Johanson och Vahlne (1990) förklarar den ekonomiska sidan av internationalisering som mer rationell och med ett ekonomiskt fokus till skillnad från Uppsalamodellen och nätverksperspektivet. Det finns två teorier passande till det ekonomiska perspektivet, transaktionskostnadsteorin av framtagen av Coase (1937), vidareutvecklad av Williamson (2010) samt OLI-modellen av Dunning (1977) som mer ingående kommer presenteras nedan.
3.3.1 Transaktionskostnadsteorin
I den ekonomiska delen av ett företags internationalisering förekommer teorin kring transaktionskostnader. Ronald Coase (1937) var grundläggande i sin forskning kring det som senare kommer att kallas transaktionskostnader. Författaren menar att ett företag utgår från att man internt kommer att utföra ett arbete så länge kostnaden för detta är lägre än vad kostnaden skulle bli att låta någon annan på den öppna marknaden genomförde arbetet. Coase (1937) framhåller att företagets strävan är att utföra sitt arbete och fördela sina funktioner till den lägsta möjliga kostnaden. Författaren diskuterar företags val att bedriva aktiviteter intern kontra externt och om upprättade ekonomiavdelningar inom en organisation är mer kostnadseffektivt än att köpa och sälja varor direkt på marknaden.
Om transaktionskostnaderna överskrider kostnaden för att utföra arbetet själv kommer arbetet med fördel ske internt. Ellram och Billington (2001) fortsätter att förklara begreppet och menar att transaktionskostnaderna är förknippade med kostnader för att
kunna köra ett visst typ av system, antingen en transaktion inom företaget eller utanför.
Williamson (2010) har fortsättningsvis utvecklat teorin och adderar bland annat perspektivet kring vertikal integrering. I grunden liknar det Coases resonemang, då författaren berör frågan kring huruvida företaget vill förvärva en separerbar komponent via outsourcing eller producera för eget behov. Det vill säga bedriva produktionsprocess inom den egna organisationen eller använda sig av externa leverantörer.
Klein, Frazier och Roth (1990) argumenterar för transaktionskostnadsperspektivet och menar att när diskussion kring hur ett företag skall utföra marknadsdistribution och funktioner internt istället för att förlita sig på externa mellanhänder talas det ofta enbart om kostnad för produktion och att det inte är tillräckligt.Författaren menar således att den grundläggande förutsättningen blir att företaget kommer att internalisera aktiviteter som de kan utföra till en lägre kostnad och kommer att förlita sig på marknaden för aktiviteter där andra leverantörer har en fördel. Klein et al. (1990) nämner även att transaktionskostnader tenderar att vara låga på konkurrensutsatta marknader, vilket ger liten drivkraft att ersätta intern organisation för marknadsutbyte. Författaren påpekar däremot när företag eventuellt möter en marknads oförmåga att införa beteendemässiga begränsningar och genomföra kontrakt, kan det bli aktuellt att internalisera transaktioner för att minska kostnaderna för utbyte.
3.3.2 Eklektiska modellen - OLI-Modellen
Den eklektiska modellen, eller OLI-modellen som den även kallas introducerades av John Dunning år 1976. Brouthers och Hennart (2007) förklarar hur modellen har utgångspunkten från att förklara det internationella beslutet i en entréstrategi. Denna typ av paradigm tyder på att utsträckningen, formen och placeringen av utländska direktinvesteringar beror på tre kategorier av fördelar. Dunning (2001) fortsätter och menar hur OLI-modellen har varit det mest inflytelserika ramverket vid utländska direktinvesteringar. Cantwell och Narula (2001) behandlar vidare hur det allmänna testbara paradigmet för en internationell produktion vilar på en kombination av de tre kategorierna av fördelar. Wulff (2015) fortsätter och behandlar att OLI-modellens tre fördelar går att appliceras vid en internationalisering. Vidare presenterar Dunning (1988) de tre fördelarna sett från ett internationellt expansions perspektiv:
• “Ownership”
• “Location”
• “Internationalization”
Buckley och Casson (1998) behandlar på samma sätt som inom transaktionskostnadsteorin där transaktionskostnaderna är av betydelse är “Ownership”
och “Location” av betydelse för ett företags internationalisering. Författarna menar att för att företag ska ha möjlighet att växa är det väsentligt att ta sig in på nya utländska marknader. Vidare menar författarna hur effekter på “Ownership” och “Location” kan förklara fördelar och kostnader relaterade till internationalisering. Dunning och Lundan (2008) fortsätter och presenterar hur OLI-modellen genom flertal uppdateringar kommit fram till innebörden av relationer som finns i ett nätverk för att skapa fördelar kring modellen.
Modell 3. OLI-modell skapad av Dunning år 2001.
Ownership
För att möjliggöra en förklaring av MNE (multinationella företag) beskriver Helpman (1984) att “Ownership” är en grundfaktor för att lyckas. En viktig del i förklaringen innefattar hur företag är en samling av tillgångar. Författaren fortsätter och behandlar att MNEs har en högre samling av tillgångar präglad från interna offentliga varor än andra konkurrerande företag. Dessa offentliga varor kan i sin tur bli applicerbara på olika platser utan att påverka dess effektivitet. Nako och Brouthers (2002) presenterar hur fördelar via
“Ownership” fångar företags specifika fasta resurser och möjligheter. Författarna fortsätter och presenterar hur fördelarna kan skapa konkurrensfördelar till företaget.
Dunning (1988) fortsätter stärkt av Buckley och Casson (1998) och menar hur
“Ownership-fördelar” måste vara tillräckligt stora för att kunna motverka de lokala
producenternas kostnadsfördelar. Dessa fördelar behöver i sin tur vara större än de kostnadsfördelar som hemmaproduktion och dess export ger upphov till. Vidare behandlar Buckley och Casson (1998) hur “Ownership” bidrar med fördelar att ta sig an en ny marknad genom att organisationen kommer att ses som en del av den utländska marknaden.
Location
Dunning (1988) presenterar den andra paradigmen “Location”, där fokus ligger på
alternativa länder/regioner där tillägg av aktiviteter skapar värde hos multinationella företag. Fortsättningsvis menar författaren hur detta paradigm avgör i vilken mån företag måste använda sina konkurrensfördelar för att skapa en framgångsrik närvaro på den utländska marknaden snarare än på den inhemska. Wulff (2015) presenterar fördelar via
“Location” som att de involverar antingen en positiv eller negativ påverkan från den specifika platsen. Buckley och Casson (1998) behandlar vidare att vid en internationalisering bidrar “Location” till fördelar vid en entré på en ny marknad genom att en produktion på en utländsk marknad kan möjliggöra en minskning av produktionskostnaderna. En bidragande faktor som kan påverka vilken typ av entré företag väljer beskriver Brouthers, Brouthers och Werner (2001) kan vara juridiska restriktioner.
Internationalization
Den sista paradigmen som Dunning (1988) presenterar är “Internationalization”. Vilket ses som den viktigaste delen av de tre paradigmerna. Författaren fortsätter och presenterar hur faktorer skapade från internationalisering vanligen är kopplade till industrin. Det skapar även transaktionsmarknadsfel genom en överföring av äganderätten av företaget till den nya utländska marknaden. Ji och Dimitratos (2013) och Maekelburger, Schwens och Kabst (2012) behandlar fördelar via “Internationalization” och presenterar att dessa fördelar innebär att expandera via företagshierarkin istället för via marknaden. Nakos och Brouthers (2002) styrker författarna och menar att företag genomgår en expansion via företagshierarkin snarare än via marknaden. Vidare behandlar Dunning (2000) hur denna tredje del erbjuder en struktur där företag kan göra en utvärdering över hur de på effektivast sätt kan organisera skapandet och utnyttjandet av dess kärnkompetenser, med fokus på de lokala attraktionerna i olika länder eller regioner. Fortsättningsvis påpekar författaren fördelarna med “Internationalization” vilka är att skydda varumärket, vara en
garanti på produktkvalitet samt att hålla konkurrenterna bakom sitt egna företag för att skapa konkurrensfördelar.