Förenklad tillståndsgivning för vindkraft
Beskrivning: Utbyggnad av vindkraft bör underlättas. Frågan bör utredas vidare,
exempelvis med avseende på hur tillståndsprocessen kan förenklas, hur områden av riksintresse för vindbruk hanteras och hur tillämpbart kunskapsunderlag i form av t.ex. forskningsresultat på miljökonsekvenser liksom allmänna råd för buller an- vänds i MKB, och olika vägledningsdokument. Vid nästa översyn av elcertifikatsy- stemet bör en förlängning och utökning övervägas. (Se Energimyndigheten, ER 2007:17, för en mer detaljerad beskrivning).
Källor: Energimyndigheten, Styrmedel för minskad miljöpåverkan, ER 2007:17
(underlagsrapport till ET 2007:21)
Typ: Regler
Relation till andra styrmedel: Ingen direkt relation till med andra styrmedel inom EET-strategin. De styrmedel som verkar inom området är förutom elcertifikatsy- stemet även stöd för teknikutveckling och marknadsintroduktion av vindkraft och ett driftsstöd för vindkraft, den så kallade miljöbonusen.
Påverkan på energianvändning: Nej. Styrmedlet är inriktat på produktionssidan
dvs. på hur den energi som används produceras.
Påverkan på CO2-utsläpp: Det föreslagna styrmedlet är övergripande och syftar
till att fungerar som komplement till andra styrmedel på området. Det är således svårt att konsekvensbelysa detta styrmedel kvantitativt och isolerat. Däremot är det möjligt att belysa vindkraftens potential och det föreslagna styrmedlets bidrag till att uppnå denna potential. Elproduktion från vindkraft leder inte till några CO2-
utsläpp. En ökad andel el från vindkraft kan därmed leda till att de totala CO2-
utsläppen från elproduktion reduceras genom att el från vindkraft ersätter annan el. Vad är då potentialen för vindkraft? För vindkraft finns det nationella planerings- målet på 10 TWh vindel år 2015. Det innebär att det ska finnas planering för detta och att alla inblandade bör skapa förutsättningar för en utbyggnad i den omfatt- ningen. Mycket pågår redan för att på sikt underlätta vindkraftsutbyggnaden. Mer kan emellertid göras, framförallt i form av förenklingar i tillståndsprocessen. Om sådana förenklingar görs kan övriga vindkraftsstöd troligen få större genomslag. I dagsläget producerar Sverige ca 1 TWh vindkraftel per år. Planeringsmålet för 2015 är som sagt 10 TWh, men potentialen för vindkraft är många gånger större. Kartläggning av vindpotentialen har nyligen genomförts över hela riket. Energi- myndigheten bedömer att nuvarande elsystem tekniskt klarar en vindkraftsandel på minst 20 procent, dvs. 30 TWh. Andra bedömningar finns om att dagens system klarar 20 TWh. Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 140,1 TWh år 2006 och till år 2009 bedömer Energimyndigheten att produktionen ökat till 152,5 TWh. Med utgångspunkt i 2009 års siffror innebär 20 TWh från vindkraft en andel på drygt 13 procent av nettoelproduktionen i Sverige.
Påverkan på NOx-utsläpp: Elproduktion från vindkraft leder inte till några utsläpp.
Således kan de totala utsläppen från elproduktion reduceras när el från vindkraft ersätter annan el.
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan
Implementeringskostnad: Vissa utredningskostnader initialt, väl infört minskar
administrationskostnaderna.
Anpassningskostnad: Ingen påtaglig anpassningskostnad förväntas.
Långsiktiga effekter: Ökad vindelproduktion ger ökade kunskaper och erfarenheter
som kan ge effektivare produktion.
Samhällsekonomisk effektivitet: Inte utrett Fördelningseffekter: Inte utrett
Statsfinansiella effekter: Inte utrett
Effekter på industrins konkurrenskraft: Inte utrett
Förläng stödet till solvärme
Beskrivning: Energimyndighetens förslag innebär att stödet till solvärme förlängs.
Bakgrunden till förslaget är att Boverket i samråd med bl.a. Energimyndigheten haft i uppgift att följa upp och utvärdera stöden för installation av solvärme
(se Boverket 2006, Ett fortsatt värmestöd). Energimyndighets förslag innebär att man stödjer Boverkets förslag, med vissa justeringar och tillägg.
Källor: Förslag: Energimyndigheten, Styrmedel för minskad miljöpåverkan, ER
2007:17 (underlagsrapport till ET 2007:21)
Konsekvensbeskrivning: Energimyndigheten, Styrmedel för minskad miljöpåver-
kan, ER 2007:17, och Boverket 2006, Ett fortsatt värmestöd (Energimyndighetens förslag baseras i stor utsträckning på Boverkets förslag)
Typ: Ekonomiskt.
Relation till andra styrmedel: Ingen direkt relation med andra styrmedel inom
EET-strategin.
Ägare: Stat.
Påverkan på energianvändning: Nej. Styrmedlet är inriktat på produktionssidan
dvs. på hur den energi som används produceras.
Påverkan på CO2-utsläpp: Uppvärmning av bostäder och lokaler orsakar försur-
ning, övergödning, partiklar och klimatpåverkan. Solvärme ger i förhållande till andra värmekällor mycket små utsläpp. Emellertid kan solvärme inte användas för uppvärmning under hela året utan är ett komplement till ett annat system. Energi- myndigheten anser att det finns en potential att ersätta el och olja med solvärme till drygt 1 TWh/år. En stor del av den potentialen finns inom småhussektorn. Reste- rande potential bedöms finnas inom byggnader med ett stort behov av tappvarm- vatten sommartid, t.ex. flerbostadshus och sjukhus, bad-, idrotts-, campinganlägg- ningar. Svenska solenergiföreningen bedömer att det finns ett potentiellt utrymme för drygt 2 TWh solvärme 2020 (4 GW), med hänsyn till en möjlig branschutveck- ling och lämpliga tillämpningar (främst i kombination med biobränsle). Miljöeffek- terna av ett fortsatt solvärmestöd är förändrad miljöpåverkan, dvs. minskade ut- släpp av ämnen, i samband med att energi från solfångare ersätter annan energi. Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2006 till 396 TWh. År 2009 bedömer Energimyndigheten att energianvändningen uppgå till 406 TWh. Med utgångspunkt i 2009 års siffror innebär 2 TWh solvärme från vindkraft en andel på ca 0,5 procent av den totala energianvändningen.
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan
Implementeringskostnad: Motsvarar bidragets storlek. Anpassningskostnad: Nej (bidrag)
Långsiktiga effekter: Kan stimulera teknikutveckling. Samhällsekonomisk effektivitet: Inte utrett
Fördelningseffekter: Inte utrett Statsfinansiella effekter: Inte utrett
Effekter på industrins konkurrenskraft: Inte utrett
Sektorsspecialiserade klimatinvesteringsbidrag
Beskrivning: Utred ett sektorsspecialiserat klimatinvesteringsstöd. Klimp-stödet
nyttjande av spillvärme, distributionsnät fjärr-, närvärme och fjärrkyla, lagring av värme/kyla, konverteringsåtgärder i industrin utanför handelssystemet, marknads- introduktion av ny teknik för konvertering från direktverkande el till fjärrvärme, ny teknik för produktion och uppgradering av biogas, effektivare godstransporter.
Källor: Kontrollstation 2008 (delrapport 2 ”Styrmedel i klimatpolitiken”). Typ: Ekonomiskt
Relation till andra styrmedel: Komplement till andra styrmedel givet inriktningen
att fokusera på områden där andra styrmedel är svaga.
Ägare: Stat
Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO2-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på NOx-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på SOX-utsläpp: Se ovan.
Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan.
Implementeringskostnad: Administrationskostnaderna för perioden 2002-2006 har
uppskattats till ca 10 procent av fördelade bidrag. Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system.
Anpassningskostnad: Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder
och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system.
Långsiktiga effekter: Kan inte bedömas i dagsläget.
Samhällsekonomisk effektivitet:Genom att fokusera på tydligt utpekade åtgärder och sektorer inom områden där andra klimatstyrmedel är svaga kan styrmedlet göras effektivare än med dagens utformning.