2. Resultat
2.4 Vilka utmaningar lärare kan möta i religionsundervisning idag
Forskningsfråga 3: Vilka möjligheter och utmaningar kan det finnas för lärare i undervisningen när elever har olika religiösa bakgrunder?
Enkätfrågorna handlar om olika praktiska problem man kan ställas inför och är på det sättet kopplade till forskningsfråga 3. Enkätfråga 8 har att göra med Runfors ”plus-” och
”minuskultur” där hon nämner att en del av minuskulturen som upplevs på skolan har att göra med att eleverna uteblir från lektioner och skolans aktiviteter på grund av religiösa högtider (Runfors, 2003, s.120).
Den sista forskningsfrågan är kopplad till följande enkätfrågor:
2. Har du stött på problem från vårdnadshavare gällande religionsundervisningen?
3. Upplever du att hemmet påverkar elevens uppfattning om religionsundervisning?
5. Anser du att dina elever är öppna med sin religiösa tro?
7. Upplever du att elever hellre pratar om andra religioner än sin egen i klassrummet?
8. Anser du att skolan ska bevilja ledighet för religiösa högtider som inte är inkluderade i våra skollov?
10. Upplever du att elever använder sin religion som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter?
12. Anser du att dina elever kan tala om en kulturell och religiös mångfald som kan finnas i klassrummet?
Fråga 2. Har du stött på problem från vårdnadshavare gällande religionsundervisningen?
Det kan finnas skillnader i lärarnas och vårdnadshavarnas värderingar, normer, religion, tradition och syn på skolan. Bouakaz skriver om hur båda sidor vill elevens bästa.
Vårdnadshavare som invandrat till Sverige kan känna att deras kulturella identitet försvinner under vistelsen i Sverige (Bouakaz, 2016, s.116-117). Rosenquist tar upp att skolan har som ansvar att ge eleverna kunskap kring alla religioner och förmågan att reflektera över sin egen kulturella och religiösa tillhörighet (Rosenquist, 2007, s.83-84).
2.8 % av respondenterna svarade instämmer helt på frågan gällande om de stött på problem från vårdnadshavare om religionsundervisningen. 1.4% angav instämmer i hög grad, 17.5%
instämmer delvis, 23.6% instämmer i låg grad och 44.3% instämmer inte alls. 10.4% svarade vet ej på fråga (tabell 3).
43 Tabell 3: Lärarna har svarat på frågan om de stött på problem från vårdnadshavare gällande religionsundervisningen.
Majoriteten av respondenterna har inte stött på problem från vårdnadshavare gällande
religionsundervisningen. Två respondenter som har valt svarsalternativ instämmer i låg grad har lämnat följande kommentarer.
”Vid ett tillfälle ifrågasatte en vårdnadshavare när vi undervisade om livsfrågor (frågan gällde transpersoner), vilket tillhör religionsundervisningen. Däremot godtogs motiveringen att vi undervisar om vad som ”finns” och vad som är tillåtet och inte försöker påverka eleverna i någon riktning. Skolan har ca 70% SVA-elever och jag upplever att vi inte har några problem när det gäller undervisningen om olika religioner.” – Respondent nr 144.
”En gång under 30 år som lärare. Jehovas vittne” – Respondent nr 225.
3 stycken respondenter valde svarsalternativ instämmer i hög grad, den ena kommenterade sitt svar.
Elever vars familjer är medlemmar i Jehovas vittnen.” – Respondent nr 151.
Det vanligaste svarsalternativet bland respondenterna på denna fråga var instämmer inte alls.
Jag har valt ut två av deras kommentarer.
”Låt eleverna vara nyfikna för att förstå alla vi andra, sa en förälder till mig.
Denna föräldern är muslim (och i hög rang enligt deras kultur). Men budskapet med nyfikenheten är så sann enligt mig.” – Respondent nr 50.
”Har olika religioner i klassen men aldrig stött på nått motstånd” – Respondent nr 238.
44 De sista kommentarerna som jag har valt ut kommer från respondenter som valt
svarsalternativ instämmer delvis.
”Är föräldrarna utövande Jehovas vittnen blir det många och långa diskussioner”
– Respondent nr 13.
”Vårdnadshavare som inte anser att religion hör hemma i skolan” – Respondent nr 28.
"Bara när det gäller Jehovas Vittne, inte bland kristna , judar och muslimerTror inte att jag stött på andra religioner" – Respondent nr 46.
”Jag har undervisat på en skola med religion som profil, vilket innebär att alla som går på skolan erbjuds att utöva Islam under skoltid; stund för bön, Koranundervisning och arabiska. Föräldrar till barn på denna skola och även elever hade endel
funderingar/synpunkter på att vi undervisade inom andra religioner.”
– Respondent nr 137.
Fråga 3. Upplever du att hemmet påverkar elevens uppfattning om religionsundervisning?
Denna fråga kopplas till samma forskningstitlar som användes ovan till enkätfråga 2.
Av respondenterna har 16 % svarat instämmer helt på frågan om de upplever att hemmet påverkar elevens uppfattning om religionsundervisning. 28.3% svarade instämmer i hög grad, 31.6% instämmer delvis, 9 % instämmer i låg grad och 8 % instämmer inte alls. 7.1% har svarat vet ej (tabell 4).
Tabell 4: Respondenterna har besvarat om de upplever att hemmet påverkar elevens uppfattning om religionsundervisningen.
45 Flertalet kommentarer handlade om att respondenterna upplever att eleverna blir påverkade hemifrån. Jag har valt ut kommentarer från respondenter som valt olika svarsalternativ men som ger stöd till studien. Första kommentaren är från en respondent som valt svarsalternativ instämmer helt. Hen lyfter vikten av en objektiv religionsundervisning.
”Haft elever som inte velat studera andra religioner än sin egen pga föräldrars inverkan. – Respondent nr 3.
Följande två kommentarer är från respondenter som valt svarsalternativ instämmer i hög grad.
”Speciellt gällande muslimer och Jehovas Vittnen.” – Respondent nr 219.
”Här är våran undervisning viktig. Att inte göra någon favorisering. Vi berättar lika mycket och lägger lika stor vikt i att lyfta fram fakta ur olika religioner.”
– Respondent nr 220.
Svarsalternativet instämmer delvis utgjorde cirka en tredjedel av resultatet på enkätfrågan. Jag har valt ut en kommentar som jag anser vara relevant för studien.
”Jag har hört att elever någon gång nämnt att de inte vill prata om någon religion för att deras förälder pratat negativt om den religion hemma.” – Respondent nr 17.
Den sista kommentaren valde jag att ta med då den stack ut från övriga, respondenten har valt svarsalternativ instämmer inte alls.
”I lägre grad än jag trodde, då jag blev lärare.” – Respondent nr 127.
Fråga 5. Anser du att dina elever är öppna med sin religiösa tro?
Denna fråga kopplas till samma forskningstitlar som användes till enkätfråga 4.
Samtidigt som Holmqvist Lidh påpekar att studier visar att elever kan uppleva obehag under religionsundervisningen och ”stänger av” sin egen tro (Holmqvist Lidh, 2016, s.44).
16.7% av respondenterna instämmer helt på frågan om deras elever är öppna med sin religiösa tro. 28.6% har svarat instämmer i hög grad, 31 % instämmer delvis, 14.8% instämmer i låg grad och 3.3% instämmer inte alls. 6.2% har svarat vet ej (tabell 6).
Tabell 6: Respondenterna har besvarat frågan om de anser att deras elever är öppna med sin religiösa tro.
46 Av 211 respondenter valde 35 stycken svarsalternativet instämmer helt. Jag har valt att ta med en kommentar från en av respondenterna med det svarsalternativet.
”Barn berättar gärna om sin tro om det är ett öppet klimat i klassrummet!!”
– Respondent nr 117.
En respondent som valt instämmer i hög grad hade lämnat en kommentar som stack ut från de övriga. Den här kommentaren är en påminnelse att man inte ska sätta etiketter på eleverna utan att veta fakta först.
”Absolut. Dock så fick jag veta att en elev var muslim vid tidpunkten jag tog över klassen, pga mörkhyad och äter icke fläsk. Men fick veta för några veckor sedan att eleven är kristen men att de undviker fläsk. Antingen drog tidigare läraren tanken för muslim eller misstolkning med föräldrarna.”
– Respondent nr 50.
Den sista kommentaren var ganska vanlig bland de som valt att lämna kommentar. Denna tillhör en respondent som valt att svara instämmer i låg grad.
”Vissa är det, men andra inte.” – Respondent nr 211.
Fråga 7. Upplever du att elever hellre pratar om andra religioner än sin egen i klassrummet?
Enligt von Brömssen talar eleverna om andra religioner och är medvetna om andra högtider och traditioner (von Brömssen, 2003, s.302). Holmqvist Lidh beskriver samtidigt hur elever håller tyst om sin egen religiösa positionering i klassrummet inför klasskamrater och lärare.
De känner sig inte trygga med att klasskamraterna vet om deras religiösa positionering med risk för negativa kommentarer (Holmqvist Lidh, 2016, s.125-126).
47 Instämmer helt fick 2.8% av svaren från respondenterna på frågan om de upplever att elever hellre pratar om andra religioner än sin egen i klassrummet. 7.1% angav svaret instämmer i hög grad, 14.7% instämmer delvis, 17.5% instämmer i låg grad, 34.6% instämmer inte alls och 23.2% vet ej (tabell 8).
Tabell 8: Respondenterna har svarat på frågan om hur de upplever gällande om eleverna hellre pratar om andra religioner än sin egen i klassrummet.
Över en tredjedel av respondenterna valde svarsalternativ instämmer inte alls. Jag har valt ut kommentarer som jag anser intressanta för studien från den gruppen.
”Men jag upplever inte att det beror på deras brist på intresse för andra religioner, snarare att de inte har lika god kunskap som om sin egen” – Respondent nr 161.
”De är nyfiken, men jag upplever inte att de inte vill prata om sin egen religion.”
– Respondent nr 217.
Jag har även valt ut kommentar från en respondent som svarat vet ej.
”Jag tycker snarare att de elever som är aktivt troende har större intresse och förståelse även för andra religioner.” – Respondent nr 132.
Fråga 8. Anser du att skolan ska bevilja ledighet för religiösa högtider som inte är inkluderade i våra skollov?
Studien som Runfors gjort där hon använder begreppen ”plus-” och ”minuskultur” så är denna fråga kopplad till ”minuskulturen”.
”Minuskultur” är sådant vi inte förstår, det som är främmande för oss eller oönskat (Runfors,
48 2003, s.133). Det som räknas till ”minuskultur” är när elever tar ledigt för religiösa högtider och missat skolans aktiviteter. Det kan uppstå problem när deras religiösa högtider inte sammanfaller med skolloven (Runfors, 2003, s.115 och 120).
18 % av respondenterna angav att de instämmer helt när det gäller att bevilja ledighet för religiösa högtider som inte är inkluderade i våra skollov. 12.3% svarade instämmer i hög grad, 29.4% instämmer delvis, 10.4% instämmer i låg grad och 20.9 % instämmer inte alls.
9 % svarade vet ej på frågan (tabell 9).
Tabell 9: Respondenterna har svarat på vad de anser om att bevilja ledighet för religiösa högtider som inte är inkluderade i våra skollov.
De kommentarer jag valt ut till den här frågan stack ut från de flesta. 38 stycken respondenter instämmer helt på frågan och en har kommenterat följande.
”Utifrån min egen önskan om att det skulle skötas på det sättet om jag flyttade till ett land som inte är kristet. Jag hade velat ta ledigt på till exempel julen för mina barn.” – Respondent nr 119.
Nästa kommentar är från en respondent som valt instämmer i hög grad. Hen problematiserar i kommentarsfältet.
”Våra skollov är ofta baserade på kristen tro (jullov, påsklov), vilket blir problematiskt när man tillhör annan tro och vill fira dess högtider med släkt och familj.” – Respondent nr 48.
Av respondenterna har 44 stycken valt svarsalternativ instämmer inte alls. Två av kommentarerna sticker ut och jag har därför valt att ta med dem.
49
”Går man i svensk skolan då ska man följa svensk skolplaneringen”
– Respondent nr 4.
”Vi bor i Sverige.” – Respondent nr 246.
Den sista kommentaren är från en respondent som valt att svara vet ej.
”Svår fråga. Får man ledigt pga annat religiöst firande än det som innefattas av loven, pga annan trosuppfattning, borde eleven erbjudas undervisning under de högtider hen inte firar. Finns givetvis en problematik kring detta. En galen tanke, kanske skolan ska införa en semesterpott till eleverna precis som i arbetslivet.
Där man själv planerar in hur och när man vill ta ut sin "semester".”
– Respondent nr 112.
De flesta kommentarer handlar om att eleven får ansöka om ledighet på samma sätt som för annan ledighet. De ser även att man får ta hänsyn till elevens eventuella tidigare frånvaro och nationella prov men ser inga problem annars med att ge ledighet.
När jag skrev ut en rapport efter 128 svar hade 23.6% av respondenterna svarat instämmer inte alls.
Fråga 10. Upplever du att elever använder sin religion som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter?
Ytterligare en aspekt till ”minuskulturen” är när elever använder religionen som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter. Runfors har gjort intervjuer där det framkommit att elever använt Ramadan som ursäkt för att slippa simundervisningen men anledning att de inte vill ha vatten i munnen. Det har sen framkommit att det inte har något med religionen att göra utan att eleverna ville slippa undervisningen (Runfors, 2003, s.115 och 120).
1.9% av respondenterna har svarat instämmer helt på frågan om de upplever att eleverna använder sin religion som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter. 6.1% har svarat instämmer i hög grad, 29.2% instämmer delvis, 25.5% instämmer i låg grad och 32.1%
instämmer inte alls. 5.7% har svarat vet ej på frågan (tabell 11).
Tabell 11: Respondenterna har svarat på frågan hur de upplever att elever använder sin religion som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter.
50 Två av kommentarerna som jag valt ut tillhör respondenter som valt instämmer i låg grad.
”Har inträffat vid något enstaka tillfälle, tex en elev som inte ville delta i musikundervisningen” – Respondent nr 36.
”Jag har haft den känslan tidigare, för flera år sedan. Men med bättre kommunikation mellan hem och skola, och tydlighet om vad skolans undervisning handlar om så ser jag inte längre det på det sättet. Ovanligt att elever avstår från skolans aktiviteter numera. Hänsyn, respekt och kommunikation.” – Respondent nr 119.
Nästan en tredjedel valde instämmer delvis, en av dessa har lämnat följande kommentar.
”I de lägre åldrarna är det främst föräldrar som har uppfattningar om vilka aktiviteter och med vem. Jag har aldrig hört talas om att religionen används som en ursäkt från elevernas sida.” – Respondent nr 108.
Fråga 12. Anser du att dina elever kan tala om en kulturell och religiös mångfald som kan finnas i klassrummet?
Enligt tidigare forskning gjord av von Brömssen har elever visat att de är medvetna om att exempelvis klasskamrater har olika värderingar och uppfattningar. Det kan handla om att de firar andra högtider eller har regler kring mat eller från vårdnadshavare om aktiviteter. Detta gör att de kan tala om en kulturell och religiös mångfald (von Brömssen, 2003, s.302).
17.1% av respondenterna svarade instämmer helt på frågan om de anser att deras elever kan tala om en kulturell och religiös mångfald som kan finnas i klassrummet. 34.1% instämmer i hög grad, 28 % instämmer delvis, 7.1% instämmer i låg grad och 3.3% instämmer inte alls.
10.9% har svarat vet ej på frågan (tabell 13).
51 Tabell 13: Respondenterna har svarat på frågan om de anser att deras elever kan tala om en kulturell och religiös mångfald som kan finnas i klassrummet.
Av 212 respondenter svarade 72 stycken instämmer i hög grad. Jag har valt ut en av respondenternas kommentar då jag anser att den bidrar till studien.
”Men ser det som ett viktigt uppdrag att öka respekt och förmåga att diskutera likheter och olikheter, tankar och åsikter. Vi får tro och tycka olika. Det är oerhört positivt.”
– Respondent nr 147.
Nästa kommentar är från en respondent som valt instämmer delvis.
”Tyvärr är det många som har fördomar om andra religioner och kulturer, säkert påverkade hemifrån.” – Respondent nr 211.
Den sista kommentaren tillhör en respondent som valt svarsalternativ instämmer inte alls.
”Våra elever stöter tyvärr inte på så mycket mångfald. Vi får kämpa för att försöka ge dem insikt om andra religioner och kulturer.” – Respondent nr 84.
Det finns både möjligheter och utmaningar med att eleverna har olika religiösa bakgrunder.
Det är elevernas hemkultur som kan ge lärarna utmaningar i undervisningssituationen.
Samtidigt som möjligheterna är att eleverna kan lära av varandra. Detta genom att bland annat ta del av andras tankar, kultur och bakgrund.
52