Elevers olikheter främjar inkludering

Forskningsfråga 2: Hur kan elevers olika erfarenheter och kultur främja religionsundervisningen?

Enkätfrågorna har jag knutit an till ovanstående fråga därför att de tydliggör hur man tar tillvara på många möjligheter och miljöer för att främja elevernas olika bakgrund och erfarenheter.

Forskningsfrågan är kopplad till följande enkätfrågor:

1. Anser du att religionskunskap är ett viktigt skolämne i årskurs 1-3?

4. Arbetar du på en skola där stor andel elever har bakgrund från en annan kultur?

11. Anser du att matsalen kan vara en arena för religion i skolan?

14. Anser du att elevers olikheter kan främja gemenskap i klassrummet?

15. Anser du att det är en fördel om eleverna i klassen kommer från olika bakgrunder?

Fråga 1. Anser du att religionskunskap är ett viktigt skolämne i årskurs 1-3?

Forskning visar att när eleverna är i åtta-nioårsåldern går de igenom en fas där de reflekterar mer över livsfrågor förklarar Löfstedt. Detta gör att religionskunskap blir ett viktigt inslag i undervisningen då den bland annat tar upp livsfrågor (Löfstedt, 2011b, s.53-54).

Även Jonsson beskriver religionsundervisningen som viktigt i dagens skola då elevernas vardag har en direkt påverkan av globaliseringen och vårt mångkulturella samhälle.

37 Undervisningen i religion rör frågor om identitet, relationer, tro, traditioner och kunskap kring religioner (Jonsson, 2016, s.22).

49.5% av respondenter instämmer helt gällande att religionskunskap är ett viktigt skolämne i årskurs 1-3. 27.8% instämmer till hög grad, 19.8% instämmer delvis, 2.8% instämmer i låg grad och 0.5% vet ej. Ingen respondent valde svarsalternativet instämmer inte alls (tabell 2).

Tabell 2: Respondenterna svarar hur de anser att religionskunskap är ett viktigt skolämne i årskurs 1-3.

Nästan hälften av respondenterna valde svarsalternativ instämmer helt. Av dessa har jag valt ut tre kommentarer som blev intressanta för studiens andra forskningsfråga.

”Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att få kunskap och information om alla religioner som finns i vår omgivning” – Respondent nr 25.

”Viktigt för att skapa förståelse för våra likheter och olikheter” – Respondent nr 46.

”Religion handlar till stor del om respekt och värdegrund. Tankar kring det grundläggs tidigt och skolan har en viktig roll.” – Respondent nr 89.

Fråga 4. Arbetar du på en skola där stor andel elever har bakgrund från en annan kultur?

Holmqvist Lidh förklarar att elever som går på skolor med låg andel elever med

invandrarbakgrund inte vill vara öppna med sin religiösa positionering. Däremot är elever som går på en skola med hög andel med invandrarbakgrund mer öppna med sin religiösa positionering (Holmqvist Lidh, 2016, s.40-41).

38 Av respondenterna har 28.4% svarat instämmer helt att de arbetar på en skola med stor andel elever som har bakgrund från annan kultur. 10.9 % svarar instämmer i hög grad, 20.4%

instämmer delvis och 24.2% instämmer i låg grad. Det är 15.2% som instämmer inte alls och 0.9% som svarat vet ej på frågan (tabell 5).

Tabell 5: Respondenterna har svarat på frågan om de arbetar på en skola där stor andel elever har bakgrund från en annan kultur.

Här fanns det inte relevanta kommentarer angivna för studiens syfte.

Fråga 11. Anser du att matsalen kan vara en arena för religion i skolan?

Forskning visar att religion kan ha flera arenor än själva klassrummet. Runfors skriver om att matsalen kan vara en arena för religion i skolan då flera elever avstår från viss mat på grund av sin religion. Eleverna grupperas med allergiker och andra som ska ha specialkost. En skola ändrade varmkorven till kycklingkorv för att minska särbehandlingen (Runfors, 2003, s.121).

Berglund förklarar att det finns elever som inte följer religionens matregler för att de inte vill sticka ut i skolan (Berglund, 2011, s.129-130).

Av respondenterna svarade 7.5% instämmer helt på frågan om de anser att matsalen kan vara en arena för religion i skolan. 12.3% svarade instämmer i hög grad, 33.5% instämmer delvis och 10.4% instämmer i låg grad. Det var 20.3% som svarade instämmer inte alls och 17 % som svarade vet ej på frågan (tabell 12).

Tabell 12: Respondenterna har besvarat frågan hur de anser att matsalen kan vara en arena för religion i skolan.

39 Den här frågan var jag efter enkätens konstruktion osäker på om respondenterna skulle förstå fullt ut. Det var 38 respondenter som skrev kommentarer och där framgår det att majoriteten förstod frågan. Jag har valt ut två kommentarer där första valde instämmer delvis och andra valde svarsalternativ vet ej.

”Olika mattraditioner som har sitt ursprung i olika kulturer/religioner kan bli synliga i matsalen. Hur talet om detta formas handlar enligt min uppfattning om hur gränser vad gäller olikheter accepteras i klassen, hos lärare, skolan osv.”

– Respondent nr 108.

”Har inte tänkt på det mer än att vi pratar om varför några inte äter kött, gris etc.

Orsaken kan vara både religiös och ha andra orsaker. Viktigt att prata om!!

Att det är ok att vara olika!!” – Respondent nr 117.

Fråga 14. Anser du att elevers olikheter kan främja gemenskap i klassrummet?

Det är viktigt att läraren ser olikheter som en tillgång och inte ett problem. Nilholm och Göransson förklarar att om eleverna har olika bakgrund visar forskning att eleverna får en större erfarenhet i utbyte med varandra. Eleverna ska känna en gemenskap och tillit till varandra. Gemenskap innebär även möten med andra och en chans att växa som människor (Nilholm & Göransson, 2013, s.26-27).

45.3% av respondenterna svarade instämmer helt på frågan om de anser att elevers olikheter kan främja gemenskap i klassrummet. 40.1% svarade instämmer i hög grad, 12.3% instämmer delvis och 1.9% instämmer i låg grad. Ingen respondent svarade instämmer inte alls och 0.9%

svarade vet ej (tabell 15).

40 Tabell 15: Tabellen visar hur respondenterna svarat på frågan gällande hur man anser att elevers olikheter kan främja gemenskap i klassrummet.

Av respondenterna har 96 stycken valt svarsalternativ instämmer helt. Jag har valt ut två av deras kommentarer som jag anser bidrar till studiens resultat.

”Man lär sig förståelse för varandras olikheter.” – Respondent nr 124.

”Jag tror det skapar ett mer accepterande och öppet klimat att ha elever från olika miljöer och med olika förutsättningar, detta i sin tur bidrar till en bättre gemenskap där alla elever känner att de har en plats.” – Respondent nr 160.

En till kommentar som stack ut tillhör en respondent som valt svarsalternativ instämmer i hög grad.

”Om klassrumsklimatet är gynnsamt och eleverna bekväma tillsammans så har jag upplevt att de tycker att det är roligt att lära sig mer om varandra. Oftast ser de mest skillnader från början men efterhand upptäcker de att de är tycker mer lika än vad de trodde att de skulle göra.” – Respondent nr 116.

Enkätfråga 14 anser jag har en stark koppling till studiens syfte och ena forskningsfrågan, som handlar om elevers olika erfarenheter kan främja religionsundervisningen.

Fråga 15. Anser du att det är en fördel om eleverna i klassen kommer från olika bakgrunder?

Det är viktigt att man ser elevers olikheter som en tillgång. Det finns ett brett spektrum av olikheter i skolan och klassrummet. Olikheter kan gälla allt från funktionsvariation till elevers etniska eller språkliga bakgrund men även religiösa positionering. Eleverna kan byta

41 erfarenheter med varandra och forskningen visar att olika bakgrund är en fördel för detta.

Olika bakgrund ger större utbyte (Nilholm & Göransson, 2013, s.26-27).

41 % av respondenterna svarade instämmer helt på frågan om de anser att det är en fördel om eleverna i klassen kommer från olika bakgrunder. 42.5% instämmer i hög grad, 13.7%

instämmer delvis och 1.4% instämmer i låg grad. Ingen respondent har svarat instämmer inte alls och 1.9% har svarat vet ej (tabell 16).

Tabell 16: Tabellen visar hur respondenterna svarat på frågan om de anser att det är en fördel att eleverna i klassen kommer från olika bakgrunder.

Majoriteten av kommentarerna handlade om att det kan finnas olika sorters olikheter och att eleverna kan skapa förståelse för varandras olikheter. Tre respondenter som valde

svarsalternativ instämmer helt har motiverat sina svar på följande sätt.

”Det bidrar till en bättre gruppdynamik.” – Respondent nr 24.

”Absolut. Självklart kan det uppstå konflikter och missförstånd men i slutändan lär eleverna av varandra och blir mer toleranta och förstående.”

– Respondent nr 40.

”Det är jätteviktigt. När segregationen ökar får vi ett vi och dom vilket är en farlig grogrund för konflikter.” – Respondent nr 124.

Resultatet av andra forskningsfrågan blir att undervisningen hjälper eleverna att skapa

förståelse för varandras likheter och olikheter. Genom möten med andra får man möjlighet att utvecklas som människa.

42