svår att konsekvensbedöma även om denna vilja specificeras. Dock borde det gå att hitta exempel från städer där ”hållbarhetsstrategier” har genomförts för att få indi- kationer på vilka effekter som är möjliga att nå (men då gäller det snarare hållbar- hetsstrategin än kunskapsuppbyggnaden).
Relation till andra styrmedel: Komplement till alla styrmedel inom sektorn. Ägare: Trafikverken, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, enskilda
kommuner.
Påverkan på energianvändning: WSP: Potentiellt stor på lång sikt, men går san-
nolikt inte att uppskatta mer än schablonartat.
Påverkan på CO2-utsläpp: Enligt Vägverket kan man med planering minska CO2-
utsläppen med 700 000 ton per år 2020 och med 2 170 000 ton per år 2050. Detta är en bedömning av själva planeringens effekter, inte kunskapsuppbyggnaden om den.
Påverkan på NOx-utsläpp: Har ej beräknats.
Påverkan på SOX-utsläpp: Har ej beräknats.
Påverkan på partikelutsläpp: Har ej beräknats.
Implementeringskostnad: WSP: Det bör handla om kostnader för utveckling, sam-
ordning och utbildning som skiljer sig beroende på angreppssätt.
Anpassningskostnad: WSP: Ja, för både privatpersoner och företag, men omöjlig
att uppskatta då den beror på vilka åtgärder som en ”hållbar planering” faktiskt leder till, snarare än på planeringsverktygen i sig.
Långsiktiga effekter: WSP: Ja
Samhällsekonomisk effektivitet: WSP: Sannolikt svårbedömt, eftersom de potenti-
ella effekterna är långsiktiga till sin natur och beroende av i vilken utsträckning (och hur) som verktygen används.
Statsfinansiella effekter: WSP: Sannolikt små.
Effekter på industrins konkurrenskraft: WSP: Borde kunna vara både positiva
och negativa och skilja sig mellan sektorer, men bero på vilka åtgärder som en ”hållbar” planering faktiskt leder till, snarare än på planeringsverktygen i sig.
Transportsnål samhällsplanering
Orsak till att förslaget är förfallet: M Koucky har på uppdrag av Vägverket preci-
serat förslaget med hjälp av de fem förslagen Länsstyrelsen samordnar samhällets miljömål med kommunens planering, Stöd till framtagande av trafikplaner och erfarenhetsutbyte, Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering, Inför en standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportin- tensiv verksamhet och Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel
Beskrivning: Ett samlingsnamn för cirka tjugo övergripande styrmedelsförslag
som ytterst har något utav följande tre mål: 1. Ersätta långa resor med korta,
2. Föra över resor från energikrävande till mer energieffektiva transportsätt och
3. Helt ersätta resor med tjänster där så går, t.ex. via Internet eller hemkör- ning
WSP: Vissa av förslagen handlar om att undanröja generella juridiska och admi-