Utbildningsnämnden

Ordförande Bodil Hansen (M) 1:e vice ordförande Claes Lindahl (C) 2:e vice ordförande Mayken Nilsson (S)

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING

Utbildningsnämndens ansvarsområde är förskola med 20 en- heter, skolbarnsomsorg och grundskola med 10 enheter, grund-särskola, gymnasieskola, komvux inklusive arbetsmarknadsåt-gärder och LSS-verksamhet. Öppen förskola driver utbildnings-nämnden inom familjecentralen i Älmhult, där utbildnings-nämnden också har samordningsansvaret. Verksamheten styrs till stora delar av skollag, grundskoleförordning och läroplaner, Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94 vilka är beslutade av riksdag och regering. Kommunen som är ansvarig huvudman för verksamheterna har för 2008-2011 tagit fram en ny skolplan där de prioriterade målen är Kunskap, Elevdemokrati, Lärmiljöer och Alternativa och flexi-bla vägar till utveckling.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER

En väsentlig händelse som genomsyrat hela verksamheten var

den besparing på 5 mkr som utbildningsnämnden under året blev ålagd att genomföra på grund av det ekonomiska läge som uppstått. Bland annat sänktes lärartätheten inom grund-skolan med cirka 0,5 tjänst per 100 elever, totalt 9 tjänster. En familjecentral har startat i samarbete med socialnämnden och Landstinget Kronoberg. The International School of Älmhult har efter auktorisering kommit till i stället för Engelsksprå-kiga skolan. Pedagogiskt resurscentrum kom igång med sin funktion som övergripande team för förskola, grundskola och gymnasium. Under året har Norregårds förskola byggts om samt även utökats med en avdelning. En utvärdering av fritidshemmen har gjorts under året. Virestads friskola star-tade vid halvårsskiftet. En ny gymnasiechef har anställt under året. Efter beslut i utbildningsnämnden skedde ingen intag-ning på fordonsprogrammet höstterminen 2009.

EKONOMISK SAMMANFATTNING (tkr)

Netto, tkr

Bokslut 2007

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2009

Avvikelse 2009

TOTALT, DRIFT 265 517 273 497 280 064 284 458 4 394

varav intäkter 44 243 46 568 47 678 46 425 1 253

varav kostnader 309 760 320 065 327 742 330 883 3 141

Oförutsett - - 0 5 685 5 685

Besparingskrav - - 0 5 000 5 000

Nämnden 270 295 369 320 -49

Central administration 4 312 5 600 6 809 6 440 -369

Förskola/fritidshem 67 350 71 451 73 819 74 354 535

Pedagogisk omsorg 2 271 2 278 2 672 3 218 546

Grundskola 123 376 125 569 126 537 124 671 -1 866

- därav grundsärskola 4 746 5 546 5 888 5 695 -193

Gymnasieskola 62 006 62 416 63 367 57 957 -5 410

- därav interkommunala ersättningar och inackor deringsbidrag

7 164 7 241 7 829 5 876 -1 953

- därav gymnasiesärskola 2 138 1 415 2 780 2 284 -496

Komvux inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY 4 695 4 350 4 316 4 825 509

LSS 1 237 1 538 2 175 1 988 -187

Specifikation av drift

Personalkostnad 205 902 215 926 222 469 221 454 -1 015

Antal årsarbetare 522 540 550 537 -13

Kapitaltjänstkostnad 3 122 3 017 2 580 2 716 136

INVESTERINGAR 1 656 2 522 2 311 2 597 286

* På samtliga delprov har Älmhult bättre resultat än riket, särskilt i de delprov som mäter läsutveckling. I Skolverkets redovisning ges resultat för riket på varje delprov. Till nästa år görs kommunens sammanställning på samma sätt så att direkta jämförelser kan göras. För första gången redovisas resultat för åk 5 per delprov på kommunnivå och för riket. Kommunens skolor har i engelska högre resultat än riket på tre av fyra delprov. I matematik är också resultatet högre på tre av fyra delprov. I svenska däremot har kommunens skolor lägre resultat än riket i tre av fyra delprov. Skillnaderna är inte stora men bör ändå leda till fördjupad uppföljning. I delprov läsa, samtala har dock kom munens skolor 7,5 procent fler elever som nått kravnivån i förhållande till riket. Resultat i svenska som andra språk redovisas inte då antalet elever som genomfört proven är för lågt. I jämförelse med förra året har kommunen högre resultat, i förhållande till budget uppnås målet i engelska medan resultatet är lägre än budget i matematik och svenska/svenska som andra språk. Grundskolans och gymnasieskolans betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk redovisas i följande två tabeller.

Alla ska, från förskola till vuxenut-bildning, ges möjlighet att få tillgo-dogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga.

K

Varje skola ökar varje år sin andel av godkända elever i svenska, matema-tik och engelska.

De nationella proven i åk 3 genomfördes för första gången under våren 2009. Skol-verket redovisar endast resultat på nationell nivå för åk 3. En av kommunens språkut-vecklare på PÄR (Älmhults pedagogiska re-surscentrum) har i svenska och svenska som andra språk jämfört Skolverkets resultat med vår egen resultatsammanställning*).

J

Öka kompetensen genom att varje förskola och skola fortbildar pedago-ger i matematik.

Under 2009 har 139 förskollärare och lä-rare deltagit i olika kompetensutvecklingar riktade mot matematik.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

3. MÅLUPPFYLLELSE

Betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för elever i huvudmannen skolor som avslutat års-kurs 9 läsåret 2008/09

Huvudman Antal

elever som erhållit be-tyg eller ej nått målen

Engelska Matematik Svenska Svenska som

andraspråk

Samtliga huvudmän 116 985 14,1 6,0 13,1 7,4 93,7 13,7 3,2 6,3 12,2 25,5

Samtliga kommuner

och landsting 104 796 14,0 6,5 13,0 7,8 93,5 13,6 3,4 6,5 12,1 26,4

Varuproducerande

kommuner 7 822 13,5 7,0 12,8 8,0 95,7 13,3 3,8 4,3 12,2 22,7

Älmhult 171 14,2 5,8 13,8 7,6 95,9 13,7 4,9 4,1 10,8 14,3

Gymnasieskolan, betyg och andelen elever med minst betyget godkänt i engelska, matematik och svenska läsåret 2008/09

Huvudman Genomsnittlig

betygpoäng

Andel elever (%) med minst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska

Nationella

Samtliga huvudmän 14,1 98 85 94 20 92

Samtliga kommuner och landsting 14,0 98 85 94 20

Varuproducerande kommuner 13,9 97 83 92 0

Älmhult 13,7 100 82 97

Resultat Älmhult 2007/2008 13,9 91 89 83

Målupp-fyllelse

Övergripande mål

Målupp-fyllelse

Verksamhetsmål Kommentarer

K

ELEVDEMOKRATI Alla ska lära sig vad demokrati, ansvar, rättigheter och skyldigheter innebär för dem själva och deras omgivning.

K

Öka inflytandet genom att varje för-skola och för-skola genom fokusgrupper med barn och elever kring deras syn på demokrati/inflytande samt på förskolans och skolans lärmiljö.

Förskolor, fritidshem och skolor arbetar på olika sätt för att ta tillvara barn och elevers perspektiv som en resurs samt ge varje barn och elev möjlighet till att utöva inflytande*.

K

Utveckla likabehandlingsarbetet. Under 2009 har förändringar skett i styr-dokumenten. Sedan 1 januari 2009 regleras kränkande behandling i 1 § 14 a kapitlet i skollagen och diskriminering i diskrimine-ringslagen. Det har också tillkommit två nya diskrimineringsgrunder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder**.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

* Exempel från verksamheternas kvalitetsredovisningar:

”Pedagogerna ger barnen tid att upptäcka och tid att låta barnen försöka klara så mycket som möjligt själva.” ”De större barnen använder sig ofta av majoritetsbeslut helt på egen hand, och kan acceptera resultatet, både i sin fria lek och vid beslut inom gruppverksamheten.” ”Pedagogerna tar tillvara barnens idéer och förslag.” Inflytandegrupp vid teman, klassråd, biblioteksråd, Friends- kamratstödjare. Elevernas inflytande över innehållet i de individuella utvecklingsplanerna. Eleverna utvärderar efter genomgånget ar- betsområde och så vidare. Det är inte någon verksamhet som använt fokusgrupper som metod. Frågan har varit uppe för diskussion vid möte mellan politiker och rektorer.

**) En plan mot diskriminering och kränkande behandling skall skrivas varje år. Arbetet i verksamheterna pågår för att ta fram planer enligt de nya direktiven. Samtliga grund- skolor samarbetar idag med organisationen Friends. Friends vision är ”Ett samhälle där barn och ungdomar växer upp i trygghet och jämlikhet”. Varje verksamhet har ansvar för sitt likabehandlingsarbete, samarbetet med Friends är ett av flera sätt att stärka det egna arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Även IKEA sam- verkar med Friends och därigenom skapas förutsättningar för ett trepartssamarbete. På Haganässkolan har en uppföljning av likabehandlingsplanen genomförts. Uppfölj- ningen kommer att vara en del i vårens arbete med att skapa ett ”Haganäskoncept” enligt elevernas förslag. Arbetet kommer att ske med skolkonferensen som styrgrupp.

Målupp-fyllelse

Övergripande mål

Målupp-fyllelse

Verksamhetsmål Kommentarer

K

LÄRMILJÖER Skolornas miljö ska präglas av läroplanernas grundläggande etiska och moraliska värderingar i syfte att skapa en trygg miljö.

K

Varje förälder känner att de lämnar sitt barn till en säker miljö som präglas av grundläggande etiska vär-deringar och som ger eleven kunskap och kompetens.

Kommunövergripande finns ett samarbete mellan nämnd, förvaltning och central föräldraföreningsgrupp som består av repre-sentanter för de olika föräldraföreningarna.

Samarbetet med föräldrarna är en viktig del.

i förskolans uppdrag förskolans uppdrag.*)

K

Utveckla likabehandlingsarbetet. Se ovan under Elevdemokrati.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

*) Exempel, citat från en förskolas kvalitetsredovisning ”För att föräldrar ska kunna vara delaktiga krävs att vi på olika sätt kommunicerar med dem kring vad som händer på förskolan och varför vi gör som vi gör. Vi strävar efter att tala med föräldrar om pedagogiska frågor som rör deras barns lärande”. På skolorna används föräldraföreningar na och elevråden för avstämning. Fritidshemmen har under flera år använt föräldraenkäter, enkäterna visar på en positiv utveckling. En av frågorna i fritidshemmens enkät gäller personalens bemötande gentemot föräldrarna, kommunresultatet se nedan.

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer

mycket bra bra inte så bra inte alls

Personalens bemötande mot föräldrarna är bra. 161 122 5 0

Målupp-fyllelse

Övergripande mål

Målupp-fyllelse

Verksamhetsmål Kommentarer

K

ALTERNATIVA OCH FLEXIBLA

VÄGAR TILL UTVECKLING OCH LÄRANDE Kommunens skolor ska vara likvärdi-ga i sin kvalitet men det innebär inte alla skolor ska vara lika. Mångfald skapar en styrka för kommunen.

K

Elever ges möjlighet att i enskilda ämnen få tillgång till undervisning på högre nivå. Detta kan ske både inom och utanför den egna skolan.

På varje skola finns elever som inom klas-sens ram ges kunskapsutmaningar på en högre nivå. Faktorer som påverkar är bland annat läromedlen och lärarens kompetens.*)

K

Utveckla likabehandlingsarbetet. Se föregående sida under Elevdemokrati.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

*) En lärare läser inom ramen för lärarlyftet en kurs inom matematik, ”Stöd och utveckling av matematisk förmåga”. Den kursen har som syfte att utveckla förmågan att möta elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling. Två elever i åk 9 läser gymnasiekurser i engelska respektive tyska.

4. VERKSAMHETENS RESULTAT

VERKSAMHETENS RESULTAT, TKR

Bokslut 2009

Avvikelse gentemot budget 4 394

Anslag till oförutsett 5 685

Besparingskrav 5 000

Avvikelse efter oförutsett och besparingskrav -6 291

Utbildningsnämndens besparingskrav 5 000 tkr uppnås ej. In-te heller avsättningen för oförutsett uppnås. NettoresultaIn-tet 4 394 tkr är ett intäktsöverskott med 1 253 tkr och ett kost-nadsöverskott med 3 141 tkr. De olika verksamheterna upp-visar totalt underskott med 6 291 tkr. Utbildningskontorets underskott på 369 tkr beror på högre kostnader än budge-terat för bland annat IT, posthantering samt personalkost-nader. Förskola och skolbarnsomsorg redovisar överskott med 535 tkr vilket främst beror på lägre personalkostnader med 3 151 tkr. Pedagogisk omsorgs överskott uppgår till 546 tkr vilket beror på 397 tkr lägre kostnad än budgeterat för vårdnadsbidrag samt överskott inom familjedaghem på 60 tkr på personalkostnader på grund av en vakans större delen av året. Grundskolans resultat är ett underskott på 1 866 tkr, varav assistenter för skolbarn står för 922 tkr och undervisning för 986 tkr samt övriga mindre över- och under-skott. Inom undervisningen har neddragning med nio tjänster gjorts under andra halvåret. Gymnasieskolan redovisar under-skott med 5 410 tkr varav 2 145 tkr är personalkostnader för undervisande personal. Gymnasieskolskjutsar redovisar un-derskott med 860 tkr samt interkommunal ersättning inklu-sive inackorderingsbidrag med 1 953 tkr. Gymnasiesärskolan har ett underskott på 496 tkr. Komvux totalt redovisar över-skott med 509 tkr varav grund-, gymnasie- och särvux har överskott med 255 tkr. SFI-verksamhetens underskott är 475 tkr varav merparten avser personalkostnader. Yrkesinriktade ut- bildningar totalt summerar till ett överskott med 730 tkr.

LSS-verksamhetens underskott blev 187 tkr vilket beror på större verksamhet med fler brukare än budgeterat.

5. NYCKELTAL Antal elever och kostnader

Antal barn 1 - 5 år 762 738 772

Bruttokostnad/barn kr/år 87 496 93 782 88 243 Antal grundskoleelever inklusive

förskoleklass 1 792 1 740 1 770

Bruttokostnad/elev kr/år 74 117 76 795 72 730 Antal elever i kommunens

gymnasieskola 615 650 580

- varav från andra kommuner 128 133 110

Bruttokostnad/elev kr/år 127 793 123 720 131 602 Antal deltagare (omräknat till

heltidsstudier) i gymnasial

vuxenutbildning 75 75 50

Bruttokostnad/deltagare kr/år 41 696 47 160 56 312 Elevers kunskaper

Andel (%) behörig till nationellt

program på gymnasiet 92 92 89

Andel elever som klarat samtliga del- prov i nationella prov för åk 5 (%)

- Svenska 76 94 88

- Engelska 81 88 88

- Matematik 74 88 88

Genomsnittligt betygspoäng i

gymnasieskolan* 13,9 14,2 13,7

* Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summa poäng för eleven totalt.

6. FRAMTIDEN

Överraskande Älmhult – internationellt & nära.The Interna-tional School flyttar till nya lokaler på Haganässkolan. Sko-lan kommer att utökas med förskola. GymnasieskoSko-lan står inför en stor utmaning med sjunkande elevtal i hela landet och verksamheten ska anpassas till utvecklingen. Fortsätta det strategiska arbetet för ökad måluppfyllelse. Ett stort och brett nationellt reformarbete genomförs under närmaste åren i Sverige och det kommer att krävas ett omfattande imple-menteringsarbete. Glädjande har Älmhult många små barn vilket innebär att förskoleverksamheten får ett hårt tryck i de större orterna. Skolorganisationen ses över 2010 och en förändring kan eventuellt genomföras 2011.

In document Älmhults kommun (Page 50-54)