Jämställdhet

Övergripande mål

Jämställdhetsarbetet i Älmhults kommun kan ses ur tre sam-verkande perspektiv: samhällsperspektivet, verksamhetsper-spektivet och arbetsgivarperverksamhetsper-spektivet. Älmhults kommun vill vara en jämställd kommun i alla avseende där samhälle och kommunal verksamhet präglas av övertygelsen om alla män-niskors lika värde. Detta synliggörs i viljan att på alla nivåer göra det möjligt för alla individer att leva och arbeta på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk-tionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Jämställdhetsplan

Kommunfullmäktige har antagit övergripande jämställd-hetsmål. Med utgångspunkt från dessa och kommunens personalpolitiska riktlinjer utarbetas förvaltningsspecifika jämställdhetsmål och handlingsplaner. Förvaltningarnas jäm-ställdhetsmål är en del av kommunens verksamhetsplan.

Lönekartläggning

Kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män i ar-bete som är att betrakta som lika eller likvärdigt genomförs med hjälp av analysinstrumentet Lönevågen. Samtliga löne-skillnader skall kunna förklaras med könsneutrala faktorer, det vill säga personlig duglighet, ålder, anställningstid och marknadsfaktorn.

Medellöner 2009-12-13

Den totala medellönen har ökat med 914 kr jämfört med fö-regående år. Ökningen för kvinnor är 919 kr och för män 883 kr.

Personal

Övervägande delen av kommunens anställda är kvinnor (86 procent). Inom vård, omsorg och socialt arbete utgör kvin-norna 97 procent. Inom området skola, förskola, fritid och kultur utgör kvinnorna 83 procent. Inom området teknik uppgår kvinnorna till 30 procent, inom service 93 procent och inom området handläggning och administration till 78 procent. Av chefer och övrig ledningspersonal är 76 procent kvinnor.

Övrigt

Under året har ett nätverk bestående av representanter för förvaltningarnas jämställdhetsgrupper träffats regelbundet för samverkan kring jämställdhetsfrågor.

Framtiden

Utvecklingen av jämställdhetsarbetet skall fortsätta tillsam-mans med förvaltningarnas jämställdhetsgrupper. Under 2010 kommer det övergripande arbetet mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet (jämställdhet) att prioriteras. 2010 kommer också en ny jämställdhetsplan och en handlingsplan för jämställda löner att upprättas enligt den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009-01-01.

Förvaltningarnas jämställdhetsarbete

Förvaltningarnas jämställdhetsmål omsätts i handlingsplaner som följs upp i samband med årsredovisningen. Vid utbild-ningsförvaltningen finns en genuspedagog anställd.

Antal Medellön

Grupper Kvinnor Män Kvinnor Män

Ledningsarbete 42 13 34 474 37 338

Handläggar- och administra-törsarbete

73 20 23 993 34 113

Vård- och omsorgsarbete med mera

456 16 21 390 21 038

Rehab och förebyggande arbete

13 0 22 810 0

Socialt och kurativt arbete 41 0 25 079 0

Skol- och barnomsorgsarbete 424 80 23 676 27 201 Kultur-, turism- och

fritids-arbete 26 10 23 256 22 575

Teknikarbete 12 23 23 534 25 900

Hantverkararbete med mera 9 26 21 475 21 946

Räddningstjänstarbete 0 1 0

---Köks- och måltidsarbete 68 1 20 447

---Städ, tvätt och renhållnings-arbete

44 8 19 623 23361

Alla grupper 1 207 198 22 889 26 788

Målupp-fyllelse

Mål Kommentarer

Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

L

Fördelningen av anställda kvinnor och män ska ligga inom spannet 40-60 procent.

Inom gruppen handläggare/administratörer utgör andelen kvinnor cirka 70 pro-cent och inom förvaltningen totalt är andelen kvinnor 84 propro-cent.

J

Sexuella trakasserier skall inte i någon form före-komma.

Sexuella trakasserier har inte anmälts eller uppmärksammats inom förvaltningen.

Kommunstyrelsen, tekniska förvaltningen

K

Fånga upp stämning och åsikter om jämställdhet på arbetsplatserna samt symliggöra anställdas behov av och önskemål om jämställdhetsårgärder ur fysisk, organisatorisk och psykosociala synvinklar.

Ständigt pågående process.

K

Åtgärda brister på arbetsplatser som upptäcks i sam-band med kartläggningen av jämställdheten.

Inga ärenden har anmälts.

J

Alla anställda skall finna det möjligt att förena arbetet med ansvar för barn.

Ingen nekad föräldraledighet.

J

Upptäcka, åtgärda och förebygga könsdiskriminering i lönesättningen.

Bevakas vid lönesätningen.

J

Förankring av jämställdhetsplanen på alla nivåer. Återkommande information på förvaltningen.

Miljö- och byggnämnden

K

Jämn könsfördelning Vid anställningar observeras detta eftersom det finns fler kvinnor än män. Kom-petens väger dock alltid tyngst.

Kultur- och fritidsnämnden

K

Ökad kunskap om attityd- och värderingsfrågor fram-för allt inom de verksamheter som vänder sig direkt till ungdomar.

Frågan behandlas kontinuerligt vid fritidsgårdens arbetsplatsträffar och i sam-band med utbildning. Någon övergripande plan för hela kultur- och fritidsenhe-ten är emellertid ännu inte formulerad.

L

Jämnare könsfördelning inom biblioteksverksamheten. Ej varit möjligt i de rekrytreringsprocesser som slutförts.

Utbildningsnämnden

J

Män och kvinnor har samma möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Inom utbildningsförvaltningen bemöts all personal likvärdigt oavsett kön och samma möjligheter erbjuds både kvinnor och män.

K

Vid nyanställningar framhålls det underrepresenterade könet.

Det underreresenterade könet framhålls vid nyanställningar när kompetensen är likvärdig. Det viktigaste är rätt utbildning och ett professionellt bemötande. Vi eftersträvar en jämställd arbetsplats med både kvinnor och män.

K

Professionella pedagoger har i sin yrkesroll god insikt och förståelse kring genuspedagogiska frågor, sitt egna förhållningssätt och hur detta påverkar barnens/elev-ernas utveckling.

Vi arbetar med jämställdhetsfrågor hela tiden - det ingår i uppdraget. Under 2009-2010 har skolverket beviljat medel till utökat arbete med att integrera jäm-ställdheten i undervisningen. En genuspedagog har anställts på 20 procent.

Socialnämnden

K

Verksamheten ska bedrivas så att den vård, omsorg och service som erbjuds medborgarna svarar lika väl mot kvinnors som mot mäns utgångspunkter och behov.

I brukarundersökning har nöjdheten mäts när det gäller hur väl brukarna tyc- ker att hjälpen/stödet stämmer överens med deras behov. Inom IFO är män och kvin-nor ungefär lika nöjda. Inom OF och hemtjänst är kvinkvin-nor mer nöjda än män med hur väl stödet/hjälpen stämmer överens med deras behov. Inom särskilt boende för äldre är män ner nöjda än kvinnor. Män inom OF och kvinnor inom särskilt boende för äldre ger ett godkänt betyg, övriga ger ett högt betyg.

K

Våld i nära relationer ska upphöra Tydliga rutiner för hur man ska arbeta när våld uppmärksammas har upprät- tats och implementerats inom IFO, på arbetsplatsträffar har rutinerna diskuterats.

J

Kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn.

Under 2009 har handläggningsrutiner och riktlinjer för våld i nära i relationer implementerats i socialtjänstens dagliga arbete. Efter avslutad länsgemensam kartläggning framkom vikten av samverkan i frågor gällande våld nära relatio-ner. Därefter har samtliga kommuner och landstinget i länet gått samman för att skapa ett kompetenscentra.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

Folkhälsofrågorna är prioriterade i kommunens vision. Till-sammans med god miljö, god ekonomi och engagerade med-borgare bildar de området ”Hållbar utveckling”.

Kommunstyrelsen beslutade 2009-04-07 att projektledaren för folkhälsa skulle ansöka om medel för att bland annat finansiera en kommunal samordnare. Älmhults kommuns insats skulle motsvara minst halva kostnaden. Länsstyrelsen beslutade att tilldela Älmhults kommun max 88 tkr för ut-veckling av de förebyggande insatserna i kommunen under 2010.

Älmhults kommun är representerad i ett flertal länsövergri-pande nätverk och organisationer inom folkhälsoområdet.

FoU:s verksamhetsråd för folkhälsa, samrådsgruppen inom

”Livsstil Kronoberg”, Länsstyrelsens nätverk för alkohol- och drogsamordnare, Polismyndigheten och folkhälsosam-ordnarna i den västra länsdelen med flera. Genom deltagande i dessa sammanhang kan kommunens intressen i folkhälso-frågorna tillvaratas och ett erfarenhetsutbyte kan ske.

Rådet för brottsförebyggande arbete och folkhälsa (RBF) har haft tre möten under 2009. RBF är ett rådgivande organ samt en remissinstans i övergripande frågor som berör trygg-het, folkhälsa och brottsförebyggande arbete. RBF ska spri-da kunskap och inspirera till ett förebyggande arbete inom ovan nämnda områden. Rådet ska arbeta utifrån en fastställd handlingsplan. Handlingsplanen ska hållas aktuell utifrån den rådande samhällsutvecklingen.

I januari 2009 undertecknades samarbetsavtalet mellan Älm-hults kommun och Polismyndigheten i Kronobergs län. Målet med avtalet är att kommunen, polisen och övriga samhälls-aktörer ska samordna sina insatser för att nå största möjliga effekt i det brottsförebyggande arbetet och därigenom öka folkhälsan. Ett nytt avtal kommer att undertecknas i början på 2010. Polismyndigheten och folkhälsosamordnarna i den västra länsdelen (Älmhult, Ljungby och Markaryd) har ett nära samarbete. I september gjordes en gemensam studieresa till Landskrona och Helsingborg för att studera deras brotts-förebyggande arbete och hur de utvecklat sitt samarbete.

Erfarenheterna från denna resa kommer att användas i det fortsatta arbetet.

Under maj 2009 genomfördes ”Moppeprojektet” i den västra länsdelen. Projektet var en direkt följd av Trygghetsmätning-en som gjordes höstTrygghetsmätning-en 2008. Det de tillfrågade medborgarna upplevde som det största problemområdet var trafiken, och i synnerhet mopeder. Moppeprojektet riktade sig till alla åtton-deklassare i kommunen. Det var en gemensam satsning från Älmhults kommun, Polisen, Länsstyrelsen och Länsförsäk-ringar. Projektet kommer att genomföras även under 2010.

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med So-cialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut tagit fram Öppna jämförelser kring folkhälsa. Rapporten presenterades för för-sta gången i oktober 2009 och den bygger på registerdata och enkätsvar från åren 2005-2007. Älmhults kommun finns representerade i rapporten med registerdata. Kommunen re-dovisar ett flertal mycket positiva siffror och ett par mindre

bra.Till de positiva hör behörighet till gymnasieskolan, andel blivande mammor som röker, antal invånare som drabbas av akut hjärtinfarkt, antal tonårsaborter och antal kvinnor som insjuknade i lungcancer. Antal män som drabbades av lung-cancer, och fallskador bland personer som är 65 år och äldre och som vårdas i sluten vård visade dock på något sämre siffror.

I november 2009 genomfördes mätning två av AHA enkäten.

Den första mätningen gjordes hösten 2007.

Alla medarbetare med månadslön erbjöds att besvara en-käten som innehöll frågor angående hälsa, livsstil och den psykosociala arbetsmiljön, 84 procent av dessa medarbetare besvarade enkäten.

Syftet med enkäten är att identifiera hälsorisker och analysera den psykosociala arbetsmiljön för att förebygga ohälsa på in-dividuell och organisatorisk nivå.

Medarbetarna har erbjudits kontakt med företagshälsovår-den om de varit i riskzonen för att drabbas av ohälsa. På organisatorisk nivå pågår arbetet med återkopplingar av gruppresultat som i sin tur ska leda till handlingsplaner. Risk-faktorer ska identifieras och åtgärdas och friskRisk-faktorer ska lyftas fram och bevaras.

Miljö och Byggförvaltningen och RBF påbörjade organisatio-nen av Trygghetsvandringar under 2009. Metoden kommer att utvecklas vidare under kommande år och förhoppningsvis bli en del i kommunens ordinarie verksamhet.

Grannsamverkan är en brottsförebyggande metod som drivs av Polisen. Älmhults kommun har genom RBF:s handlings-plan och samarbetsavtalet mellan Polisen och kommunen betonat betydelsen av detta arbete. Älmhults kommun har i samarbete med Polisen bland annat haft möten med kon-taktombuden i de olika grannsamverkansområdena.

Länsstyrelsen har genom projektet ”Doping Fritt” upp-märksammat problemet med användande och missbruk av dopingpreparat. I ett samarbete med Kultur och Fritid och Smålandsidrotten har rådet genomfört en föreläsning om do-ping för representanter från kommunens idrottsföreningar och Haganässkolans elever med specialidrott. Föreläsare var Tommy Moberg socionom och doktorand vid Göteborgs uni-versitet.

Älmhults kommun har också stöttat Landstinget Kronobergs arbete med FaR (Fysisk aktivitet på Recept) genom att bland annat anordna möte med landstingets FaR-samordnare och representanter från ideella föreningar i kommunen.

MåBraveckan och -mässan genomfördes för femte året i rad under 2009. Detta arrangemang lockar många besökare. Syf-tet är att de som besöker aktiviSyf-teterna som erbjuds ska hitta vägar att må bättre och därigenom ska folkhälsan öka i kom-munen. Det är också en chans för småföretagare att visa upp sina produkter /tjänster.

In document Älmhults kommun (Page 64-67)