Nätverksbyggande som en faktor till lyckad etablering

Johanson och Vahlne (2009) påpekar vikten av de relationer ett företag lyckas skapa i ett nätverk är något som påverkar dess internationaliseringsprocess. Författarna menar att genom de verksamheter och aktivitetet som företaget skapar kan en internationalisering underlättas. Andersson menar att bygga relationer och skapa goda förbindelser med kontakter är mycket viktigt för Lindex arbete på en internationell marknad. Syrén berättar även att skapandet av relationer och etablering av kontakter är av stor betydelse för Gina Tricots arbete till att nå internationella områden då dessa tidigare har genererat i mycket värdefull hjälp. Coviello (2006) menar att nationella företag som aspirerar på att internationalisera sin verksamhet bör inkludera nätverket redan i ett tidigt skede av livscykeln, då relationer kan vara av värde i uppbyggandet av ett koncept. Det går i linje med Danielsson som understryker partnerskap som en väsentlig del i ett förberedande arbete för ett företag när de vill ta sig in på en önskad marknad. Danielsson påpekar även att eventuella samarbetspartners bör vara något som ska inkluderas i en förberedande process.

Welch och Welch (1996) och Johanson och Vahlne (2003) för resonemang kring hur ett företag kan använda sina relationer som en grund för tillväxt och att det kan vara av större vikt än den strategiska vägen till en internationalisering. Syrén berättar som tidigare nämnt att möjligheten till att undersöka en marknad genom fysisk närvaro har blivit möjlig genom att upprätthålla god kontakt med olika partners som befinner sig lokalt.

Genom kontakterna får de värdefull information om exempelvis lägen där de kan etablera butiker. Andersson betonar även att befinna sig på den lokala marknaden och integrera med sitt nätverk är ett mycket viktigt steg i Lindex internationaliseringsprocess. Chetty och Blankenburg Holm (2000) föreslår även att företag kan skapa relationer i ett förebyggande skede som de tror de kan ha nytta och hjälp av vid en senare internationalisering. Andersson menar att det finns många skickliga människor inom branschen och berättar att Lindex regelbundet åker på mässor ute i Europa där de nätverkar med personer i branschen som ofta är mycket professionella och kunniga.

Andersson fortsätter och menar att vid ett sådant nätverkstillfälle kan de skapa 10-20 viktiga kontakter på samma plats och komma hem med flera viktiga relationer i bagaget.

Genom att föra dialog med dessa på en marknad bidrar det ofta till att att man kan fortsätta samarbetet på en annan marknad.

Hollensen (2017) hävdar även att ett företag inte kan ses som en ensam aktör i en internationell miljö, utan måste samspela med andra parter. Melin (1999) fortsätter och påpekar att genom att skaffa sig lojala kontakter i utlandet kan det vara en avgörande faktor för en framgångsrik expansion. Syrén berättar vidare att ett samarbete med externa parter underlättar deras internationaliseringsarbete och att för Gina Tricot är det mycket viktigt att underhålla och vårda dessa kontakter genom att göra kontinuerliga avstämningar och föra dialog. Andersson påpekar också betydelsen av att Lindex tydligt visar att de är en internationell organisation med det som krävs och vikten av att agera professionellt i alla de relationer företaget bygger och ta vara på det kontaktnät som finns tillgängligt. Det korresponderar även med vad Chetty och Blankenburg Holm (2000) framhåller, att personer som befinner sig på positioner i ett företag som har direkt påverkan på beslutsfattning kring internationalisering även influerar initiativ från nätverksrelationer. Andersson understryker vikten av att hela organisationen vid en expansion där det ofta är högt tryck har de förutsättningar som behövs för att klara av att agera yrkesmässigt på alla nivåer internt och att flexibilitet är viktigt för att lyckas på en ny marknad. Johanson och Vahlne (1992) menar att en entré på en marknad är resultatet av hur företaget lyckas skapa relationer. Johanson och Mattsson (1988) framhåller att företagets möjlighet till succe på internationella marknader är beroende av nätverket snarare än marknadernas egenskaper. Det går i linje med vad Andersson berättar där Lindex åkte till Tjeckien och Slovakien innan de egentligen trodde att en expansion var möjlig. Efter hårt arbete och dialog med intressant partners så gav det utdelning. Det informationsflödet Lindex lyckats skapa med personerna började verka och önskvärda partners började visa intresse och kontaktade dem.

Vidare berättar Johanson och Vahlne (2009) att nätverket och att utveckla nya relationer kan fungera som en brygga över till en ny marknad. Det stämmer överens med att Andersson framhåller att de relationer och kontaktnät Lindex skapar på en marknad ofta är av förmån till att överföra vidare till en ny marknad, då många av dessa företag agerar internationellt. Andersson berättar att det finns ett handfull stora Europeiska företag som äger affärslägen i form av fastigheter och ett samarbete med dem på en marknad ofta leder till samverkan på nästa marknad som Lindex vill expandera till. Även Coviello och Munro (1997) menar att nätverket kan spela in i det val av marknad ett företag gör.

Danielsson påpekar vikten av att använda sig av olika samarbetspartners som känner till den aktuella marknaden för att nå framgång. Danielsson menar att dessa kan hjälpa företag och ge rekommendationer i deras internationaliseringsstrategi och att det

exporterande företaget i sig inte alltid kan lita på sin egen kännedom fullt ut. Syrén berättar också att det nätverk och kontakter Gina Tricot har på internationella marknader är personer som arbetar med etablering av företag och således även hjälper dem i deras väg in på marknaden. Syrén behandlar hur dessa nätverk även kan ge råd och vidarebefordra andra kontakter som kan vara av intresse för Gina Tricot.

Cavusgil och Sharma (1993) framhåller att egenskaperna av de relationer ett företag har med olika parter påverkar strategiska beslut som tas. Syrén menar att genom nätverket och dess relationer erhåller de värdefulla marknadsåsikter och får ta del av marknadsmaterial och kalkyler. Även Danielsson påpekar att realistisk material i form av etableringskalkyler kan komma från en extern part och lägga grunden för ett företags beslut. Danielsson menar fortsättningsvis att företaget i samråd med andra parter kan får rekommendationer och gemensamt ta fram en strategi, då den nya marknaden inte ser ut som hemmamarknaden och att dessa partners kan tala om vad som gäller. Axelsson och Easton (1992) styrker resonemanget och menar att företagets strategi uppträder ur nätverksförhållanden. Det då externa kontakter fungerar som informationskällor och kan ha värdefull kunskap om marknaden. Syrén framhåller att Gina Tricot har lyckats med att bli ett välkänt företag. Syrén fortsätter och menar att de kontakter som de upprättat på utländska marknader i sin tur kontaktar deras organisation med råd och förfrågan om att öppna butiker. Det kan exempelvis vara att en fastighetsägare meddelar att en butikslokal är ledig på ett specifikt geografiskt läge som uppfyller de kriterier de vet att Gina Tricot har på val av plats. Även Andersson menar att efter en dialog med eventuella samarbetspartners ute i Europa utvärderar man dessa kontakters egenskaper genom att utveckla en lämplig strategi för att sedan återkoppla till de kontakter man fann intressanta.

Hollensen (2017) behandlar att flertalet aktörer i ett nätverk kan vara indirekt eller direkt kopplade till en internationalisering av företaget. Andersson berättar att många olika parter är inkluderade i deras nätverk och är av betydelse på en ny marknad. Andersson lyfter fram att fastighetsägare ofta har mängder med bra tillgångar för etablering av nya butiker men nämner även vikten av mediapersoner som kan hjälpa till med reklam och PR. Vidare lyfter Andersson vikten av att magasin och influencers lyfter deras kläder och att en sådan typ av marknadsföring har en positiv inverkan på att Lindex blir välkänt på marknaden. Hollensen (2017) framhåller även att företag som har en internationell verksamhet kan genom nuvarande nätverk arbeta för att bedriva affärer ihop på ytterligare en marknad. Andersson framhåller att en del relationer kan skapas redan från start i

Sverige. Det i och med de nationella ägarna inom vissa företag som således redan finns tillgängliga att kontakta på hemmamarknaden.