Verka för skärpta EU-regelverk för att styra fordons- och däcksindu- strin mot mindre bullrande fordon och däck.
Beskrivning: Vägtrafikbullret har ökat över tid på grund av ökad trafik. Fokus i
åtgärdsarbetet för att på sikt minska trafikbullret bör (från ett kostnadseffektivitets- perspektiv) ligga på att minska buller från källan, det vill säga bland annat från fordon och däck.
Gränsvärden bör skärpas för både fordon och däck och Sverige har möjlighet att påverka EU:s regelverk som styr gränsvärden, testmetoder och krav på märkning av bullerprestanda. I detta ingår även att påverka/ändra EU:s funktionskrav att däck skall klara extremt höga hastigheter, vilket betyder sämre miljöegenskaper. Test- metoden för att mäta fordonsbuller är omarbetad och beslutad och implementering pågår för att övergå till den. De testmetoder som idag används för att mäta bullret från däck är inte anpassade för verklig körning. En ny testmetod som mer liknar bullret från däck vid verklig körning bör tas fram.
Förslaget innebär: Fordon
- arbeta inom EU för att skärpa gränsvärden Däck
- arbeta inom EU för att få fram och införa en bättre testmetod - arbeta inom EU för att skärpa gränsvärden
- driva arbetet för märkning av däcks bullerprestanda
- arbeta för att påverka/ändra funktionskrav på att däck ska klara extremt höga hastigheter
Källor: Föreslås i ”God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet
2007 (oktober 2007).
Typ: Administrativt
Konsekvensanalys: Om förhandlingarna skulle lyckas skulle det leda till minskade
bullerproblem och bättre livskvalitet och hälsa för många människor. I sin tur leder detta till förutsättningar för ökad produktivitet i arbetslivet och bättre inlärning i skolan. Kan man minska bullret vid källan blir det inte nödvändigt att göra skydds- åtgärder på byggnaderna i samma utsträckning. Krävs ökad aktivitet i svenska förhandlingsdelegationer.
Relation till andra styrmedel: Se ovan Ägare: EU, stat
Påverkan på energianvändning, CO2-, NOx-, SOX-, partikelutsläpp: Se ”Konse-
kvensanalys”. För generellt beskrivet för att göra konkreta beräkningar på energi- användning och emissioner. Vissa åtgärder som reducerar buller från däck/motorer har ingen effekt på andra emissioner.
Implementeringskostnad: Har ej beräknats. Anpassningskostnad: Har ej beräknats.
Långsiktiga effekter: Teknikutveckling av tystare fordon och däck.
Samhällsekonomisk effektivitet: Om alla fordon var 1 dB tystare skulle den sam-
hällsekonomiska kostnaden för bullerstörningarna minska med 15 miljarder kr/år.
Fördelningseffekter: Effekten av åtgärden kommer både trafikanter och boende till
del.
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft
Informativa styrmedel för att öka användningen av fordon och däck som bullrar mindre (vägtrafik)
Beskrivning: Bulleregenskaperna hos de fordon/motorer som idag finns på mark-
naden variera stort såväl inom respektive fordonskategori (mopeder, motorcyklar, personbilar, transportfordon, lätta och tunga lastbilar, bussar etc.) som mellan dessa kategorier. De däck som idag finns på marknaden kan skilja sig stort från varandra med avseende på såväl pris som trafiksäkerhets-, partikel- och bulleregenskaper. För att öka användningen av tysta fordon och däck (med låga samhälleliga kostna- der hänsyn tagen till både buller, CO2, partikelemissioner och trafiksäkerhet) kan informativa styrmedel tillämpas. Det handlar om att införa informativa styrmedel
som innebär att konsumenten har tillgång till information om fordons och däcks bullerprestanda.
Förslaget innebär:
x Säkerställa att konsumenter/nybilsköpare har tillgång till rätt information om fordons och däcks bullerprestanda.
Källor: Tas upp av Vägverket som möjlig åtgärd/styrmedel Typ: Informativa styrmedel.
Relation till andra styrmedel: För att reducera bullerstörning från däck/vägbana
kan såväl ekonomiska som administrativa och informativa styrmedel tillämpas. Rätt utformade kan de komplettera varandra för att tillsammans bidra till en kost- nadseffektiv måluppfyllelse. Informationsåtgärder är en första åtgärd för att kon- sumenterna ska kunna fatta välavvägda beslut avseende val av fordon och däck. Framförallt viktigt att beakta sambandet mellan buller, CO2, partikelemissioner och trafiksäkerhet.
Ägare: Staten
Påverkan på energianvändning, CO2-, NOx -, SOX-, partikelutsläpp: Förmodli-
gen liten påverkan på energianvändning och CO2 (beror på hur tysta och bullrande
fordon och däck skiljer sig åt avseende rullmotstånd) och ingen påverkan på NOx.
Påverkan på partikelemissioner från däck har ej beräknats men kan beräknas ge- nom att utgå ifrån beräkningar av förslagets påverkan på andelen av olika däck (dubbdäck/dubbfria vinterdäck) och information om däckens emissionsegenskaper.
Implementeringskostnad: Har ej beräknats. Anpassningskostnad:
Långsiktiga effekter: Teknikutveckling av tystare/lågbullrande fordon och däck
med god energi-effektivitet, hög trafiksäkerhet mm.
Samhällsekonomisk effektivitet: Om bullernivån sänks med 2 dB för 5 procent av
alla fordon innebär det en generell sänkning av bullernivån med 0,1 dB. Den sam- hällsekonomiska värderingen av den sänkta bullernivån är 70 miljoner kr/år.
Fördelningseffekter: Detta är en generell åtgärd som är gynnsam för alla som
befinner sig i trafiktäta områden.
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft
Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommu- ner för bulleråtgärder
Beskrivning: De statliga bidragen till kommunerna för bullerbekämpningsåtgärder
(t.ex. ljuddämpande fasader och tystare beläggningar) bör fortgå och utnyttjas ef- fektivare. Förordningar bör ses över så att bidrag även kan erhållas för inventering och framtagande av genomförandeplaner. Bakgrunden till förslaget är att merparten av de av vägtransportsystemet bullerutsatta finns utefter det kommunala vägnätet. Denna andel ökar dessutom då åtgärdstakten är betydligt lägre där än längs det statliga vägnätet. För att kompensera detta har sedan flera år utgått statligt bidrag med 50 procent av kostnaden för bullerbekämpande åtgärder som kommuner vid- tar. Dessa medel utnyttjas och prioriteras inte till den grad som vore önskvärt med tanke på problemets omfattning och den stora samhällsnytta som kan erhållas.
De kommunala budgetarna är ofta pressade, kunskapen om de hälsomässiga kon- sekvenserna av att utsättas för höga bullernivåer och vilka åtgärder som bör sättas in, är begränsade. Enligt Vägverkets erfarenhet verkar det inte sällan vara avsaknad av information och kunskap, bullerinventering och resurser som är de dimensione- rande faktorerna för de kommunala bullersaneringarna.
Förslaget innebär:
- Ändring av regelverk så att bidrag kan ges även till inventering och ge- nomförandeplaner
- Tydligare information till kommuner om konsekvenserna av buller och möjligheter till bidrag
Källor: Föreslås av Vägverket 2007-09-13. Se även Boverkets förslag
”Uppdrag till centrala myndigheter att ta fram kunskapsunderlag riktad till kom- muner och länsstyrelser om bl.a. buller” ovan. Boverket ger dessutom en liknande problembild/bakgrundbeskrivning som Vägverket (se ”Beskrivning” ovan).
Typ: Administrativt samt bidrag till kommuner för att finansiera inventering av
bullernivåer samt genomföra fysiska åtgärder.
Relation till andra styrmedel: Övergripande styrmedel som syftar till att finansiera
specifika styrmedel/fysiska åtgärder längs det kommunala vägnätet. Dessa styrme- del/åtgärder kan betraktas som komplement till styrmedel/åtgärder längs det statli- ga vägnätet.
Ägare: Stat (som ger bidrag till kommuner).
Påverkan på energianvändning: Beror på vilka åtgärder som bidragen finansierar.
Fasad- och fönsteråtgärder leder t.ex. till förbättrad isolering vilket ger ett minskat behov av uppvärmning och därmed till minskad energianvändning.
Påverkan på CO2-utsläpp: Reducerade CO2-utsläpp förutsatt att bidragen används
till bullerreducerande åtgärder som reducerar fastigheternas energianvändning. Se ovan.
Påverkan på NOx-utsläpp: Inga
Påverkan på SOX-utsläpp: Inga
Påverkan på partikelutsläpp: I de fall beläggning med mindre stenstorlek används
kan partikelutsläppen öka något.
Implementeringskostnad: Statliga bidrag till kommuner (kostnad för stat motsva-
rar alltså bidragen plus ev. administration, , 45 miljoner kr/år i bidrag).
Anpassningskostnad: Annan aktör (kommun/fastighetsägare) står för 50 procent
av kostnaderna, resterande 50 procent är bidrag. Reducerad energianvändning efter åtgärdernas genomförande (dvs. om sådana åtgärder genomförs) innebär sänkta uppvärmningskostnader för fastighetsägare.
Långsiktiga effekter: Incitament till utveckling av beläggning, tekniker och meto-
der för att förbättra och bibehålla effekten av låga bulleremissioner från belägg- ning.
Samhällsekonomisk effektivitet: Den samhällsekonomiska värderingen av mins-
kade bullerstörningar kan uppgå till 115 miljoner kr/år om 60 000 personer som idag är utsatta för bullernivåer över riktvärdena får del av bullerminskande åtgär- der. 30 000 personer tillhör kategorin mest utsatta som kan få fasadåtgärder medan de andra 30 000 får del av tystare beläggning.
Fördelningseffekter: Boende längs kommunala vägar som idag har bullernivåer
över riktvärdena får sin ljudmiljö förbättrad.
Statsfinansiella effekter: Bidraget till bullerminskande åtgärder bör vara 45 milj
kr/år
Effekter på industrins konkurrenskraft: Nej
Skärpta bullerkrav för godkännande av järnvägsfordon
Beskrivning: Krav på högsta tillåtna bullernivåer från nya fordon har fattats genom
beslut på EU-nivå. Ett fordon för spårtrafik ska godkännas av Järnvägsstyrelsen innan det får tas i bruk i Sverige. Detta gäller nya, importerade och väsentligt om- byggda fordon. Fortsatta skärpningar av lagkraven bör även i fortsättningen göras på EU-nivå.
Källor: Föreslås i Banverkets sektorsrapport, ej konsekvensbeskrivet. Banverket tar
endast upp detta som en möjlig åtgärd, ingen mer beskrivning.
Typ: Regel
Relation till andra styrmedel: Ägare: Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO2-utsläpp: Påverkan på NOx-utsläpp: Påverkan på SOX-utsläpp: Påverkan på partikelutsläpp: Implementeringskostnad: Anpassningskostnad: Långsiktiga effekter: Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Utveckling och införande av bullerkomponent i banavgift
Beskrivning: Marginalkostnaderna för buller är en komponent som i princip bör
ingå i banavgifterna. Kunskapsläget för både marginaleffekter och värdering av bullerstörningar från järnvägstrafik är i dagsläget sådant att Banverket inte har kunnat bestämma om någon avgift. Det finns behov av utveckling av ett bullerklas- sificeringssystem för järnvägsfordon. Med detta som underlag kan t.ex. ekonomis- ka styrmedel och tydligare indikatorer för bulleremissioner utvecklas.
Källor: Föreslås i Banverkets sektorsrapport, ej konsekvensbeskrivet. Typ: Regel
Relation till andra styrmedel: Ägare:
Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO2-utsläpp:
Påverkan på SOX-utsläpp: Påverkan på partikelutsläpp: Implementeringskostnad: Anpassningskostnad: Långsiktiga effekter: Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Utveckling av bidragssystem för åtgärder på befintliga järnvägsfordon
Enbart bullerkrav på nya järnvägsfordon kommer inte att inom rimlig tid minska bullret från järnvägssektorn. Fordonen inom järnvägssektorn har mycket lång livs- längd. För att minska bullret från framför allt den befintliga godsvagnsflottan krävs införande av nya ekonomiska styrmedel. För järnvägssektorns del har det på Euro- panivå bedömts som mycket viktigt att få till ett utbytesprogram för bromssyste- men på befintlig godsvagnsflotta. Behov och möjligheter till finansiering och stats- stöd behöver utredas och belysas.
Utveckla de samhällsekonomiska värderingarna för buller
De samhällekonomiska värderingar för buller från infrastruktur som används idag behöver utvecklas. Dagens värderingar baseras huvudsakligen på fastighetspriser och inte på t.ex. hälsoeffekter av buller.
Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommu- ner för bulleråtgärder
De statliga bidragen till kommunerna för bullerbekämpningsåtgärder (t.ex. ljud- dämpande fasader och tystare beläggningar) bör fortgå och utnyttjas effektivare. Förordningar bör ses över så att bidrag även kan erhållas för inventering och fram- tagande av genomförandeplaner. Bakgrunden till förslaget är att merparten av de av vägtransportsystemet bullerutsatta finns utefter det kommunala vägnätet. Enligt Vägverkets erfarenhet verkar det inte sällan vara avsaknad av information och kunskap, bullerinventering och resurser som är de dimensionerande faktorerna för de kommunala bullersaneringarna.
Statsbidrag till lågbullrande beläggningar och tystare standardbe- läggning
Beskrivning: Tystare (men dyrare) beläggning kan väljas vid bullerkänsliga miljö-
er och därmed kan det buller som uppstår mellan däck och beläggning reduceras. Råd för val av beläggning med hänsyn till miljön, där den beläggning som ger störst samhällsnytta med tanke på buller, partiklar, CO2, slitage och samhällseko- nomi, ska tas fram. Information till väghållare om möjligheten att reducera bullret vid källan genom val av lämplig beläggning bör genomföras. Kommuner kan få
statsbidrag (50 procent av merkostnaden) för att vid bullerkänsliga miljöer lägga beläggning som är särskilt effektiv ut bullersynpunkt.
Förslaget innebär:
x Ta fram råd och informera väghållare om möjligheterna att reducera buller- emissionerna vid källan genom val av lämplig beläggning.
x Kommunicera att kommuner som väghållare kan erhålla statsbidrag för be- läggning som är särskilt effektiv ur bullersynpunkt. (Del av samma bidrag som i åtgärden ”Statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder...”)
Källor: Föreslås av Vägverket i dokument från 2007-09-13. Behandlas även i Väg-
verkets Fördjupningsdokument ”Mindre buller 2008-2017”.
Typ: Informativ och fysisk åtgärd. För att möjliggöra konsekvensbeskrivning be-
höver åtgärden preciseras ytterligare. Om åtgärden specificeras finns det enligt Vägverket bra förutsättningar att hämta ut rätt delar ut fördjupningsdokumentet och lägga in i konsekvensbeskrivningen.
Relation till andra styrmedel: Tystare beläggning åtgärdar bullret vid källa och
kan beroende på situation fungera som såväl substitut för som komplement till åtgärder som reducerar bullret från källa till mottagare, t.ex. skyddsvallar, fönster- och fasadisolering.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning, CO2-, NOx-, SOX-, partikelutsläpp: Ingen.
Implementeringskostnad: Merkostnaden för att lägga beläggning med lägre bul-
leremissioner både standardbeläggning med lägre bulleremissioner (för 130 000 personer) och speciell lågbullerbeläggning (för 30 000 personer) beräknas till 400 miljoner kr om beläggningen läggs för att förbättra för 160 000 personer som idag har höga bullernivåer.
Anpassningskostnad: Ingen
Långsiktiga effekter: Incitament till utveckling av beläggning, tekniker och meto-
der för att förbättra och bibehålla effekten av låga bulleremissioner från belägg- ning.
Samhällsekonomisk effektivitet: Den samhällsekonomiska värderingen av mins-
kade bullerstörningar kan uppgå till 130 miljoner kr/år om 160 000 personer som idag är utsatta för bullernivåer över riktvärdena får en bättre ljudmiljö till följd av beläggning med lägre bulleremissioner.
Fördelningseffekter: Boende i närheten av den väg som får en tystare beläggning
får en bättre ljudmiljö utomhus och till viss del även inomhus. Även trafikanter får en bättre ljudmiljö.
Statsfinansiella effekter: