När eleverna berättar om hur de kom till den särskilda undervisningsgrup- pen tar de fasta på olika aspekter. Pojkarna redogör för hur de fick reda på att de skulle flyttas från ursprungsklassen till den särskilda undervisnings- gruppen. Alla pojkarna tar upp mammorna som deras informatörer ”min mamma sa det”, ”jag visste det inte före”, ”min mamma berättade det”. En
pojke säger att han informerat mamman om sin flytt. Troligtvis hade han en prövotid i den särskilda undervisningsgruppen som han berättade om för sin mamma. Han berättar att mamman sedan fick information från skolan och godkände placeringen i gruppen. Eleverna berättar om aspekter av den kon- kreta flytten till gruppen och hur det gick till när de kom dit. En pojke be- skriver en snabb och enkel omflyttning till gruppen.
Exempel 10 (Intervju med elev 020520)
1 2
Yvonne: hm- (.) jag tänkte på äh- (.) när- (.) hur fick du reda på att du skulle till den gruppen 3 4 5 6 7 8 9
Elev: äh- (.) min mamma kom hit för en gång då när jag- (.) när jag satt- (.) när jag inte kunde koncentrera mig (.) då gick hon hit och pratade en massor (.) om sådant där hur det var (.) då tyckte hon att det passade bra här (.) och då fick jag börja här (xx) sådant där och höll på att prata lite
10 Yvonne: vad sade du? (.) sedan kom? 11 12 13 14 15 16 17 18
Elev: det kom in någon igen (.) och pratade om vad vi håller på att göra och lite mer (.) hon pratade med fröknarna lite mer då (.) tror jag (.) sedan var det- (.) var det måndag då (.) sedan på- (.) nej det var fredag då den dagen (.) sedan var det- (.) sen var det hela helgen (.) till måndag fick jag vänta tills jag- (.) på den måndagen fick jag börja i gruppen
På min fråga om omflyttningsprocessen svarar pojken med en detaljerad beskrivning om hur mamman kom till skolan. I beskrivningen av omflytt- ningen väver pojken in sina koncentrationssvårigheter ”när jag inte kunde koncentrera mig” (rad 4-5). Pojkens sätt att beskriva flytten kan tolkas som att omflyttningen gick snabbt. Eleven använder ett distanserat språk när han beskriver händelseförloppet och ger inga personliga reflektioner. Mamman framstår som en central person, som kom till skolan och god- kände hans placering i gruppen. Skolpersonalen beskrivs som de som in- formerade hans mamma om pojkens situation. Pojken själv framstår mer som ett offer för omständigheterna.
En annan elev beskriver en mer komplicerad omflyttning. Som framgår av exemplet var det först en annan pojke i ursprungsklassen, som provade omflyttning till den särskilda undervisningsgruppen. Eftersom den pojken inte trivdes så fick pojken i exemplet flytta över till gruppen.
Exempel 11 (Intervju med elev 020506) 1 Yvonne: du och Erik?
2 3 4 5 6 7 8
Elev: j- j- j- (.) ja men sedan när han hade gått lite där ((avser särskilda undervisningsgrup- pen)) åh då kunde han- (.) åh då kunde han vara där bara puttelite (.) men sen- (.) sedan lite annat då gick det bra (.) men då började han i stora klassen (.) åh- (.) åh sen- (.) åh sedan kom jag efter honom
9 Yvonne: till stora klassen? 10 Elev: nej
11 Yvonne: till vilket då menar du? 12 Elev: då kom jag till gruppen 13 Yvonne: när han var i stora klassen? 14 Elev: ja då var han i stora klassen 15 ((utesluter 10 rader))
16 Yvonne: hm (.) ville du det? 17
18 19 20 21
Elev: ja- (.) äh- (.) äh- (.) men jag ville det (.) för- (.) äh- (.) för men först- (.) men först ville jag inte börja där (.) äh- (.) åh- (.) sen när jag kollade där- (.) åh kollade det (.) åh då ville jag direkt börja där
När pojken i exemplet beskriver processen att komma till den särskilda undervisningsgruppen beskriver han en annan pojke som först kom till gruppen. Att eleven tar upp den andra pojken pekar på en otydlighet och osäkerhet, att vem som helst kan placeras i den särskilda gruppen. Pojkens beskrivning tyder på en komplicerad placeringsprocess. Att väva in sin be- skrivning i relation till vad andra elever gjort är också ett sätt att framstäl- la sig som att man inte är ensam om skolsvårigheter och sin placering i en särskild undervisningsgrupp. Pojken tar upp att han inledningsvis inte trivdes, men att han ändrade sig (rad 17-21). På så vis framställer han det som om han hade ett personligt val och att han gjort egna överväganden för han ”kollade där” först.
En annan pojke beskriver sig som överrumplad och att flytten till den särskilda undervisningsgruppen kom plötsligt för honom.
Exempel 12 (Intervju med elev 020503)
1 2
Yvonne: men jag tänkte på (.) hur kom det sig att du kom till gruppen? (.) hit?
3 Elev: vet inte (.) mamma ville det 4 Yvonne: din mamma ville det?
5 6
Elev: ºoch klassen ville inte ha mig kvarº ((vis- kar))
7 8
Yvonne: ville inte klassen ha dig kvar? (.) sade de det till dig?
9 Elev: äh- (.) jag kommer inte ihåg 10
11
Yvonne: kommer du ihåg hur du fick reda på att du skulle till gruppen
12 Elev: jo (.) mamma sade det 13 Yvonne: mamma sade det
14 15
Elev: att inte jag fick vara kvar där (.) då blev jag arg och ledsen
Pojken undviker först att svara genom att säga att han inte vet varför han flyttade från ursprungsklassen. Därefter kopplar han placeringen i gruppen till att det var mammans beslut. Pojken framställer sig på så vis som in- formerad, men inte delaktig i beslutet om placeringen. Han förlägger istäl- let beslutet hos såväl mamman som klassen. Genom att säga att han inte fick vara kvar i klassen, ”då blev jag arg och ledsen”, framställer han sig indirekt som ett offer för flytten till den särskilda undervisningsgruppen.
Pojkarna beskriver också omflyttningen utifrån termer av förändring och fördelar.
Exempel 13 (Intervju med elev 020502)
1 Yvonne: vad är det som är bra? 2
3 4 5 6
Elev: för jag kan koncentrera mig och jobba mycket bättre (.) allting- (.) jobbet och sådant där som jag tycker är bra (.) man får ju titta på film ibland (.) och sådant där (.) det fick man ju nästan aldrig i klassen
Pojken tar upp fördelar med att vara i gruppen ”jag kan koncentrera mig” och ”jobba mycket bättre”. Han kontrasterar aktiviteter i den särskilda undervisningsgruppen ”titta på film” med aktiviteter i ursprungsklassen, på så vis positionerar eleven sig som en som fått fördelar när han flyttade till den särskilda undervisningsgruppen. Förändringstemat som menings- skapande funktion är tydlig i elevernas beskrivningar av omflyttningen.
Sammanfattningsvis är ett genomgående tema att mamman framstår som ansvarig för elevernas omflyttning till den särskilda undervisnings- gruppen. Mamman beskrivs på olika sätt, som den som informerat om flytten, som kom till skolan och talade om pojken eller som initierat flyt- ten. Pojkarna framställer sig själva som offer för omflyttningen. De blev
informerade, men var inte delaktiga i beslutet om att flytta från ur- sprungsklassen. Ingen av pojkarna nämner skolan eller identifierar klasslä- rare som initiativtagare till deras omflyttning, utan hänvisar i sådana fall mer till skolan som institution. Klasslärarnas frånvaro i pojkarnas berät- telser om flytten kan tyckas märklig eftersom den initierats av dem (se s. 100). Vidare beskriver eleverna sina erfarenheter av hur det gick till vid omflyttningen till den särskilda undervisningsgruppen. Eleverna uppfattar flytten på olika sätt. Antingen som snabb, komplicerad eller att den kom plötsligt. Det tycks som om de inte riktigt har insyn i själva processen för omflyttningen till den särskilda undervisningsgruppen. Flytten till den sär- skilda undervisningsgruppen kan ses som en extra ordinär händelse i deras skolliv. Eleverna positionerar sig som elever som fått fördelar och föränd- ringar när de flyttades till den särskilda undervisningsgruppen. De beskri- ver sig som att de får mera hjälp, de kan koncentrera sig bättre och kan arbeta bättre.