Målsättningen med den ekonomiska analysen är att analyse-ra fyanalyse-ra viktiga perspektiv, resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Detta för att kunna identifiera ekonomiska problem i Älmhults kommun och därigenom klargöra huruvida kom-munen har en god ekonomisk hushållning eller ej.
Resultat och kapacitet
Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämningsbi-drag (nettokostnadsandel)
% 2007 2008 2009
Verksamhetens nettokostnader 93,8 93,7 92,1
Avskrivningar 5,7 5,9 6,0
Nettokostnadsandel 99,5 99,6 98,1
Finansnetto 0,0 0,4 0,4
Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 99,5 100,0 98,5
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll-ning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader.
Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag.
Av ovanstående tabell framgår att verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog i anspråk 92,1 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag under 2009. Vidare framgår att kommunens avskrivningar har ökat med 0,1 pro-centenheter mellan 2008 och 2009 och beror på att pågående investeringar från 2008 har aktiverats 2009 och därmed ökat avskrivningarna.
Finansnettot tar i anspråk 0,4 procent, av skatteintäkterna och är samma som för 2008. Nettokostnadsandelen inkl fi-nansnetto tar i anspråk 98,5 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Det är en förbättring med 1,5 procent-enheter jämfört med 2008 och beror på att verksamhetens nettokostnader har minskat. Detta innebär att utrymmet för investeringar och amorteringar av lån utgörs av 6,0 procent (avskrivningarna) samt 1,5 procent som är utrymmet kvar till 100 procent, totalt 8,5 procent
Kommunens nettokostnadsandel har under senare år legat kring – och oftast något under 100 procent - vilket speglar det faktum att kommunens resultat i allmänhet har balanserat på gränsen för vad balanskravet medger. 2009 års nettokostnad skapar däremot ett utrymme för ett bättre resultat. Mellan 2008 och 2009 har nettokostnaderna minskat med 0,5 pro- cent och beror på att de besparingar som lades ut under året har genomförts. Avskrivningarna har ökat med 3,8 procent och beror på aktivering av pågående investeringar från 2008.
Nettokostnadsandel 2005-2009 inklusive finansnetto
Skatteintäkter och utjämningsbidrag har under 2009 ökat med 1,1 procent jämfört med 2008 då ökning var 4,5 pro-cent . Den svaga ökningen beror på den finanskris som drab-bade världen under 2009. Skatteintäkterna gentemot budget minskade med 25,3 mkr. Bokslutet bygger på SKL:s prognos från december 2009. I prognos från februari 2010 har slutav-räkningen förbättrats med 1 105 tkr.
Investeringsvolym och självfinansieringsgrad
% 2007 2008 2009
Investeringsvolym / nettokostnader 13 10 8 Avskrivningar / nettoinvesteringar 45 60 75
Kommunens nettoinvesteringar under år 2009 var 50,5 mkr.
Det är en lägre investeringsnivå än tidigare år. Nettoinvestering-arna 2008 var 61,6 mkr. Kommunens olika investeringsprojekt finns redovisade på sidan 16.
Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna
(mkr) 2007 2008 2009
Kvar av skatteintäkter efter drift 36,7 36,7 47,4
Årets nettoinvesteringar 75,9 61,6 50,5
Självfinansieringsgrad (%) 48 60 94
Ej självfinansierat: 39,2 24,9 3,1
Varav:
Finansiering via rörelsekapitalet 39,2 24,9 3,1 Finansiering via anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0
Självfinansiering av investeringar 2005-2009
För år 2009 hade kommunen 47,4 mkr kvar av skatteintäkter och utjämningsbidrag när den löpande verksamheten och de fi-nansiella nettokostnaderna var finansierade. Samtidigt uppgick-nettoinvesteringarna till 50,5 mkr.
Relateras dessa två variabler till varandra erhålls kommunens själv- eller egenfinansieringsgrad av nettoinvesteringarna. Den uppgick till 94 procent under 2009. Detta innebar att endast 6 procent inte kunde självfinansieras och fick tas från rörel-sekapitalet.
2005 2006 2007 2008 2009
%
2005 2006 2007 2008 2009
Mkr
Återstående skatteintäkter Nettoinvesteringar
Årets resultat 2007 2008 2009
Årets resultat (mkr) 2,7 0,0 9,4
Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,5 0,0 1,5
Årets resultat/eget kapital (%) 0,6 0,0 2,0
Årets resultat på 9,4 mkr innebär att det egna kapitalet under året ökar. Inflationstakten räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna var 0,9 procent i december 2009. Det innebär att kommunen klarar att inflationsskydda det egna kapitalet. Inflationsökningen är 4,3 mkr och årets resultat är 9,4 mkr. Det egna kapitalet har återhämtat sig under 2005 och 2006 från tidigare underskott, men under 2007 och 2008 kunde inte det egna kapialet inflationsskyddas. Under 2009 har situationen ändrats till det bättre igen.
Årets resultat 2005-2009
Balanskravet
Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall anges när och på vilket sätt det negativa resultatet skall regleras. Extraordinära poster, jäm-förelsestörande poster samt realisationsvinster ska inte räk-nas med.
Balanskravsresultatet för 2009 är 7,4 mkr enligt nedanstå-ende redovisning:
Årets resultat 9,4 mkr
Realisationsvinster - 0,3 mkr
Återställande av underskott 2008 - 1,7 mkr
Summa 7,4 mkr
Det innebär att det negativa balanskravsresultatet för 2008 återställs i bokslut 2009. En avstämning av balanskravet från år 2000 redovisas nedan.
Avstämning mot Balanskravet, mkr Bokslut
Balanskravsresultat + 10,3 -1,7 + 9,1
Återställt enligt balanskravet 2008 0,0 -0,0 -1,7
Kvar att reglera + 10,3 -1,7 + 7,4
Balanskravsresultat för perioden 2000-2009 innebär att kommunen inte har något att återställa.
Soliditet
% 2007 2008 2009
Soliditet 68,5 63,0 60,0
Tillgångsförändring 2,2 8,7 7,1
Förändring av eget kapital 0,6 0,0 2,0
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick 2009 till 60 procent vilket var en minskning från föregående år med 3 procentenheter. Soliditeten har minskat eftersom skuldsätt-ningsgradens andel av de totala tillgångarna har ökat.
De pensionsförpliktelser som kommunen har och som redo-visas inom linjen och inte ingår i balansräkningen, uppgår till totalt 312 mkr. Läggs denna pensionsförpliktelsen in i ba-lansräkningen sjunker soliditeten från 60,0 procent till 20,8 procent. 2008 var siffran 22,0 procent.
Soliditet 2005-2009
Skuldsättningsgrad
% 2007 2008 2009
Total skuldsättningsgrad 31 37 40
varav avsättningsgrad 3 3 3
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 18 19 24 - varav långfristig skuldsättningsgrad 10 15 13
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad 2009 var 40 procent. Det är en ök-ning gentemot 2008 med 3 procentenheter
Om skuldsättningsgraden delas upp i kort- och långfristig skuldsättningsgrad har den långfristiga skuldsättningsgraden minskat och det beror på att ett lån på 5 mkr löstes i december 2009. Den kortfristiga skuldsättningsgraden har ökat jämfört med 2008 och beror på att det statliga konjunkturstödet för 2010 betalades ut 2009 samt att slutavräkningen på skatten för 2009 är betydligt högre än den var 2008.
Kommunalskatt
Kommunalskatt (kr) 20,60 20,98 20,72
Total kommunalskatt exklusive
kyrkoavgift (kr) 31,25 31,63 31,52
Den kommunala skattesatsen har varit oförändrad under 2009.
Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick för år 2009 till 31,25 kr, vilket var 0,27 kr lägre än genom-snittet i riket och 0,38 kr lägre än genomgenom-snittet i Kronobergs län. Jämförs Älmhults kommuns skattesats med genomsnittet i riket ligger kommunen 0,12 kr lägre.
63,0
2005 2006 2007 2008 2009
Procent
2005 2006 2007 2008 2009
Mkr
Risk – kontroll
Likviditet ur ett riskperspektiv
2007 2008 2009
Kassalikviditet (%) 42 61 68
Balanslikviditet (%) 42 61 68
Rörelsekapital (mkr) -71 -55 -60
Kassalikviditet 2005-2009
Kassalikvidetet är ett mått som mäter likviditet eller kortsik-tig betalningsberedskap. Den uppgick 2009 till 68 procent, vilket är 7 procentenheter bättre än året innan. Likvida medel har ökat med 29 mkr mellan åren och beror bland annat på att investeringarna inte har varit lika höga 2009 som 2008 samt att utbetalning av konjunkturstöd för 2010 gjordes 2009. Kortfristiga skulder har ökat med 45 mkr mellan 2008 och 2009. Ökningen beror till största delen på konjunk-turstöd från staten som utbetalades 2009 men avser 2010 samt en negativ slutavräkning på skatten. Av de kortfristiga skulderna utgör semesterlöneskulden inklusive kompensa-tionsledighet 20 procent. Tas denna skuld bort är kassalik-viditeten 86 procent, vilket är en god betalningsberedskap.
Finansiella nettotillgångar
(mkr) 2007 2008 2009
Omsättningstillgångar + finansiella
anläggningstillgångar 76,1 110,9 153,2
Kort- och långfristiga skulder 192,2 251,6 291,6
Netto –116,1 -140,7 -138,4
Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2009 för-bättrats från -140,7 till - 138,4 mkr, en förbättring med 2,3 mkr.
Finansiella nettotillgångar 2005-2009
Finansiella risker
2007 2008 2009
Summa långfristiga lån, (mkr) 70 110 105
Genomsnittlig ränta (%) 3,48 4,73 3,09
Snitträntebindningstid (år) 2,53 2,49 1,62
Lån med: (%)
- rörlig ränta 21 14 43
- bindningstid på 1–5 år 79 86 57
- bindningstid på 6–10 år 0 0 0
Lånen förfaller till betalning: (%)
- Andel som förfaller inom 0 – 2 år 86 64 90 - Andel som förfaller inom 2–5 år - > 14 36 10
- Andel som förfaller inom 5 år - > 0 0 0
Låneskuld 2005-2009
Under 2009 har de långfristiga lånen minskat med 5,0 mkr.
Kommunen har totalt en låneskuld på 105,0 mkr som är för-delad på sju olika lån. Alla lån har en bindningstid på max tre år. Riskerna sprids genom att lånen har slutförfallodatum spridda på en treårsperiod samt att några lån har rörlig ränta.
Borgensåtagande och koncernens resultat
(mkr) 2007 2008 2009
Kommunägda företag: 153,4 194,5 270,3
- varav Älmhultsbostäder AB 148,9 188,8 262,7 - varav AB Älmhults kommunala
industrifastigheter
4,5 4,5 6,5
- varav Älmhults Terminal AB 1,2 1,1
Stiftelsen Orangeri och
kunskaps-centrum Carl von Linné 3,5 3,5
Egna hem och småhus 0,9 0,7 0,6
Summa borgensåtagande 154,3 198,7 274,4
Älmhults kommuns borgensåtagande uppgick 2009 till 274,4 mkr. Av kommunens totala borgensåtagande är 262,7 mkr beviljade till kommunens helägda bostadsbolag, Älmhultsbostäder AB. Från och med 2008 har kommunen också borgensåtagande till Älmhults Terminal AB samt Stif-telsen Orangeri & Kunskapscentrum Carl von Linné.
69
Borgensåtagande 2005-2009
Pensionsåtagande
(mkr) 2007 2008 2009
Pensioner som kortfristig skuld 18,5 20,3 22,2
Avsättning till pensioner 4,4 3,3 6,4
Pensioner äldre än 1998 243,5 244,2 251,1
Summa pensionsskuld 266,4 267,8 279,7
Särskild löneskatt 59,1 59,2 60,9
Total pensionsskuld 325,5 327,0 340,6
Kommunens totala pensionsskuld 2009 uppgick till 279,7 mkr varav 251,1 mkr ligger inom linjen. Det innebär att 90 pro- cent av kommunens pensionsskuld inte finns upptagen i ba- lansräkningen. Pensioner äldre än 1998 har ökat med 6,9 mkr mellan 2008 och 2009 och beror på en hög basbelopps- uppräkning. Älmhults kommun har inga placeringar eller återlån kopplade till pensionsskulden.
Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet
(mkr) 2007 2008 2009
Budgetavvikelse Årets resultat 3,8 - 1,8 9,0
Prognosavvikelse oktober 1,8 - 0,6 8,4
Finansiell målsättning
Årets resultat skall vara minst 1 % av bruttokostnaden (%)
0,3 0,0 1,2
En viktig del för att nå och bibehålla ”god ekonomisk hus-hållning” är att det finns en god budgetföljsamhet i kommu-nen. Under senare år har den utvecklats i positiv riktning både
totalt men även för nämnderna. För 2009 har ett engagerat arbete ute i organisationen gjort att nämndernas resultat och därmed också årets resultat blivit mycket bra utifrån de för-utsättningar med betydligt lägre skatteintäkter som fanns un-der 2009.
Årets resultat har förbättrats med 8,4 mkr i jämförelse med prognos oktober. Skillnaden beror på sänkt sjukförsäkrings-avgift och bättre resultat för nämnderna. I nämndsredovis-ningarna redovisas nämndernas avvikelse mot budget, bespa-ringskrav och oförutsett.
Nämndernas prognoser under året har varit bra i förhållande till det utfall som är i bokslutet. Någon större avvikelser finns mellan oktoberprognosen och årsresultatet. Utvärderingen av måluppfyllelsen redovisas nu på ett mer överskådligt sätt i nämndsredovisningarna., där målen bedöms efter uppfyllt, delvis uppfyllt samt ej uppfyllt.
Kommunen har 2009 ett finansiellt mål. Resultatet skall vara minst 1 procent av bruttokostnaden. Resultatmålet blev 1,2 procent av bruttokostnaden vilket innebar att kommunen har uppnått sin finansiella målsättning och god ekonomisk hushållning. Från och med 2010 ändras det finansiella målet till att årets resultat ska vara minst 1 procent av skatteintäk-ter och utjämningsbidrag.
Kommuninvest, ekonomisk förening
Älmhults kommun har i mars 2009 ingått en solidarisk bor-gen såsom för ebor-gen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått li-kalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kom-muner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av bor-gensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Älmhults kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,29 procent.
Kommunalförbund
Älmhults kommun är med i Södra Smålands Regionförbund.
Här ingår bland annat länstrafiken Kronoberg.
274,4
154,3
158,3 172,5
198,7
0 50 100 150 200 250 300
2005 2006 2007 2008 2009
Mkr
Ekonomichefens avslutande kommentar
Budgetåret 2009 började med att det var en finansiell kris i världen. Skatteprognoserna blev sämre i takt med att företag hade minskad orderingång och arbetslösheten ökade. Årets budgeterade resultat för Älmhults kommun var + 3 243 tkr.
Under våren 2009 försämrades läget ytterligare och i maj be-slutade kommunfullmäktige om besparingskrav på samtliga nämnder utom kultur- och fritidsnämnden samt den poli-tiska organisationen. Totalt var besparingskravet 13,5 mkr och i nämndernas budgetar fanns 2 procent oförutsett, totalt 13,2 mkr. Riktlinjer beslutades hösten 2008, om hur dessa oförutsedda fick användas.
Nämnderna har under 2009 arbetat intensivt med att an-passa verksamheten efter de minskade skatteintäkterna. När resultatet nu redovisas framgår att utmaningen har lyckats och Älmhults kommun har ett resultat för nämnderna som överstiger de minskade skatteintäkterna med 6,4 mkr, mycket bra!!
Årets resultat för 2009 är ett plus på 9,4 mkr. Det är ett mycket bra resultat med tanke på de förutsättningar som fanns när 2009 började. Positiva förändringar som påverkar resultatet är att sjukförsäkringsavgiften sänktes två gånger under hösten samt att SKL betalar tillbaka del av kommu-nernas avgift.
Balanskravsresultatet är ett plus på 9,1 mkr. För 2008 finns ett balanskravsunderskott på 1,7 mkr som nu kan återställas redan 2009. Det innebär att inför budget 2011, som fortfa-rande ser ansträngd ut, finns inget underskott kvar att åter-ställa.
Det finansiella målet, att årets resultat ska vara minst 1 pro-cent av bruttokostnaderna, uppfylls i bokslut 2009. För 2010 är det finansiella målet ändrat och är kopplat till skatteintäk-ternas utveckling. Målet är att årets resultat ska vara minst 1 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar skatteintäkter och utjämningsbidrag minskar resultatmålet.
Investeringarna 2009 minskade i jämförelse med 2008 och 2007. Kommunen investerade för 50 mkr mot 62 mkr 2008.
Bostadsbyggandet fortsätter vilket är bra och ger möjlighe-ter för fler invånare att flytta till Älmhults kommun. Den 1 november 2009 hade befolkningen ökat med 227 invånare jämfört med 1 november 2008, vilket ger ökade intäkter på cirka 9 mkr för 2010. Under årets två sista månader mins-kade befolkningen med 8 personer.
Budgetåret 2010 blir ett mellanår med tillfälliga konjunktur-stödspengar från staten. Det gör att årets resultat är bra, men det gäller att spara inför kommande år. Inför 2011 finns re-dan en del att tänka på. Det blir fortfarande en svag ökning av skatteunderlagstillväxten ännu ett par år. Säkerställandet av bruttopensionerna gör att den så kallade bromsen slår till 2011, vilket innebär att kommunens tjänstepension får hjälpa till att finansiera bruttopensionerna. Det gör att kostnaderna för pensioner ökar.
En ny investeringsbudget ska beslutas om för nästa mandat-period. Stora investeringar inom infrastrukturområdet kom-mer att finnas med. Årets resultat framöver måste vara på en hög nivå för att vara en del i finansieringen av investering-arna.
En tjänstemannagrupp är tillsatt för att titta på ett förslag till hantering av över- och underskott vid årets slut. Det är viktigt att det finns incitament för de antällda att göra ett bra arbetet. Lika viktigt som överskott är hur underskott ska hanteras. Vid underskott måste det ges möjlighet att kunna återhämta underskottet. Men det viktigaste är att alla arbe-tar för varumärket Älmhults kommun.
Inga-Lill Fritsch Ekonomichef
Älmhults befolkning ökar stadigt
Bolagets verksamhet
Syftet med bolaget är att stödja en utveckling av näringslivet i Älmhult. Detta sker med hjälp av olika verksamheter. Hu-vudfastigheten är ett industrihotell bestående av fyra byggna-der i kvarteret Plåtslagaren. Detta har en inriktning på indu-stri/service/handel. Lokalerna är relativt billiga och fungerar som en växtgrund för nya företag. Det verkar också för att ge ett ökat utbud av handel och service i Älmhult.
Vid olika tillfällen går industribolaget in och bygger eller kö-per industrilokaler i Älmhults kommun. Under 2009 köpte bolaget Älmhults station. Detta beror på att Jernhusen ville sälja byggnaden och kommunen upplever den som strategisk.
Industribolaget äger även ett glasfibernät i centralorten, ett så kallat stadsnät. Syftet med detta är att ge företagen i Älmhult tillgång till bästa tänkbara it-teknik.
Årets resultat
Årets resultat visar på ett mindre plus. Anledningen till det låga resultatet är en konkurs och att stationen till en bör-jan krävt vissa investeringar, samt drivits den dyrare delen av året.
Verksamheten i Plåtslagaren har under året varit stabil. Mer-parten har varit uthyrd. I augusti lämnade Hangartner en större kontorslokal i Hus D. Den stod tom resten av året för att möjliggöra ett näringslivsutvecklingsprojekt.
I hus A slutade en stor hyresgäst betala hyran. Innan han blev vräkt och försatt i konkurs hade industribolaget förlorat cir-ka 250 000 kronor. En ny hyresgäst hittades omgående.
Flera byggprojekt slutfördes under 2009. I hus C ordnades två yttertak till Posten. I hus D byggdes en utemiljö till Frö-handeln.
Stationen övertogs 1 augusti. En satsning på den yttre miljön ökar kostnaden. Nya lokaler till Taxi påbörjades.
Glasfibernätet var i stort sett oförändrat under 2009. Fortfa-rande är inte inkomsterna i paritet med kostnaden, som till största delen är avskrivningskostnader.
Framtiden
Framtiden är ljus på så sätt att de flesta lokaler är uthyrda.
Räntekostnaderna är låga. Det finns ett antal lediga lokaler i Älmhult, men det känns ändå som konjunkturen har vänt.
I hus D kommer ett projekt med en företagsinkubator att starta. Det minskar hyresintäkterna för industribolaget, men är en viktig satsning för näringslivet i Älmhult. Upprustning-en av stationUpprustning-en kommer att fortsätta. I första hand gäller det en utbyggnad av pizzerian som innebär att den blir en mer komplett restaurang. En användning av andravåningen kom-mer att undersökas.
Industribolaget kommer att fortsätta bidra till näringslivets utveckling i Älmhult.
Bolagets verksamhet
Älmhults Terminal AB startade sin verksamhet i början av 1990-talet. Bolaget ägs till en tredjedel av Älmhults kommun, IKEA AB och CargoNet AS. Syftet är att genom en terminal i Älmhult svarar för combitransporter. Med combitransporter menas transporter med växelflak, kombiflak och containrar som förs mellan väg och järnväg. Kombiterminalen är öppen för alla företag. Anläggningen är i dagsläget utarrenderad till CargoNet AS.