Älmhults kommun
Årsredovisning
2009
2008 2009 2010
Årets resultat, tkr 1 9 372 5 961
Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60
Verksamhetens nettokostnad, tkr 623 788 620 866 645 989 Nettokostnaden i procent av skatteintäkter
och utjämningsbidrag, % 99,6 98,1 98,6
Nettoinvesteringar, tkr 61 585 50 545 53 500
Låneskuld, tkr 110 000 105 000 160 000
Antal kommuninvånare 15 411 15 570 15 351
Antal kommunanställda 1 431 1 405 -
Antal årsarbetare, netto (faktiskt arbetad
tid inklusive semester och ferie) 1 249 1 205 -
Sjukfrånvaro, % 5,64 5,01 -
Antal barn i förskoleverksamhet 762 772 783
Antal barn i förskoleklass och grundskola 1 792 1 770 1 740 Antal elever i kommunens gymnasieskola 615 580 600
Antal elever i kulturskola 340 350 400
ÄLMHULTS KOMMUN april 2010
Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: H-Tryck, Markaryd
Maria Borg Carina Glanshagen Foto: Älmhults kommuns bildarkiv
1 Förvaltningsberättelse
1.1 Kommunalrådet har ordet 4
1.2 Organisation 5
1.3 Allmänna förutsättningar 6
Omvärldsfaktorer 6
Effekter för Älmhult 6
Befolkning 6
1.4 Sjukfrånvaro 8
1.5 Ekonomisk redogörelse 9
Sammanställning över externa poster 9
Driftredovisning 11
Måluppfyllelse 12
Uppföljning av särskillda uppdrag i kommunfullmäktiges budgetbeslut
2008-06-23 13
Kvalitet i korthet 14
Investeringsredovisning 16
Exploateringsverksamhet 17
1.6 Vatten- och avloppsredovisning 18
1.7 Ekonomisk analys 21
1.8 Kommunala bolag 26
1.9 Ekonomiska redovisningar 28 Resultaträkning/kassaflödesanalys 28
Balansräkning 29
Noter 30
1.10 Ekonomiska nyckeltal 34
1.11 Redovisningsprinciper och tilläggs-
upplysningar 35
2 Nämndsredovisningar
2.1 Politisk organisation 37
2.2 Kommunledningsförvaltningen 39
2.3 Tekniska förvaltningen 42
2.4 Miljö- och byggnämnden 45
2.5 Kultur- och fritidsnämnden 48
2.6 Utbildningsnämnden 50
2.7 Socialnämnden 54
2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt 57 3 Övriga redovisningar
3.1 Personalredovisning med hälsobokslut 59
3.2 Jämställdhet 64
3.3 Folkhälsa 67
3.4 Miljöredovisning 70
4 Ordförklaringar 74
• Kommunens chefer gick utbildningen ”Det goda ledarskapet”
• Djurskyddsarbetet flyttades över till Länsstyrelsen
• EoN arbetar på att inrätta ett tankställe för biogas i Älmhult
• Analysen Kommunkompassen genomfördes
• Centrumplanen har utvecklats vidare
• Industribolaget köpte stationshuset av Jernhusen
• Öresundstågen ökade antal avgångar till 16
• Haganäsleden och Pågatågen finns med i nya Länstransportplanen
• Två X 2000 tåg stannar i Älmhult varje dag
• Ingvar Kamprad sa att IKEA ska bygga ett nytt varuhus vid väg 23
• Ett nytt handelsområde vid väg 23 börjar ta form
• 67:e plats i Svenskt Näringslivs ranking
• Avsiktsförklaring med Vägverket för trafiksituationen i tätorten
• Planering av ”Blåljushus” med Landstinget och Polisen pågår
• Samtliga förvaltningar har börjat skanna leverantörsfakturor
• Familjecentralen startades upp
• Kommunens flyktingmottagande rankades som 4:e bäst i landet
• Klarar anpassning av budgetar till lägre skatteintäkter
• ”Utmärkt 2009” infördes för bästa chef, medarbetare och arbetslag
• Fritt Val av hjälpmedel infördes
• Effektivitetsmått infördes inom äldreomsorgen
• Ett intranät för kommunen har byggts upp
• Kommunens sjuksköterskor vaccinerade 500 mot svininfluensan
• Den första intraprenaden i kommunen startades
• Alla kök inom serviceenheten kravregistrerades
• Älmhult blev Sveriges första Millenniekommun
• Festkväll genomfördes för nyinflyttade Älmhultsbor
• EU:s jordbruksministermöte i Småland besökte Linnés Råshult
• Kommunens webbplats bäst i länet ur tillgänglighetsperspektiv
• Trådlöst nätverk öppnades för besökare i kommunhusets Kom-In
• Detaljplan Froafälle 2:1 (fjärrvärmeverket) antogs av fullmäktige
• Miljö- och byggnämnden delade ut byggnadspris för första gången
• Antalet invånare i Älmhults kommun ökade med 159 personer
• Magazinet och LSS-fritid startade upp café- och fritidverksamhet
• Ungdomar utsmyckade Hallandstunneln med graffitimålningar
• En friskola startades i Virestad
• Pedagogiskt resurscentrum PÄR startades
• Årets företagare 2009 blev Mathias Bengtsson, NYBE AB
• Utökad samverkan - ambulanssjukvården och räddningstjänsten
Beslutat av kommunfullmäktige 2009 Medlemskap i Kommuninvest ekonomiska förening
•
Biblioteksplan för Älmhults kommun
•
Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults
•
kommun
Trafiksäkerhets- och miljöpolicy för fordon i Älmhults kommun
•
Plan för ökad tillgänglighet i Älmhults kommun
•
Policy för representation i Älmhults kommun
•
Policy för uppvaktningar i Älmhults kommun
•
Policy för resor i Älmhults kommun
•
Borgmästaravtalet och World Mayors and Local Governments
•
Protection Agreement
SKL (Sveriges kommuner och landsting) Internationals
•
Millenniemålsprojekt
1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
1.1 Kommunalrådet har ordet
Så har det blivit dags att summera 2009 som på flera sätt blev ett ovanligt år för Älmhults kommun.
Minskade skatteintäkter
Året präglades i stort och smått av den lågkonjunktur som rådde under hela året. Ekonomiska prognosmakare inom finansvärlden, i myndigheter och i Sveriges kommuner och landsting jämförde krisen med läget under 1930-talet. Oav- sett jämförelse påverkade lågkonjunkturen kraftigt den kom- munala ekonomin och möjligheterna att göra prognoser för framtiden var mycket svåra.
Hur kan man då som kommun hantera att det på grund av lågkonjunkturen blir betydligt mindre pengar i den kommu- nala plånboken?
Det handlar helt enkelt om att anpassa mun efter matsäcken.
Med gemensamma krafter i hela organisationen lyckades vi klara av att skatteintäkterna minskade med mer än 25 mil- joner kronor. På arbetsplatser gick man igenom möjliga be- sparingar, på förvaltningarna likaså. Politikerna ägnade extra mycket kraft på att hitta lösningar - över partigränser och mellan nämnder.
Samtidigt har man följt upp sina verksamheter på olika sätt:
genom kvalitetsuppföljningar, jämförelser, revisionsrapporter.
I stora drag så har kommunen klarat av att sköta sina uppgif- ter på ett bra sätt. Det finns självklart saker att förbättra - vi är ännu inte klara med allt!
Befolkningsökning
Det har också varit ett ovanligt år i positiv bemärkelse. En mångårig trend med inga eller begränsade förändringar i be- folkningstalet bröts. Vid årsskiftet var vi 159 fler bosatta i kommunen. Extra roligt är det också att antalet födda barn ökar!
För kommunen betyder det ett välkommet tillskott av skat- teintäkter men också att fler människor kan ta arbete i vårt expansiva näringsliv. Det innebär också att vi långsiktigt kan arbeta med befolkningsökning i hela kommunen för att be- hålla en god service.
Planering för framtiden - ny port till Älmhult
Befolkningsökningen är resultatet av bland annat strategiskt arbete.
Under ett antal år har planering av nya bostadsområden och byggande av bostäder skett. Till strategisk planering hör ock- så utveckling av centrum i Älmhult och som ett stöd för detta arbete har ett förslag till centrumplan arbetats fram. Ett nytt område för handel utmed väg 23 är under planering, något som gjorts möjligt genom markförvärv. Området runt Haga- näs, med ett handelsområde, kommer att bli en ny port och nytt fönster till Älmhult!
Infrastrukturfrågorna har varit högt upp på agendan under hela året. Vi börjar nu se ett positivt resultat av vårt arbete:
planering för Tredje vägen, väg 120, gång- och cykelvägar och, sist men inte minst, satsning på Pågatågstrafik i Älmhult och i Diö.
På annan plats i årsredovisningen finns en lista över viktiga händelser under året. Här finns ett urval av allt det som hänt under året - utöver allt som händer varje dag: äldre får besök av hemtjänsten, skolbarn får undervisning, mat serveras till elever och äldre, avfall hämtas, vatten kommer i kranen, gräs klipps/snö skottas...! Listan kan göras mycket längre!
Ett stort tack till alla som gör detta möjligt varje dag. Och ett stort tack till alla engagerade kommuninvånare, företag och besökare som varje dag hjälper och utmanar oss att bli bättre!
2009 - ett ovanligt år
Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande
Älmhults kommuns nämndsstruktur och förvaltningsstruktur har inte haft några förändringar under 2009. Kommunled- ningsförvaltningen servar både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden. Socialförvaltningen har huvudansvar för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älm- hult, Ljungby och Markaryd.
Älmhults kommuns bolagsstruktur har inte heller haft någ- ra förändringar under 2009. Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbolag för Älmhults- bostäder AB och AB Älmhults kommunala industrifastig- heter och ägs till 100 procent. Älmhults Terminal AB ägs till 33 procent av Elmen AB. Övriga ägare i Älmhults Termi- nal AB är IKEA AB och Cargo-Net AB
1.2 Organisation
K OMMUNFULLMÄK TIGE
Revision Överförmyndare
Valnämnd Kommunstyrelse
Arbetsutskott och personalutskott
Valberedningen
Allmänna beredningen
Teknisk förvaltning
Kommunägda bolag
Älmhults kommun
Elmen AB
Älmhultsbostäder AB AB Älmhults kommunala
Industrifastigheter Älmhults Terminal AB
100 %
33 % 100 %
100 %
Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnämnd
Utbildningsnämnd Socialnämnd
Gemensam nämnd för familjerätt
Älmhult - Ljungby - Markaryd
Miljö- och byggförvaltning
Utbildningsförvaltning
Socialförvaltning Kommunledningsförvaltning
Omvärldsfaktorer
2009 inleddes med att USA fick en ny president, Barack Oba- ma. En historisk händelse eftersom han är den första icke vita presidenten i landets historia. Samtidigt var det en stor debatt i Sverige om den nya FRA-lagen som trädde i kraft den 1 ja- nuari. Svininfluensans härjningar i världen följdes med stort intresse i alla länder och åtgärder för att stoppa den utarbe- tades. Den 16 juni beslutade Sveriges riksdag att avskaffa den allmänna värnplikten. FN utsåg Norge till det bästa landet i världen att leva och bo i, Sverige hamnade på 7:e plats. En klimatkonferens genomfördes i FN:s regi i Köpenhamn. För oss i Sverige var kronprinsessan Victorias och prinsessan Ma- deleines förlovningar stora händelser.
När det gäller ekonomin har 2009 dominerats av effekterna av den lågkonjunktur som råder. Bilindustrin och dess un- derleverantörer har under året drabbats hårt. Framför allt är det GM:s beslut att lägga ner tillverkningen av Saab, eller att sälja företaget, som påverkat oss både reellt och käns- lomässigt. Även detta år har den tillverkande industrin haft det svårt med dålig orderingång. Den försiktighet gällande ekonomiska åtaganden som var 2008 har fortsatt 2009. Vissa branscher har börjat känna av en liten förbättring men det är ännu för tidigt att säga om vi är på väg ur lågkonjunkturen eller inte. Det är framför allt tjänstesektorn som har börjat märka av bättre tider.
Världens börser har under året visat på positiva resultat. Sig- nalerna från olika delar av världen är, när 2009 avslutades, mer optimistiska än de var ett år tidigare.
Indien, Kina och Sydamerika har återhämtat sig snabbare än övriga delar av världen. Här finner man en snabbare och star- kare tillväxt än i andra länder.
Effekter för Älmhult
Under 2009 startades lika många nya företag som 2008.
Andra halvan av 2008 och hela 2009 har närmare 400 per- soner varslats om uppsägning. Många varslade har pendlat till sin arbetsplats i kommunen. Detta tillsammans med att alla varsel inte verkställts har bidragit till att arbetslösheten i Älmhult inte ökat i motsvarande grad. Arbetslösheten i de- cember månad 2009 var dubbelt så hög som arbetslösheten december månad 2008. Älmhult hade en mycket låg arbets- löshet innan krisen började och har fortfarande en lägre ar- betslöshet än riket. Tyvärr gäller det inte ungdomsarbetslös- heten där Älmhult ligger något högre än snittet i riket. Sista halvåret 2009 ser man en tydlig tendens att fler får arbete och att färre varsel läggs.
Älmhult är en internationell ort med många företag som ver- kar på den internationella marknaden. Många av företagen är helt beroende av att exportera. Den internationella mark- naden påverkar Älmhults näringsliv mycket.
Det är tillverkningsindustrin och då framförallt underleve- rantörer till bilindustrin som har drabbats hårdast under året.
Även leverantörer som levererar till byggindustrin har haft ett svårt år. Nu när det vänder märks det först inom tjänstesek- torn som också är den sektor som ökar snabbast.
Näringslivet står inför nya utmaningar där det gäller att tänka nytt för att klara av konkurrensen in i nästa högkonjunktur.
Detsamma gäller de som i dag är utan arbete och ska söka sig in på arbetsmarknaden. De nya utmaningarna kräver nya kompetenser. Många kommer att behöva fortbilda sig för att fortsätta vara anställningsbara.
Lågkonjunkturen har bottnat och signalerna från både nä- ringslivet och finansmarknaden är att det börjar gå mot lju- sare tider igen. Samtidigt som det kommer att ställas nya krav på både företag och anställda.
Befolkning
Under 2009 ökade befolkningen med 159 personer. Antalet döda var ovanligt högt 184 personer. Med 180 födda blir det en minskning med 4 personer. Detta uppvägs mer än väl av flyttning till och från utlandet, där Älmhult får ett plus på 104 personer. Det stora plusresultatet är inflyttning där nettot är 162 personer.
Under 2009 har området Maskrosen blivit inflyttningsklart.
Vid årsskiftet var det bara 10 lägenheter lediga för uthyrning i de två flervåningshusen. Totalt fanns det 25 lediga lägenhe- ter vid årets slut. 75 nya lägenheter har färdigställts under året. Försäljningen av tomter har börjat ta fart igen efter ett år nästan helt utan försäljning. Det finns nu flera intressenter än kommunens eget bostadsbolag som kan tänka sig bygga i framtiden. Det är denna nyproduktion av bostäder som möj- liggjort ökningen av antal invånare. Kommunen bedriver ett fortsatt aktivt arbete med planer för att se till att nyproduk- tionen av bostäder kan fortsätta.
Älmhult klarar inte av att förse hela det aktiva näringslivet med kompetenta medarbetare. Detta gör att näringslivet är beroende av inpendling. För att förbättra villkoren för pend- larna är infrastrukturfrågorna viktiga. Under 2009 ökade an- tal turer med Öresundstågen till 16 turer per dag. Arbetet med Pågatåg Nordost har varit intensivt under 2009 och kommu- nen hoppas på en trafikstart i december 2011. Då får Diö tåg- stopp igen. IKEA har lyckats förhandla fram två tågstopp per dag för X-2000. Länstrafikplanen som arbetats fram under 2009 är för Älmhults del positiv. Där finns ny infart från väg 23 samt förbättringar på väg 120 mellan Älmhult och Traryd.
Att man ska verka för en ny järnvägsförbindelse mellan Älm- hult och Blekinge den så kallade Sydostlänken finns också beskrivet. Under året har Industribolaget köpt stationshuset av Jernhusen. Ett strategiskt köp som gör att kommunen mer aktivt kan utveckla stationsområdet.
Året avslutades med det för hela Älmhult mycket positiva beskedet från Ingvar Kamprad att IKEA ska bygga ett nytt varuhus vid väg 23.
1.3 Allmänna förutsättningar
Befolkning 2009-12-31 Folkmängd 15 570
Män 7 817
Kvinnor 7 753
Befolkningsförändringar 2009
Födda 180
Döda 184
Inflyttade 829 Utflyttade 667 Justering +1
Kommunens folkmängdsutveckling 1975-2009
1975 15 250 2003 15 437
1980 15 562 2004 15 421
1985 15 720 2005 15 346
1990 15 945 2006 15 368
1995 15 971 2007 15 378
2000 15 403 2008 15 411
2001 15 442 2009 15 570
2002 15 444
Antal personer efter åldersgrupper 2009-12-31 0-6 år 1 238
7-15 år 1 621 16-20 år 1 037 21-64 år 8 533 65-74 år 1 497 75-w år 1 644
Folkmängd i tätorter 31 december respektive år
1980 1990 2000 2009
Älmhult 7 698 8 163 8 313 8 899
Diö 945 943 918 898
Liatorp 595 570 521 563
Eneryda 508 458 373 332
Delary 212 207 211 216
Häradsbäck 239 226
Glesbygds-
folkmängd 5 365 5 324 5 067 4 662
Folkmängd i församlingar 2009-12-31 Älmhult 8 437
Stenbrohult 2 666 Hallaryd 537 Göteryd 1 058 Pjätteryd 649 Härlunda 489 Virestad 1 734
Kommunens landareal 894 km²
Utdebitering 2009 Kronor
Kommunskatt 20,60
Landstingsskatt 10,65
Kyrko- och begravningsavgift 1,11-1,66 Begravningsavgift 0,24-0,43
Folkmängdsutveckling
14800 15000 15200 15400 15600 15800 16000 16200
Antal invånare
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2009
1.4 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron visar en fortsatt neråtgående trend. Genom- snittligt antal sjukfrånvarodagar (sjukfrånvaro del av dag bok- förs i detta fall som en sjukdag) per anställd uppgår till 24,2 dagar, vilket är 3,3 dagar mindre än under föregående år. Ana- lys av långtidssjukfrånvaron görs två gånger per år genom att sjukskrivna 28 dagar och längre följs upp på individnivå i dialog med respektive arbetsledare och med Försäkringskas- san. Vid räkningen 2009-09-30 var 50 anställda långtidssjuk- skrivna. (Motsvarande siffra 2008 var 68). 33 var sjukskriv- na på heltid och 17 på deltid. I gruppen långtidssjukskrivna fanns 48 kvinnor och 2 män. 9 av de långtidssjukskrivna har fått sjukpenningen omvandlad till tillfällig sjukersättning som upphör under 2010.
Rehabiliteringsåtgärder genomförs i nära samråd med För- säkringskassan, företagshälsovården och aktuell facklig orga- nisation. Under året har Älmhults kommun gått in i AFA För- säkrings projekt Hållbar rehabilitering. Projektet syftar till att utvärdera om ett teambaserat arbetssätt ger bättre resultat än ett mera traditionellt arbetssätt. I rehabiliteringsteamen in- går lokala företrädare för arbetsgivaren, företagshälsovården, primärvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
Den totala sjuklönekostnaden uppgick 2009 till 5 067 770 kr.
Jämfört med 2008 minskade kostnaden med 453 745 kr. An- talet sjukfrånvarotimmar minskade med 19 003.
Beräknat i procent av ordinarie arbetstid (se nedanstående tabell) är sjukfrånvaron under 2009 5,01 procent vilket utgör en minskning med 0,63 procentenheter jämfört med 2008.
Detta betyder att årets mål att sjukfrånvaron skulle minska till 5 procent har uppnåtts.
Sjukfrånvaro 2004 - 2009
Redovisning av sjukfrånvaron enligt lag om kommunal redovisning (SFS 2002:1065).
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Siffror inom parantes avser 2008, 2009 års siffror är preliminära.
Alla Kvinnor Män
Ålders- intervall
Ordinarie arbetstid
timmar
Sjuk- frånvaro
timmar
%
Ordinarie arbetstid
timmar
Sjuk- frånvaro
timmar
%
Ordinarie arbetstid
timmar
Sjuk- frånvaro
timmar %
Alla 2 647 039 (2 735 044)
132 542 (154 315)
5,01 (5,64)
2 229 234 (2 294 641)
122 274 (140 088)
5,49 (6,10)
417 805 (440 404)
10 268 (14 244)
2,46 (3,23) -29 år 308 480
(347 844)
6 897 (9 198)
2,24 (2,64)
271 989 (308 715)
6 077 (8 954)
2,23 (2,90)
36 491 (39 129)
821 (244)
2,25 (0,62) 30-49 år 1 177 389
(1 226 549)
49 968 (55 943)
4,24 (4,56)
1 020 881 (1 060 491)
48 418 (53 951)
4,74 (5,09)
156 509 (166 058)
1 550 (1 992)
0,99 (1,20) 50 år- 1 161 169
(1 160 651)
75 677 (89 174)
6,52 (7,68)
936 364 (925 434)
67 779 (77 167)
7,24 (8,34)
224 806 (235 217)
7 897 (12 007)
3,51 (5,10)
Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar Ålders-
intervall
Alla Kvinnor Män
Antal dagar Antal dagar
>59
% av totalt
Antal dagar Antal dagar
>59
% av totalt
Antal dagar Antal dagar
>59
% av totalt
Alla 35 039
(40 810)
20 049 (24 305)
57,22 (59,56)
32 592 (37 090)
18 969 (21 944)
58,20 (59,16)
2 447 (3 720)
1 080 (2 361)
44,14 (63,47)
-29 år 1 597
(2 811)
36 (799)
2,25 (28,42)
1 430 (2 690)
36 (799)
2,52 (29,70)
167 (120)
0 (0)
0,0 (0,0) 30-49 år 13 025
(13 806)
6 673 (5 874)
51,23 (42,55)
12 633 (13 249)
6 673 (5 811)
52,82 (43,86)
392 (557)
0 (63)
0,0 (11,31)
50 år- 20 417
(24 193)
13 340 (17 632)
65,34 (72,88)
18 529 (21 151)
12 260 (15 534)
66,17 (72,50)
1 888 (3 042)
1 080 (2 298)
57,20 (75,54)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2004 2005 2006 2007 2008 2009
% av ordinarie arbetstid
Totalt Kvinnor
Män
1.5 Ekonomisk redogörelse
Inkomster/intäkter 2008 2009 Utjämningsbidrag 58,2 75, 3
Skatteintäkter 568,2 557,6
Räntor 1,8 1,9
Avgifter och ersättningar 71,2 68,0 Hyror och arrenden 17,7 17,3
Statsbidrag 32,9 33,7
Övriga, inklusive extra-
ordinära intäkter 55,5 57,0
Summa 805,5 810,8
Utgifter/kostnader 2008 2009
Personal 500,9 489,7
Räntor, försäkringar 8,4 9,2 Fastigheter och inventarier 17,3 21,7
Bidrag 26,0 27,9
Tjänster 110,9 115,5
Material 34,3 31,0
Entreprenader och köp
av verksamhet 132,5 118,8
Avskrivningar 36,7 38,1
Summa 867,0 851,9
Netto -61,5 -41,1
Varav:
Årets resultat 0,0 9,4
Investeringar -61,5 -50,5
Netto -61,5 -41,1
Sammanställning över externa poster (Mkr) I diagrammen visas 2008 års siffror inom parentes.
Räntor 0% (0%)
Skatteintäkter 68% (71%)
Övrigt, inkl extraord intäkter 7% (7%) Statsbidrag 4% (4%) Hyror och arrenden
2% (2%) Avgifter och
ersättningar 9% (9%)
Utjämningsbidrag 10% (7%)
Räntor försäkringar
1% (1%)
Bidrag 3% (3%)
Tjänster 13% (13%)
Material 4% (4%)
Entreprenader och köp av verksamhet
15% (15%)
Avskrivningar 4% (4%) Personal
58% (58%)
Fastigheter och inventarier
2% (2%)
Analys av externa poster
Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att inves- teringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen.
Inkomster/intäkter har totalt ökat med 5,3 mkr mellan 2008 och 2009. Skatteintäkterna har mellan 2008 och 2009 mins- kat med 10,6 mkr (1,9 procent). Befolkningen den 1 november 2009 var 15 578 invånare. Det var en ökning med 227 invå- nare jämfört med 1 november 2008. Det är på invånaranta- let 1 november 2008 som skatteintäkterna för 2009 baseras.
Varje ny invånare i kommun ger cirka 40 000 kr i ökade skat- teintäkter/utjämningsbidrag. En befolkningsökning på 100 ger cirka 4 mkr i ökade skatteintäkter/utjämningsbidrag.
Slutavräkningarna på skatteintäkterna har de senaste två åren varit negativa och beror på att skatteunderlagsutveck- lingen har blivit lägre än beräknat. För 2009 är avräkningen negativ med 18,0 mkr och för 2008 med 4,8 mkr.
Pengarna i utjämningssystemet har ökat med 17,1 mkr (29,4 procent) mellan åren. Regleringsavgiften har ökat från 7,0 mkr till 7,5 mkr. Kostnaden för LSS-utjämningen har ökat med 2,6 mkr. Övrigt är justeringar i inkomst- och kostnadsutjäm- ningen. Totalt har skatteintäkter och utjämningssystem ökat med 1,0 procent mellan åren (6,5 mkr).
Avgifter och ersättningar har minskat med 3,2 mkr och detta beror bland annat på uteblivna intäkter för mottagning av saltslagg från STENA på cirka 4 mkr.
Utgifter/kostnader har minskat med 15,0 mkr mellan 2008 och 2009. Det beror bland annat på att kostnaderna för en- treprenader och köp av verksamhet är 13,7 mkr lägre vilket beror på en lägre investeringsutgifter.
Kostnader för tjänster har ökat med 4,6 mkr. Det beror bland annat på kostnad för inhyrd stadsarkitekt och att konsulter har anlitats i större utsträckning.
Personalkostnadernas andel är oförändrad av de totala utgif- terna/kostnader, men jämfört med 2008 har personalkostna- derna minskat med 2,2 procent (-11,2 mkr).
Netto 2008 Netto- budget
Intäkter Kostnader Netto Budget-
avvikelse
Politisk organisation 6 990 8 017 189 7 318 7 129 888
varav: Oförutsett 156 0 0 0 156
Kommunfullmäktige (KF) 564 574 0 541 541 33
Oförutsett KF* 0 60 0 0 0 60
Revision 780 840 0 840 840 0
Valnämnd 7 250 189 439 250 0
Överförmyndare 588 590 0 673 673 -83
Kommunalt partistöd 682 682 0 682 682 0
Kursverksamhet förtroendevalda 77 440 0 94 94 346
Kommunstyrelsen (KS) 4 292 4 425 0 4 049 4 049 376
Oförutsett KS* 0 0 0 0 0 0
Kommunledningsförvaltningen 61 398 62 572 30 967 91 526 60 559 2 013
Tekniska förvaltningen 30 983 34 767 170 225 202 232 32 007 2 760
Miljö- och byggnämnden 6 887 7 644 3 342 9 832 6 490 1 154
Kultur- och fritidsnämnden 24 652 25 613 2 681 27 794 25 113 500
Utbildningsnämnden 273 497 284 458 47 678 327 742 280 064 4 394
Socialnämnden 239 016 246 830 43 077 268 510 225 433 21 397
Under kommunstyrelsen
Pensionsåtaganden 32 900 33 000 0 42 983 42 983 -9 983
KS strategiska satsningar 0 839 0 0 0 839
Ofördelad kompensation löneökningar 0 1 179 0 0 0 1 179
Flyktingverksamheten** -1 239 1 239 -367 0 367 872
Konstfonden 52 100 0 66 66 34
Förändring semesterlöneskuld -209 0 760 0 -760 760
Realisationsvinst vid försäljning -1 826 0 313 0 -313 313
Realisationsförlust vid försäljning 594 0 0 53 53 -53
Försäkringsersättning Silverdalen -500 1 000 0 45 45 955
Nedskrivning aktieindexobligation 144 0 0 0 0 0
Projekt Linné 2007 -300 0 0 0 0 0
Summa 673 039 707 258 299 865 978 101 679 236 28 022
Avgår interna poster -49 251 -51 965 -58 370 6 405
Summa Totalt 623 788 655 293 299 865 978 101 620 866 34 427
* oförutsett anslag till kommunfullmäktige (KF) och kommunstyrelsen (KS) som fördelas ut till förvaltningarna efter beslut. Ursprungligt anslag för KF oförutsedda kostnader var 200 000, varav 60 tkr återstår. 140 tkr har använts till granskning av Haganässkolan. KS oförutsedda anslag var 75 tkr som använts till administrationsutredning.
** På flyktingverksamhet under kommunstyrelsen bokförs alla statsbidrag först. Sedan sker fördelning till utbildnings- och socialnämnden enligt riktlinjer. Under 2009 har det delats ut 367 tkr mer till nämnderna än vad kommunen fått. Därför är det intäktsunderskott.
Driftredovisning (tkr) 2009
Våren 2009 beslutade kommunfullmäktige om att ett bespa- ringskrav på 13,5 mkr skulle läggas ut på nämnderna utöver de redan beslutade 2 procent till oförutsett.
Det är tekniska förvaltningen, miljö- och byggnämnden och socialnämnden som klarat sina besparingskrav. Övriga nämn- der har fått ett minusresultat efter oförutsett och besparings- krav. Nämndernas avvikelse mot budget efter avdrag för oförutsett och besparing är totalt + 6 398 tkr. Politiska orga- nisationen (+ 732 tkr) tekniska förvaltningen (+ 72 tkr), miljö- och byggnämnden (+ 509 tkr), socialnämnden (+ 11 597 tkr) har positiva budgetavvikelser. Kommunledningsförvaltningen (KLF) visar ett minus på -211 tkr. IT verksamheten inom KLF har underskott med -1 163 tkr. Utbildningsnämnden har un- derskott med -6 291 tkr och kultur- och fritidsnämnden har ett litet underskott på -10 tkr.
Nämndernas nettokostnader har totalt minskat med 6,6 mkr (1,1 procent) mellan 2008 och 2009.
Pensionskostnaderna i bokslut 2009 ger ett underskott gent- emot budgeten med 9 983 tkr. Av detta underskott är 4 147 tkr särskilda avtalspensioner som har tecknats under 2009. Pen- sionsförsäkringen har ett underskott på 2 000 tkr och beror på högre avgift för redan pensionerade kommunanställda eftersom inkomstbasbeloppet har ökat kraftigt mellan 2008 och 2009. Pensionsutbetalningarna har ökat med drygt 1 000 tkr och den avgiftsbestämda ålderspensionen har ökat med cirka 700 tkr jämfört med budget.
KS strategiska satsningar har ett överskott på 839 tkr jäm- fört med budgeten. De stora satsningarna har varit medel till administrationsutredning, projekt för arbetslösa ungdomar, delfinansiering av Linnés Råshults världsarvsansökan och folk- hälsoarbete.
Flyktingverksamheten visar ett överskott jämfört med budget på 872 tkr. Det beror bland annat på att 1 239 tkr är över- skott från 2008 som tilläggsbudgeterats 2009.
När budgeten för 2009 fastställdes var inte utfallet av 2008- års lönerevision helt klart. Efter att budgetkompensationen fördelats till nämnderna återstår 1 179 tkr som blir ett över- skott 2009. Från och med 2009 får nämnderna inte längre
kompensation efter lönerevisionens faktiska utfall utan nämn- derna har istället fått en generell kostnadskompensation.
Semesterlöneskulden har minskat med 760 tkr. Av detta är 306 tkr kompledighet och 453 tkr semesterdagar. Totalt har kommunen en semesterlöneskuld på 37 883 tkr varav spa- rade semesterdagar är 35 089 tkr och sparad kompensations- ledighet är 2 794 tkr.
Kommunen har haft realisationsvinster på 313 tkr. Det är bland annat försäljning av mark i Maskrosen. En realisa- tionsförlust på 53 tkr redovisas och beror på försäljning av mark till Stiftelsen Orangeri & Kunskapscenter.
Till åtgärder inom Silverdalsområdet finns budgeterat 1 000 tkr.
Arbetsgruppen har under hösten presenterat ett förslag för utformning av Silverdalsområdet. Överskjutande medel på 955 tkr kommer att tilläggsbudgeteras 2010 eftersom arbetet inte kunde färdigställas under 2009.
Utfallet av interna poster var 6 405 tkr högre jämfört med budget, vilket minskar nettokostnaden och ökar den positiva avvikelsen gentemot budget. Det beror till största delen på sänkt sjukförsäkringsavgift.
Verksamhetens totala nettokostnad har minskat med 2,9 mkr (0,5 procent) mellan 2008 och 2009.
Bruttokostnad och nettokostnad 2005-2009
Måluppfyllelse
Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kom- munfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god eko- nomisk hushållning. En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget 2009 uppnåtts. För att få en tydligare och överskådligare redovisning av måluppfyllelse i nämnds- redovisningarna redovisas de övergripande målen tillsam- mans med tillhörande verksamhetsmål och för respektive mål anges om det är:
I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet.
Budgetav- vikelse, tkr
Avvikelse gentemot budget
Budget för oförutsett
Bespa- ringskrav
Avvikelse efter oför- utsett och besparing Politisk organi-
sation
888 156 0 732
Kommunled- ningsförvaltning
2 013 1 224 1 000 -211
Tekniska för- valtningen
2 761 689 2 000 72
Miljö och bygg- nämnden
1 154 145 500 509
Kultur- och fritidsnämnden
500 510 0 -10
Utbildnings- nämnden
4 394 5 685 5 000 -6 291
Socialnämnden 21 397 4 800 5 000 11 597
Totalt 33 107 13 209 13 500 6 398
J
= UppfylltK
= Delvis uppfylltL
= Ej uppfyllt 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 0002005 2006 2007 2008 2009
tkr
bruttokostnad nettokostnad
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000
2005 2006 2007 2008 2009
tkr
bruttokostnad nettokostnad
Överlag bedöms nämndernas måluppfyllelse vara god. Av nämndernas 33 övergripande mål är cirka 91 procent helt eller delvis uppnådda. De övergripande målen har ofta ka- raktären av långsiktiga åtaganden så naturligt är att många av målen är delvis istället för helt uppfyllda. Utifrån de över- gripande målen finns verksamhetsmålen som är konkretare och lättare att mäta, och andelen helt uppfyllda är högre. To- talt bedöms cirka 83 procent av nämndernas verksamhetsmål vara helt eller delvis uppnådda.
För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämndsredovisning. Nedan redovisas endast ett urval av målen.
Totalt bedöms måluppfyllelsen vara god inom kommunled- ningsförvaltningen. Flera av kommunledningsförvaltningens övergripande mål är långsiktiga, till exempel ”En väl fung- erande arbetsgivarpolitik där förvaltningar och enheter erhål- ler efterfrågat stöd och andra insatser.” Det målet är nedbru- tet i två verksamhetsmål:
• Professionella och trygga chefer
• Fortsatt fokus på personal- och kompetensförsörjning Båda ovanstående verksamhetsmål bedöms uppfyllda. Ledar- skapet får bra betyg i den AHA-enkät som personalen be- svarat och kompetensinventering är påbörjad. Totalt bedöms det övergripande målet om väl fungerande arbetsgivarpolitik vara delvis uppfyllt.
Av tekniska förvaltningens sex övergripande mål är två inte uppfyllda men lösningar diskuteras och utreds. Målen är
”Fungerande mottagning och behandling av organiskt avfall i kommunen samt reservvattentäkter för dricksvatten” och
”Samordna kommunens hela fastighetsverksamhet för bättre utveckling av personal och fastighetsbestånd”. I övrigt är måluppfyllelsen god, till exempel har mängden osorterat hus- hållsavfall minskat.
Inom miljö- och byggnämnden är nästan samtliga av de över- gripande målen delvis uppfyllda. Eftersom det inte finns verk- samhetsmål kopplade till alla övergripande mål är det svårare att bedöma måluppfyllelsen. Verksamhetsmålen som finns är kopplade till det övergripande målet om rättssäker hantering som är uppfyllt.
Även inom kultur- och fritidsnämnden är måluppfyllelsen god. Av enkätundersökning genomförd på kulturskolan un- der hösten 2009 framgår att 98 procent av eleverna tycker det varit positivt att delta i verksamheten. Målet var minst 90 procent.
Inom utbildningsnämnden är nästan samtliga mål delvis upp- fyllda. Ett av de övergripande målen som är delvis uppfyllt är kunskap. På nationella proven i svenska, engelska och ma- tematik i årskurs fem har resultaten förbättrats sedan 2008 men samtidigt har andelen elever som inte uppnått målen i årskurs 9 ökat.
Inom socialnämndens område har undersökningar skett kring bemötande, information och stöd. Resultaten visar att målen
”Brukare/närstående upplever att de insatser och det stöd de får från socialförvaltningen är av god kvalitet” och ”Indivi- dens kontakter med socialförvaltningen skall kännetecknas av gott bemötande, tydlig information och av att individens behov är i fokus” har uppnåtts. Även i övrigt är måluppfyl- lelsen god.
Uppföljning av särskilda uppdrag i kommunfullmäktiges budgetbeslut 2008-06-23
• Förslag till direktiv för affärsverksamheten
Kommunstyrelsen (tekniska förvaltningen) får i uppdrag att utarbeta förslag till direktiv för affärsverksamheten för fast- ställande av kommunfullmäktige.
På renhållningssidan har en avfallsplan med renhållningsord- ning och föreskrifter 2010-2020 antagits 2009. Enligt planen kommer Äskya avfallsanläggning att fortsätta drivas som en modern anläggning för mottagning av miljöfarligt och annat industriavfall, grovt hushållsavfall och förorenad jord. Gamla deponiytor på 12 ha ska enligt planen vara sluttäckta 2019.
På va-sidan pågår utredningar om reservvattentäkter, skydds- områden för vattentäkter samt minskning av ovidkommande vatten. Planeringen av ovidkommande vatten samt planering för klimatåtgärder ska mynna i en åtgärdsplan för ledningar.
• Direktiv för hur 1 % -målet till oförutsett i verksamhe- terna ska hanteras
Kommunstyrelsen (ekonomienheten) får i uppdrag att utar- beta direktiv för hur 1 % -målet till oförutsett i verksamhe- terna ska hanteras.
Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-28 att ändra från minst 1 procent till minst 2 procent oförutsett.
Ekonomienheten har tagit fram förslag till riktlinjer för hur 2 % -målet till oförutsett ska hanteras. Kommunfullmäktige antog dessa riktlinjer 2008-11-26.
Sedan 2007 deltar Älmhults kommun i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Kvalitet i korthet. Projektet har till syfte att ge en bild av kommunens verksamhet utifrån medborgarperspektivet.
Antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till ett 70-tal 2009.
I Kronobergs län deltar förutom Älmhult också Alvesta, Mar- karyd, Tingsryd och Uppvidinge. Kommunerna har i samar- bete gjort ett gemensamt presentationsmaterial.
De olika måtten är indelade i fem grupper:
• Tillgänglighet
• Delaktighet och information
• Trygghet
• Effektivitet
• Samhällsutveckling
Nedan presenteras ett urval av måtten. Den totala redovis- ningen finns på kommunens webbplats www.almhult.se
Kvalitet i korthet
Hur många av medborgarna får ett gott bemötande när de ringer till kommunen i en enkel fråga?
Mindre bra Bra
Hur många av medborgarna får kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga?
Under hösten har ett externt företag ringt kom- munerna om enkla frågor, till exempel om det be- hövs bygglov till braskamin i öppna spisen och när det är studiedagar i grundskolan. Av totalt 48 samtal till Älmhults kommun kom hälften fram till en handläggare, vilket är sämre än ge- nomsnittet på 60 procent. I mätningen tas ingen hänsyn till röstbrevlåda och telefontider.
Vid telefonmätningen som redovisas ovan grade- rade företaget bemötandet från handläggarna i gott, medelgott och dåligt. Tillsammans var det goda och medelgoda bemötandet cirka 95 pro- cent. Andelen gott var 46 procent, vilket är mycket sämre än för andra kommuner. Mätningen 2008 visade ungefär samma resultat. Andelen gott be- mötande var då 45 procent. I den handlingsplan som är framtagen av kommunledningschefsgrup- pen utifrån resultat inom Kvalitet i korthet finns bemötandeutbildningar för personalen med.
Mindre bra Bra
Tillgänglighet
Mindre bra Bra
Mindre bra Bra
Mindre bra Bra
Hur stora möjligheter har kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling?
Vad tycker företagarna om företagsklimatet i kommunen?
Hur mycket av hushållavfallet återvinns?
Delaktighet och information
Samhällsutveckling
I en undersökning av hur kommunerna arbetar med att skapa olika former av kommunikation och dialog med sina invånare får Älmhult 55 procent av maximalt 60 poäng. Det är 8 procentenheter högre än snittet i projektet som är 47 procent. Frågorna handlade bland annat om nämnderna har öppna sammanträden, om det finns e-postadresser till politikerna på kommunens webbplats och om det finns brukarråd inom äldreomsorg och utbildning.
Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätun- dersökning bland företagen om det lokala företags- klimatet. En av frågorna är vad företagarna tycker om företagsklimatet totalt i kommunen. Svaren an- vänds för att göra en rankinglista där Älmhult har plats 66 av 290 kommuner.
Bland projektkommunerna återvinns i snitt 35 procent av hushållsavfallet. I Älmhult är återvin- ningsgraden 44 procent. Energiåtervinning genom förbränning ingår inte.
Nettoinvesteringarna, inklusive försäljning av materiella an- läggningstillgångar, uppgår till 50 545 tkr, vilket är 72 908 tkr lägre än budget och 11 041 tkr lägre än 2008.
Investeringarna på kommunledningsförvaltningen avser ut- byte av hårdvaran till kommunens virtuella servermiljö samt utbyggnad av trådlösa nätverk. Investeringsutgift låg på 672 tkr. Kapitaltjänstkostnader belastar IT-verksamheten un- der 2009-2011 med 224 tkr per år.
Tekniska förvaltningens investeringsvolym för 2009 uppgick till 46 mkr. De största investeringarna finns inom exploate- ringsverksamheten och fastighetsförvaltningen.
Årets produktion för exploatering av kvarteret Paradiset upp- gick till 13 881 tkr.
Norregårds förskola har sanerats och byggts om till fem av- delningar för en investeringsutgift av cirka 8 mkr. Mindre lokalanpassning har skett i Klöxhultskolan, Nicklagårdens gamla mödravårdscentral, Diö idrottshall samt ombyggnad av flera kök. Spill- och dagvattensystem i Linnéskolan har sa- nerats för en utgift av 2 356 tkr.
På va-sidan pågår utredning om alternativa lösningar för reservvattentäkt till centralorten. En utredning om nya ge- mensamma lösningar för vattenförsörjning i Hallaryd/Delary samt avloppsrening pågår. Utredning om förekomsten av ovidkommande vatten i spillvattenledningar pågår. Skydds- områden för vattentäkter i centralorten har tagits fram.
På Dalgatan har avloppsledningar infodrats för att bibehålla funktionen. För övrigt pågår upprustning av vatten- och av- loppsverk, uppdatering av pumpstationer samt va-sanering enligt plan och anslag.
Renhållningens investering i nya deponeringsytor för miljö- farligt avfall uppgick i år till 1 000 tkr. Årets inköp av sop- kärl och containrar för avfallssortering uppgick till 286 tkr.
Avdelningen har anskaffat en ny sopbil för totalkostnad av 1 600 tkr.
Räddningstjänsten har anskaffat en ny hävare för en total ut-
gift av 4 111 tkr. Fordonet kommer att tas i fullt bruk i början av 2010. Räddningstjänsten har också inhandlat verktyg och ersättningsutrustning för 315 tkr.
Andra projekt under 2009 var gång- och cykelväg Växjövä- gen, mellan Ljungbyvägen och Gotthards gata samt Södra Esplanaden-Skånevägen som gjordes i samband med anlägg- ning av fjärrvärme. Total utgift var cirka 710 tkr efter er- hållna statsbidrag.
På gatusidan kan också nämnas byte av gatljusarmaturer som 2009 uppgick till cirka 1,2 mkr. Återstående 500 armaturer kommer att bytas under 2010 och 2011.
Miljö- och byggnämnden har under året inte gjort några in- vesteringar.
Kultur- och fritidsnämnden investerade under 2009 för 1 316 tkr. I Diö ishall gjordes en investering i energibesparan- de åtgärder. Kulturskolan har kompletterat sitt instrumentbe- stånd. Även en båtmotor har köpts in.
Utbildningsnämnden investerade under 2009 för samman- lagt 2 311 tkr, varav 925 tkr till inventarier, 576 tkr till da- torutrustning och 810 tkr till utemiljöinvesteringar. Inven- tarieinköpen fördelade sig enligt följande: utbildningskontor 19 tkr, förskola och skolbarnsomsorg 370 tkr, grundskola 303 tkr och gymnasieskola 233 tkr. Av investeringarna i da- torutrustning avsåg 21 tkr förskola och skolbarnsomsorg, 240 tkr grundskola och 315 tkr gymnasieskola. Utemiljöin- vesteringarna fördelade sig med 170 tkr till förskola och skol- barnsomsorg och 640 tkr till grundskola.
Socialnämnden har 2009 investerat för 649 tkr, varav 291 tkr utgör inköp av sängar och madrasser och 317 tkr avser bilar.
Utöver detta har 41 tkr investerats i larmsystem.
Investeringsbudget 2007-2010
Kommunfullmäktige fastställde 2006-11-29 den totala in- vesteringsbudgeten för åren 2007-2010 till 170 000 tkr. Ett tillägg till beslutet skedde inför budget 2009 då kommunfull- mäktige beslutade utöka tekniska förvaltningens budget med 128 244 tkr. Inför budget 2010 utökades tekniska förvalt- Investeringsredovisning (tkr) 2009
Netto 2008
Netto- budget
Inkomster Utgifter Netto Budget-
avvikelse
Kommunstyrelsen 57 764 113 377 2 152 48 366 46 214 67 163
Kommunledningsförvaltningen 1 651 640 0 672 672 -32
Tekniska förvaltningen 56 113 112 737 2 152 47 694 45 542 67 195
-därav infrastruktur, skydd med mera 23 994 33 800 2 144 26 036 23 892 9 968
-därav affärsverksamhet 8 528 21 775 0 6 878 6 878 14 897
-därav gemensam administration 23 591 57 162 8 14 779 14 771 42 331
Miljö- och byggnämnden 279 -24 0 0 0 -24
Kultur- och fritidsnämnden 53 2 519 0 1 316 1 316 1 203
Utbildningsnämnden 2 522 2 597 0 2 311 2 311 286
Socialnämnden 967 2 016 0 649 649 1 367
Konstfond 0 100 0 55 55 45
Internbank 0 2 868 0 0 0 2 868
SUMMA 61 585 123 453 2 152 52 697 50 545 72 908
ningens budget med ytterligare 14 500 tkr. Den totala investe- ringsbudgeten för kommunen (samtliga nämnder) åren 2007- 2010 är därmed 312 744 tkr. Det tillkommer en tilläggsbudget från 2006 på 1 755 tkr. Totalt blir investeringsbudgeten 314 499 tkr.
Eventuell över/underskott mot ett enskilts års budget tilläggs- budgeteras nästkommande år i perioden. Utifrån utfallet 2009 återstår 126 408 tkr i investeringsbudget för 2010.
Exploateringsverksamhet
Småhustomter och industritomter som kommunen produ- cerar för försäljning klassificeras som omsättningstillgån- gar i balansräkningen. Vid försäljning sker redovisning löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Ef- tersom samtliga poster hänförliga till ett exploateringspro- jekt inte ingår i exploateringsnetto sker även här en slut- redovisning av aktuellt exploateringsområde enligt av kommunen tillämpade redovisningsprinciper.
Slutredovisning av exploateringsområde Kvarteret Paradiset etapp 1
Detaljplan för kvarteret Paradiset etapp 1 vann laga kraft den 3 januari 2006 innehållande 63 småhustomter (villatomter) och en tomt för flervåningshus (48 lägenheter). Upphandling av VA - och markentreprenaden för del 1 (43 tomter) gjordes under maj-juni 2006 med byggstart september 2006.
Upphandling av VA - och markentreprenaden av del 2 i etapp 1 inleddes i november 2006, och markarbete påbörjades un- der februari 2007. Arbeten enligt upphandlingen var klara under hösten 2007 och en del förbättringsarbeten och till- läggsarbeten utfördes under våren 2008.
Bokning och försäljning av tomter i del 1 inleddes under som- maren 2006 och i del 2 under hösten 2006. Försäljningen pågår fortfarande då det finns 5 villatomter och tomt för fler- våningshus som inte är sålda.
Totalt redovisar projektet ett nettoöverskott på 8 745 tkr på driftredovisningen för hela kommunen jämfört med 2 980 på exploateringsnettot. Det beror på att alla intäkts- respektive kostnadsposter inte ingår i exploateringsnetto utan finns i driftredovisningen på respektive förvaltning/nämnd. Resulta- tet förutsätter att osålda tomter kommer att säljas.
Kostnad för iordningställande av tomter ingår i försäljnings- priset med 50 kr/m2 tomtyta. Gatukostnadsersättning ingår inte i försäljningspriset.
Kapitaltjänstkostnader för vatten och avlopp finansieras med taxor och avgifter. Kapitaltjänstkostnader för gator och gatu- belysning, gång- och cykelvägar, parker och lekplatser i om- rådet finansieras med skatter.
INVESTERINGAR 2007-2010
Avstämning av investeringsbudget 2007-2010 Belopp, tkr Ursprunglig investeringsbudget för mandatperioden 170 000 Utökning tekniska förvaltningens budget 2009 128 244 Utökning tekniska förvaltningens budget 2010 14 500
Investeringsbudet mandatperioden 312 744
Tilläggsbudget från 2006 1 755
Total budget 2007-2010 314 499
Redovisat 2007 75 961
Redovisat 2008 61 585
Redovisat 2009 50 545
Summa redovisad förbrukning 2007-2009 188 091 Återstår i investeringsbudget för 2010 126 408
Resultatredovisning, tkr Totalt redovisat Exploaterings- netto KOSTNADER
Inköpspriset exploateringsmark 0 0
Projektering, mätning, detaljplan -370 -370
Fastighetsbildning, förrättning -370 -370
Iordningställande av tomter -3 500 -3 500
Annons och administration -78 0
SUMMA KOSTNADER -4 318 -4 240
INTÄKTER
Försäljningspris sålda tomter 6 738 6 738
Försäljningspris osålda tomter 482 482
Anläggningsavgifter 4 499
Bygglov-, plan- och kartavgifter 1 344
SUMMA INTÄKTER 13 063 7 220
RESULTAT 8 745 2 980
INVESTERINGAR
Vatten och avlopp 12 700
Markarbete, gata, park, GC 7 500
Gatubelysning 2 930
Tilläggsarbete park och GC 2 998
TOTALT 26 128
Villa i Paradiset
Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområden:
• Produktion och leverans av dricksvatten till abonnen- terna
• Avledning och rening av abonnenternas avloppsvatten
• Avledning och eventuell rening av dagvatten Personal
Avdelningen har 8 driftstekniker som driver verken och 3 rör- nätstekniker för ledningsunderhåll.
Verksamhetens resultat
VA-verksamheten visar ett underskott på 1 mkr efter att 125 tkr reserverats i balansräkningen som förutbetald intäkt. I för- hållande till budget visar va-verksamheten ett nollresultat då 1 mkr av skattemedel tillförts verksamheten för avvattning av allmänna ytor och skötsel av brandposter.
Intäktssidan förstärktes med 1 250 tkr från uppgörelsen med SWECO som har använts för finansiering av ökade kapital- tjänstkostnader för aktiverade investeringar med 1 027 tkr.
Driftkostnader har varit ovanligt höga på grund av arbete som lades på ledningssanering med anledning av förorening, ledningsåtgärder efter sommarens översvämningar samt höga energipriser.
Planering
Planering för framtida klimatpåverkan finns idag i alla pro- jekt. Det kan gälla reningsverk, vattenverk och ledningar.
Ökad och häftigare nederbörd, varmare klimat och högre grundvattennivåer är starka parametrar som påverkar VA- systemet.
Det som ständigt står på planeringsagendan är:
• Minska förekomsten av ovidkommande vatten
• Vattensäkerhet
• Dagvattenfördröjning
• Energieffektivisering
• Ledningskondition
Planering för en eventuell påverkan av pandemin har skett.
Dricksvatten
Arbetet med att utreda reservvattentäkt till Älmhult pågår för fullt och ett beslutsunderlag är under framtagande. Alternati- ven som utreds syns i detta skede vara kostsamma.
Utredning av skyddsområden för de sista vattentäkterna på- går, sedan skall revidering av de gamla skyddsområdena på- börjas.
• Måluppfyllelse vattenförsörjning
Säker leverans av rent dricksvatten till våra abonnenter.
- Under sommaren förekom en förorening i en av vattentäk- terna. Detta har inneburit en svår och tidsödande sanering av verk och ledningar med omfattande provtagning.
• Framtiden
Älmhults tätorts framtida vattenförsörjning kommer att krä- va investeringar. Beroende hur snabbt reservvattenfrågan för Älmhult avancerar kommer en stor investering att behövas
inom denna del.
Avlopp
Älmhults reningsverk fungerar bra med en god kväveavskilj- ning. Länsstyrelsen beslöt under året om slutliga utsläppsni- våer från reningsverket. För att garantera en stadig kväveav- skiljning krävs investering på verket.
När det gäller Hallaryds och Delarys avloppsreningsverk så körs dessa på övertid. Det är viktigt att beslut tas om inrikt- ning när reservvattenutredningen föreligger för att se eventu- ella synergieffekter.
I arbetet med ovidkommande vatten finns även med att kunna parera för framtida klimatförändringar. Målet är att mesta möj- liga vatten rinner på ytan till grönområdena och ej direkt till dagvattenledningarna. Har vatten kommit ner i ledningen skall det kunna föras ut i ett fördröjningsmagasin. För att få en bild av Älmhults tätorts påverkan på Drivån har en konsult och Jordbruksverket involverats. När det gäller behandling av or- ganiskt avfall pågår diskussioner med renhållningsavdelningen.
• Måluppfyllelse avloppshantering
Reducera förekomsten av ovidkommande vatten.
- Kommunen har för mycket ovidkommande vatten. Arbetet för att kartlägga områden som bidrar med ovidkommande vatten pågår.
• Framtiden
För att permanenta Älmhults reningsverks kvävereduktion krävs investeringar. När det gäller behandling av kommunens organiska avfallsfraktion på Älmhults reningsverk sker ut- redning och diskussioner om dess framtid.
Exploateringsområden
Under året har etapp 2:1 av exploateringsområdet kvarteret Paradiset färdigställts. Övriga framtida investeringar är VA för nytt fjärrvärmeverk i Froafälle, industritomter söder om Södra Ringvägen och kvarteret Släggan. En annan stor in- vestering som fick ett tillfälligt stopp, är ny pumpstation på Bäckgatan. I samband med att denna byggs sker en lednings- komplettering och uppdatering av pumpstationen på Gott- hardsgatan för att dels undvika ytterliggare en avloppspump- ning samt dels avlasta avloppsledningarna i centrum som är den viktigaste orsaken.
• Framtiden
När beslutade utbyggnadsetapper på exploateringsområdena är genomförda beräknas ett antal byggklara tomter finnas tillgängliga.
Ledningsnäten
Översvämningarna som vissa av kommunens abonnenter drabbades av i somras har inneburit extra kostnader. Utred- ningarna efter skyfallen drar med sig både utredningskostna- der som kostnader för åtgärder.
• Framtiden
Investeringar på ledningsnäten kommer att behövas framöver.
Tid för utredning, beslut och behov styr investeringstakten.
