Miljöredovisning

Vatten- och avloppsverksamhet

Kommunens VA-enhet ansvarar för att konsumenterna får rent dricksvatten, renvatten, i sina kranar samt att det ned-smutsade vattnet, spillvatten, tas om hand för transport till kommunens avloppsreningsverk för rening.

Råvattensituationen är de flesta experter överens om att den kommer att förändras i framtiden. Tillgång på bra opåverkat råvatten kommer att minska framöver. De senaste åren har tydligt visat att människans påverkan slår igenom på råvatt-net som nya föroreningar samt stigande föroreningshalter. De förutspådda klimatförändringarna kommer även att påverka kvaliteten på råvattnet.

Mängden spillvatten ska vid ett idealt förhållande vara unge-fär lika stort som renvattenförbrukningen, men fortfarande är det så att det kommer mycket större volymer spillvatten till reningsverken än mängden dricksvatten som produceras.

VA-enheten har som ett prioriterat mål att sanera bort ovid-kommande vatten som kommer till spillvattenledningarna. I detta arbete ingår även att komplettera dagvattenledningarna med fördröjnings-/utjämningsmagasin så att intensiva regn inte ska orsaka översvämningar, detta inte minst med tanke på eventuell framtida klimatförändring.

Avloppsvatten är mycket näringsrikt och utan rening skulle miljökonsekvenserna bli mycket stora, bland annat i form av övergödning av vattendragen. För mycket näring kan resul-tera i algblomning och dess nackdelar med bla algtoxiner. För mycket näring i vattnet kan leda till igenväxning av både un-der- och övervattensväxter, vilket kan leda till minskat flöde i vattendraget eller mindre vattenyta om det är en sjö. När växterna dör och bryts ned i vattnet förbrukar detta syre och leder till syrebrist. Orenat avloppsvatten innehåller mycket organiskt material som i sig självt kan leda till syrebrist i re-cipienten. Förutom att påverka organismer och djurliv i och kring vattnet kan bristen på syre leda till att mer fosfor fri-görs, om det från början finns fosforrika sediment, vilket yt-terligare accelererar övergödningen.

När det gäller Östersjön så har diskussionerna varit många kring huruvida det är kvävet eller fosforn som är det begrän-sande näringsämnet. Men klart är att det finns ett EU-direktiv

om att svenska avloppsreningsverk som har förbindelse med Östersjön skall ha kväverening.

Diagrammet nedan visar inkommande respektive utgående mängder per år av N-tot (totalkväve) för Älmhults renings-verk. Tack vare att personalen på reningsverket fått i gång en biologisk kväverening så är trenden att utgående halter minskar. De två senaste åren har vi klarat EU:s gränsväde på 15 mg/l. Eftersom den biologiska kvävereningen sker med hjälp av bakterier så är detta en känslig process som kan påverkas av diverse faktorer som pH och temperatur. Lägre temperaturer ger oftast en sämre kväverening varför det inte är särskilt troligt att det är möjligt att komma ner i halter kring 10 mg/l utan att höja temperaturen på avloppsvattnet under den lite kallare årstiden.

Kommunen fick beslut från Länsstyrelsen under hösten att utgående halt av totalkväve inte får överskrida 15 mg/l som årsmedelvärde och riktvärde.

Eftersom verket har ställt om från biologisk fosforrening till biologisk kväverening har detta lett till att utgående fosfor-halter ökat då kemikaliedoseringen inte ökats för att kom-pensera detta. Kommunen ligger ändå en bra bit under gräns-värdet, så att inte öka kemikaliedoseringen är ett medvetet val. Diagrammet nederst på sidan visar hur utgående halter av totalkväve och fosfor har förändrats över tid och i förhål-lande till varandra.

Utgående halter från Älmhults reningsverk

UT kväve N-tot (mg/l) UT fosfor P-tot (mg/l)

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Utg N-tot (ton/år) Ink N-tot (ton/år)

Inkommande/Utgående mängder Totalkväve (N-tot)

17

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

0,00

Utgående halter från Älmhults reningsverk

Renhållning

En ny renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter antogs av kommunfullmäktige under året.

Sluttäckningen av tippen i Äskya har påbörjats i den sydväs-tra delen och innan deponering sker på den nya deponiytan maskinsorterar vi nästan allt avfall. En ny sopbil har köpts.

Kalkning

Det har spridits kalk över Älmhults kommuns vatten på följande sätt: genom doserare 687 ton, båt 479 ton och helikopter 154 ton, totalt 1 320 ton, jämfört med 1 973 ton år 2008.

En ombyggnad har skett av doserarna i Häradsbäck och Kvar-natorp till flödesstyrning, vilket innebär att 6 doserare nu har denna styrning.

Energirådgivning

Energirådgivning till allmänheten och företag har pågått lö-pande under året. Energieffektiviseringsinformation har ock-så förmedlats till vaktmästare och driftspersonal för kommu-nala lokaler vid två tillfällen.

En kurs i klimat och energi har genomförts av energirådgi-varen för personal i hemtjänsten, samt personliga assistenter.

två kurser i sparsam körning har genomförts under året för 40 anställda inom kommunen. Earth Hour, en global mani-festation, har genomförts i kommunen. Trafikantveckan har genomförts med bland annat ett klimat och matseminarium.

Information till andra nationaliteter om energibesparing har genomförts under ”Må bra-veckan”. Information om olika effektiviseringsaktiviteter och på temat energi- och transpor-ter, har genomförts i samarbete med Radio Kronoberg vid ett tidsmässigt längre tillfälle. En revidering av energirådgivning-ens hemsida har också skett under året.

KLIMP- ansökan lll (Nationella klimatprogrammet) Vedpannebidraget:

2009-12-31 utbetalades 13 bidrag á 18 000 kr och 1 bidrag á 17 500 kr till nya miljögodkända vedpannor under året, sammanlagt 251 500 kr till 14 småhusägare i kommunen.

Vid olika tillfällen under året har det förekommit ett antal marknadsföringsinsatser för att öka andelen ansökningar. Ett så kallat ROT-avdrag (ansökningar till skatteverket) har

del-vis medverkat till att det har stannat av lite i utbytestakten av vedpannor. Men ROT kommer på sikt ändå att påverka utsläppen positivt i kommunen, i de fall det handlar om föns-terbyte och isolering. ROT-avdraget har även ökat takten på renovering och underhåll av hus generellt. Kommunens ved-pannebidrag utgår med 25 procent på totalbeloppet eller max 18 000 kr per anläggning. Bidraget skall slutredovisas till Re-gionförbundet år 2012-05-13 och utbetalning av bidrag kan ske till och med 2011-12-31 eller till dess pengarna är slut hos projektägaren.

Miljömålsplanen

Förslag och kompletteringar från remissrundan bearbetas in i miljömålsplanen och en formell remiss går till alla styrelser och nämnder

Kommunens lokaler

Uppvärmningen av kommunens lokaler 2008-11-30–2009-12-31 är fördelad på en lokalyta av 112 000 m². Anges här i kWh (kilowattimmar).

År 2008 2009

Olja 1034 149 kWh 824 702 kWh

Pellets 1813 781 kWh 2 715 285 kWh

Fjärrvärme 7546 558 kWh 7 946 139 kWh

Gasol 0 kWh 0 kWh

El pannor 817 250 kWh 532 940 kWh

År 2008 2009 Direktverkande el

och belysning 7 514 685 kWh 7 514 685 kWh Fjärrvärme E. On

58 villor och 2 företag har anslutits till fjärrvärme under 2009.

Volymen är 1 120 MWh och sammanlagt hade de ett uttag på 605 MWh under 2009. I oktober sattes spaden i jorden för det nya fjärrvärmeverket ”Elmeverket”. Ambitionen är att man ska använda 100 procent bioenergi.

Miljömål

I budget 2009 togs beslut om miljömål för respektive nämnd/

förvaltning.

Målupp-fyllelse

Mål Kommentarer

Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

K

Personalen på kommunledningsförvaltningen ska fortsätta eftersträva att åka tåg vid resor i samband med tjänsten och samåka om bil används.

Resandet med tåg har ökat. Rabattkort har inköpts för att sänka priserna. Sam-åkning med bil sker där det är möjligt.

K

Delta i aktiviteter som uppmuntrar cyklande till och från jobbet eller på fritiden. Även stimulera personalen att delta i övriga aktiviteter som kan anses bidra till ett rikare liv och utveckling.

Aktiviteter genom personalklubben.

K

Vid inköp av kontorsmateriel, prioritera de miljöan-passade produkter som finns på marknaden.

Övergår successivt till miljöanpassade produkter.

K

Satsa på kvalitet ur ett miljöperspektiv vid inköp. Finns ökade möjligheter vid avrop att välja miljöriktiga produkter.

K

Inte låta eltekniska produkter vara påslagna i onödan. Instämpling i flexsystemet gör att flera medarbetare låter datorn vara påslagen.

J

Använda kemisktekniska produkter med minsta möj-liga negativa miljöeffekt.

Ej aktuellt längre på kommunledningsförvaltningen.

J

Källsortera enligt de regler som gäller. Arbetsgivaren har organiserat källsorteringen på ett strukturerat sätt.

K

Minska pappersförbrukningen och kopiera på båda sidor.

Medvetandet har ökat och dubbelsidig kopiering är vanligare.

K

Använda den moderna tekniken för att skicka brev, kallelser med mera.

Rutiner behöver utvecklas

K

Energieffektivisera där det är möjligt. Har bytt ut en hel del gamla armaturer, lampor, datorer och skärmar till moder-nare, effektivare och energisnålare.

Kommunstyrelsen, tekniska förvaltningen

J

Energieffektiv teknik ska beaktas för all investering. Bevakas vid upphandling

L

Miljöanpassning av centrala gator i Älmhults tätort och satsning på skilda vägbanor för oskyddade trafi-kanter.

Enligt planering och budget

J

Beläggningar som rivs skall kunna återanvändas i framtida gatuanläggningar.

Återanvänds

J

Naturgrus/sand ersätts med bergkross där så är tek-niskt möjligt.

Bevakas vid inköp

J

Vid nyexploatering samt sanering skall stor vikt läggas vid att ta hand om dagvattnet lokalt.

Beaktas vid projektering och genomförande

J

Minska mängden deponerat osorterat avfall till Äskya-tippen. Deponi av slam till tippen skall upphöra helt.

Slammet skall efter kkompostering/behandling ha sådan kvalitet att det kan nyttjas inom bland annat markbyggnad.

Ökad sanering - minskad mängd deponerat avfall

J

Räddningstjänstens övningar samt utrustning skall anpassas för att störa miljön så lite som möjligt.

K

Följa energi-, miljö- och avfallsplanerna. Koninuerlig uppföljning och ny avfallsplan

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

Målupp-fyllelse

Mål Kommentarer

Miljö- och byggnämnden

L

Arkivering av dokument och ritningar bör succesivt övergå i digital form.

Målen är svårt att nå då det är osäkert om det finns något digitalt lagrinsmedia som är lika beständigt som papper. Målet bör därför revideras.

K

Vid ärenden inom Älmhults tätort bör bil undvikas och till exempel tjänstecykel nyttjas.

Cykel används i relativt stor utsträckning men kan nyttjas ännu mer.

J

Vid handläggning av ärenden och tillsyn verkar för-valtningen alltid för att de nationella miljömålen ska uppfyllas.

Sker alltid

Kultur- och fritidsnämnden

K

Inom området ”God bebyggd miljö” ska arbetet med att se över natur- och kulturstigarna fortsätta och redovisas i en handlingsplan.

Natur- och kulturstigen i Såganäs har restaurerats under 2009, försetts med nya grindar och skyltar, samt delvis ny dragning. Övriga ej färdiga.

L

Intern och extern utildning kring Allemansrätten ska genomföras.

Arbetet varit inriktat på förtydliganden vid information om till exempel kanotle-den.

Utbildningsnämnden

K

Alla ska bli mer medvetna om att vi ingår i ett större ekologiskt sammanhang. Barn, ungomar och vuxna ska bli medvetna om sin närmiljö och känna ansvar för den.

Ett långsiktigt, kontinuerligt arbete som har kommit olika långt i olika verksam-heter.

J

Varje enhet beskriver i kvalitetsredovisningen om hur arbetet med de övergripande målen har genomförts.

Uppfyllt

K

För att främja en hållbar utveckling använder perso-nalen om möjligt tåg för tjänsteresor och samåker om bil används.

Om möjligt använder personalen tåg för tjänsteresor och samåker om bil an-vänds.

Socialnämnden

K

Öka medvetenhet om miljöpåverkan på varje arbets-plats.

Miljöansvariga är utsedda på de olika arbetsplatserna. 25 personer har gått utbildningen "Klimatsmart". Miljöronder tillsammans med energirådgivaren har genomförts på några arbetsplatser.

J

Minska koldioxidutsläppen för resor i tjänsten. Översyn av bilanvändningen har gjorts och bilpoolen har reducerats med tre bilar. Antalet körda mil har minskats. Två etanoldrivna bilar har köpts.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

Anskaffningsvärde

är värdet vid inköpstillfället.

Anläggningstillgångar är fast och lös egendom som man avser att behålla under flera år.

Avskrivningar

är planmässiga värdenedsättningar av an-läggningstillgångar.

Driftbudget

redovisar de kostnader och intäkter som är förenade med den löpande verk-samheten.

Eget kapital

visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet har två be-ståndsdelar; rörelsekapital och anlägg-ningskapital.

Exploateringsverksamhet

avser åtgärder för att iordningställa mark för bostads- eller industriändamål.

Förvärvsmetoden

vid anskaffningstillfället förvärvat eget kapital i dotterföretagen har elimine-rats. Endast den del ingår av enheternas egna kapital som tillkommit efter för-värven.

Interimsposter

är tillfälliga bokslutsposter, fordringar/

skulder som innebär att utgifter och in-komster förs till rätt redovisningsår (pe-riodisering).

Internränta

beskriver kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningar) som ut-nyttjas inom en viss verksamhet.

Investeringsbudget

redovisar kommunens investeringar i an-läggningar till exempel fastigheter, mas-kiner och inventarier.

Kapitaltjänstkostnder

är benämningen för internränta och av-skrivning.

Koncernredovisningen/sammanställda redovisningen

innefattar kommunen och kommunens bolag. Balans- och resultaträkning är rensad från interna poster mellan juri-diska personer.

Konsolidering

att efter eliminering dra samman kom-munens och dotterföretagens räkenska-per till ett företag.

Likvida medel

är medel i kassa, på bank- och plusgiro (avistamedel) samt placeringar i värde-papper på penningmarknaden.

Likviditet

visar betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).

Likviditeten kan mätas som relation mellan omsättningstillgångar och kort-fristiga skulder.

är investeringar efter avdrag för investe-ringsbidrag med mera.

Nettokostnader

är driftkostnader efter avdrag för drift-bidrag, avgifter och ersättningar. Finan-sieras med skattemedel.

Nominell avskrivningsmetod

innebär linjär avskrivning på ursprung-lig investeringsutgift.

Omsättningstillgång

avser lös egendom som inte är anlägg-ningstillgång.

Periodisering

är fördelning av kostnader och intäkter till det redovisningsår de tillhör.

Rörelsekapital

är skillnaden mellan omsättningstillgån-gar och kortfristiga skulder. Rörelseka-pitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.

Skattesats/utdebitering

är den procent som betalas på den be-skattningsbara inkomsten.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) är en intresse- och arbetsgivarorganisa- tion för landets 290 kommuner, 18 landsting och två regioner.

Skulder

är dels kortfristiga (ska betalas inom ett år) och dels långfristiga.

Skuldsättningsgrad

betecknar hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med lån.

Motsatsen till soliditet.

Soliditet

är andelen eget kapital av det totala ka-pitalet. Anger hur stor andel av tillgån-garna som är finansierade med egna medel.

Tillgångar

är dels omsättningstillgångar, till exem- pel kontanter, pengar på banken, stats-bidragsfordringar och förråd, dels an-läggningstillgångar, till exempel fastig-heter, inventarier, aktier och långfristiga fordringar.

Utjämningsbidrag

finns för att förutsättningarna att be-driva verksamhet varierar mellan kom-munerna på grund av till exempel skill-nader i skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge och glesbygdsgrad. För att utjämna dessa skillnader finns gene-rella system för inkomst- och kostnads-utjämning mellan kommunerna.

In document Älmhults kommun (Page 70-74)