FoU-satsningar
Beskrivning: Satsningar på forskning och utveckling samt demonstration av ny
teknik från staten och näringslivet. Exempel på forskningsområden är förnybara bränslen och energieffektivisering.
Källor: Föreslås i ”Styrmedel i klimatpolitiken”. Delrapport 2 i Energimyndighe-
tens och Naturvårdsverkets underlag inför Kontrollstation 2008.
Typ: Kunskapsuppbyggnad. Dock en viljeriktning snarare än ett styrmedel. Även
om det specificeras menar vi att det är svårt att konsekvensbeskriva, eftersom det inte går att i förväg se vilka resultat som kommer från forskning/utveckling och demonstration.
Relation till andra styrmedel: Saknar direkt koppling, men bör beroende på ut-
formning kunna knytas (som komplement) till alla de områden som övriga styrme- del kan kategoriseras under.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: WSP: Sannolikt svårt att uppskatta även efter
vidare specificering av satsningen.
Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan.
Implementeringskostnad: WSP: Ganska hög (arbetskraft).
Anpassningskostnad: WSP: Positiv då sysselsättningen kan öka (både genom
direkt anställning och som resultat av forskningen). Dock vissa kostnader för ad- ministration.
Långsiktiga effekter: WSP: Svårt att uppskatta även efter vidare specificering av
satsningen. Har dock, rätt utformat och beroende på omfattning, goda möjligheter till positiva effekter för näringsliv och sysselsättning, liksom för Sveriges konkur- renskraft i stort. Dessutom kan möjligheterna öka till kunskaps- och tekniköverfö- ring till utvecklingsländer. Satsningar på grundforskning generellt svårare att kon- sekvensbeskriva än är tillämpad forskning.
Samhällsekonomisk effektivitet: WSP: Kan ej uppskattas i nuläget. Fördelningseffekter: Se ovan.
Statsfinansiella effekter: Se ovan.
Effekter på industrins konkurrenskraft: WSP: Sannolikt stora, förutsatt att sats-
ningen är rätt utformad.
Klimatinformation
Beskrivning: Information används som komplement till andra styrmedel. Kunska-
klimatinformationen fokuseras på nya forskningsresultat och möjligheten att redu- cera utsläpp inom Sverige samt information om svenskt klimatarbete till utländska aktörer.
Innehållet/fokus för klimatinformationen (dvs. inom vilka områden man vill infor- mera och om vad) är ej bestämt. Erfarenheterna från tidigare kampanjer är att kun- skapen om både orsak och verkan av utsläpp av CO2 hade ökat mellan 2002 och
2006 då mätningarna genomfördes. Även förståelsen för behovet av åtgärder öka- de.
Källor: Kontrollstation 2008 (huvudrapporten och delrapport 2 ”Styrmedel i kli-
matpolitiken”).
Typ: Information.
Relation till andra styrmedel: Information kopplas till andra styrmedel för att få
bäst resultat. Ökad kunskap kan underlätta acceptans för styrmedel och förstärka effekten av dem. Hittills har det legat ett särskilt uppdrag om klimatinformation inom ramen för Klimp.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Beror på vilket fokus informationen har. Påverkan på CO2-utsläpp: Beror på vilket fokus informationen har.
Påverkan på NOx-utsläpp: Beror på vilket fokus informationen har.
Påverkan på SOX-utsläpp: Beror på vilket fokus informationen har.
Påverkan på partikelutsläpp: Beror på vilket fokus informationen har.
Implementeringskostnad: Naturvårdsverkets klimatkampanj 2002-2003 hade en
budget på 60 miljoner kronor
Anpassningskostnad: Ingen (man kan också säga att anpassningskostnaden beror
på vilka åtgärder som informationsmottagarna vidtar).
Långsiktiga effekter: En ökad kunskap om samband mellan utsläpp och effekter
samt vad som är möjligt att göra för att minska utsläppen kan även öka förståelsen för de beslut som tas i syfte att minska påverkan på växthuseffekten.
Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter:
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft:
Stimulans av miljöteknik och dess riskkapitalförsörjning
Beskrivning: Initiera och medverka i skapandet av partnerskap/nätverk/arenor
mellan miljöteknikföretag och större användare inom energi- och transportsekto- rerna, för att underlätta framtagandet av nya miljöanpassade produkter och miljö- teknik. Medverka genom ekonomiskt, tekniskt och praktiskt stöd i utbildningsin- satser för investerare inom bl.a. riskkapitalbranschen.
Källor: Beskrivningen nedan kommer från Vägverket och är gjord utifrån en rap-
port av Enell Sustainable Business AB. Rapporten baseras bland annat på intervju- er med representanter från Energimyndigheten, Exportrådet, Ingenjörsvetenskapsaka- demin, Internationella Miljöinstitutet (IIIEE vid Lunds Universitet), Svenskt Närings- liv, Teknikföretagen, GES Investment Services, Schenker AB, Skanska AB, Peab AB,
Trivector Traffic AB, Nutek och Volvo AB. Konsekvensbeskrivningen nedan gäller miljöteknik i allmänhet, inte det föreslagna styrmedlet.
Typ: Ekonomiskt
Relation till andra styrmedel: Relaterat till FUD-insatser och marknadsintroduk-
tion.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Stor påverkan då Cleantech har som inneboende
mål att minska påverkan och skapa förutsättningar för det. De största investering- arna inom Cleantech har hittills skett inom energisektorn, men bör vara mycket intressanta, effektiva och lönsamma även inom transportområdet.
Påverkan på CO2-utsläpp: Stor påverkan då Cleantech har som inneboende mål att
minska påverkan och skapa förutsättningar för det. Idag finns det intressanta lo- gistiklösningar som än så länge är i sin linda. Skulle det skapas möjlighet för sta- ten/regeringen att göra investeringar i dessa, skulle utsläppen från transporter minska snabbare än vad som sker idag.
Påverkan på NOx-utsläpp: Stor påverkan då Cleantech har som inneboende mål att
minska påverkan och skapa förutsättningar för det.
Påverkan på SOX-utsläpp: Viss påverkan, eftersom SOx-utsläppen redan har mins-
kat markant, frånsett inom sjöfarten.
Påverkan på partikelutsläpp: Stor påverkan då Cleantech har som inneboende mål
att minska påverkan och skapa förutsättningar för det.
Implementeringskostnad: Initialt uppstår kostnader för statskassan för ekono-
miskt/finansiellt stöd.
Anpassningskostnad: Om inställningen ändras på det sätt som beskrivs under
statsfinansiella effekter nedan, kommer anpassningskostnaden att bli liten eller till och med försumbar eller negativ, dvs. ge en intäkt.
Långsiktiga effekter: Stor, särskilt på sikt, genom stimulans av miljöteknikutveck-
lingen. Cleantech har mycket stor betydelse för att miljökvalitetsmålen skall klaras, varför insatser för att underlätta Cleantech-investeringar bör göras.
Samhällsekonomisk effektivitet: Den samhällsekonomiska effektiviteten av de
partnerskap/nätverk/arenor och utbildningsinsatser som föreslås har inte beräknats.
Fördelningseffekter: De grupper som gynnas av styrmedlet är flera. Självklart
gynnas innovatören om det underlättas att hitta kapital för utvecklingen, uppbygg- naden och introduktionen på marknaden. Dessutom gynnas investerarna, då man får mer kunskap om vilka investeringar som är rätt att göra. Indirekt gynnas andra grupper och till slut hela samhället av styrmedlet, eftersom Cleantech enligt defini- tionen innefattar produkter, tjänster och processer som alla har gemensamt att de syftar till att möjliggöra högre effektivitet till en lägre kostnad, markant reducera eller helt eliminera påverkan på miljön, samt genom detta ger en förbättrad livskva- litet.
Statsfinansiella effekter: Utgifter sänks genom att miljöproblem kan lösas till lägre
kostnader än idag. Skatteintäkterna ökar på grund av ett växande näringsliv och rikare medborgare, genom ökad produktion och exportintäkter samt nya arbetstill- fällen.
Effekter på industrins konkurrenskraft: Det är positivt för industrin om det blir
lättare att hitta riskkapital. Kommersiellt framtagande av ny miljöteknik kan inne- bära konkurrensfördelar, inhemska intäkter och exportinkomster samt nya arbets- tillfällen.
Samma miljöbilsdefinition för alla statliga initiativ
Beskrivning: Regeringen har antagit en nationell miljöbilsdefinition som omfattar
fordon som kan drivas med gas och etanol, hybridfordon samt bensin- och dieselbi- lar som släpper ut mindre än 120 g CO2/km. Definitionen ställer även krav på mil-
jöklass och bränsleförbrukning i etanol- och gasbilar. Förordning 2004:1364 om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar.
Idag gäller miljöbilsdefinitionen för krav på myndigheters inköp av miljöfordon och som grund för miljöbilspremien men exempelvis inte för de förmånsbilsregler som gynnar miljöbilar och inte heller för det undantag för trängselskatt som gäller miljöbilar. Miljöbilar definieras inom förmånsbeskattningssystemet som bilar som kan drivas med etanol, biogas/naturgas eller el/elhybrid. Samma definition gäller för undantag från trängselskatten enligt trängselskattelagen.
Målsättningen är nu att alla statliga initiativ som avser gynna miljöbilar ska utgå från regeringens miljöbilsdefinition. Syftet är i första hand att öka tydligheten ge- nom att det alltid är samma definition som gäller.
Källor: Naturvårdsverket och Energimyndigheten – Kontrollstation 2008, BilSwe-
dens nybilsstatistik för 2007
Typ: Regler
Relation till andra styrmedel: Används för att avgränsa ekonomiska styrmedel
som syftar till att öka användningen av miljöbilar. Får större effekt i samverkan med styrmedlet Koldioxidbaserad fordonsbeskattning.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Om miljöbildefinitionen används i alla regelverk
som syftar till att öka andelen miljöbilar kommer det att minska energianvändning- en i de fall där köparen väljer att ersätta sin bil med en mer energieffektiv miljöbil (då begränsningar i energiförbrukning finns även för bilar som går på etanol, bio- gas och hybridfordon).
Påverkan på CO2-utsläpp: Genomförandet av styrmedlet kan i dagsläget innebära
att koldioxidutsläppen minskar eller ökar. Om styrmedlet får till effekt att de som ännu inte valt en miljöbil på grund av att de inte kan eller vill tanka ett förnybart drivmedel innebär det att utsläppen minskar. De går sannolikt från en bil med hög- re bränsleförbrukning till en som klarar kravet på 120 g CO2/km. Om styrmedlet
innebär att man väljer en snål diesel eller bensinbil istället för en biogas- eller eta- nolbil kan det få till effekt att utsläppen ökar.
Påverkan på NOx-utsläpp: En övergång till fler dieselfordon inom ramen för mil-
jöbilsdefinitionen innebär att NOx-utsläppen ökar jämfört med dagens fordon.
Dieselbilar tillåts ha tre gånger högre NOx-utsläpp jämfört med bensinbilar.
Påverkan på partikelutsläpp: Liten
Implementeringskostnad: Liten. Kostnaden uppkommer om ekonomiska styrme-
del kopplas till definitionen, ex miljöbilspremie.
Anpassningskostnad: Liten Långsiktiga effekter: Oklart Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter:
Statsfinansiella effekter:
Effekter på industrins konkurrenskraft: