Att ställas mellan skola och hem

Bouakaz förklarar att relationen mellan skola och vårdnadshavare ibland kan uppfattas som en symbolisk kamp om att skydda eleven. Lärarens och vårdnadshavarnas olika värderingar, normer, religion, tradition och syn på skolan kan resultera i spänningar som förhindrar en god relation och samarbete för elevens bästa. Det gäller att man kan visa varandra ömsesidig förståelse trots sina olikheter. Bouakaz beskriver att vårdnadshavare upplever att deras

engagemang endast handlar om elevens bästa och att skydda deras kulturella arv, hjälpa dem i skolan och att de ska vara stolta över sin kulturella identitet. Detta är något vårdnadshavarna känner kan försvinna under vistelsen i Sverige. Lärarens kamp blir att försöka skydda eleven

21 från att bli allt för påverkad hemifrån (Bouakaz, 2016, s.116-117). Rosenquist skriver i sin artikel om att skolan ska ha som ambition att fostra eleverna till goda medborgare även om det går mot föräldrarnas vilja. Detta är inget förstahandsval utan om det blir nödvändigt.

Eleven ska ses som en egen individ och inte vårdnadshavarens ägodel. Skolan ska se till att eleven blir ”self-supporting”, vilket innebär att eleven ska blir självständigt tänkande individer. Eleven ska ha förmåga att kritiskt reflektera över sin egen tillvaro men även sin kulturella och religiösa tillhörighet. Med ”self-supporting” innebär det även att eleven genom skolan ska möta andra världsåskådningar än den de får hemifrån (Rosenquist, 2007, s.83-84).

När det gäller inkludering i religionsundervisningen är det viktigt att lärarna ser elevernas olikheter som en tillgång. Med olikheter begränsas diskussionen ofta till elever som upplever svårigheter men i klassrummet och skolan finns det ett brett spektrum av olikheter. Det kan gälla elevers olika etniska eller språkliga bakgrunder men kan även vara elevernas religiösa positionering. Inom forskning lyfter man fram gemenskap som en stor betydelse för att främja elevernas olikheter. En gemenskap innebär en stor tillit till normer, regler och band mellan de som ingår, i detta fall klasskamraterna. Eleverna ska känna att det finns ett ”vi” i

klassrummet, där alla är välkomna oavsett bakgrund. Tillsammans kan eleverna byta

erfarenheter och växa som människor. Här visar forskning att det finns en fördel om eleverna på skolan och i klassrummet har olika bakgrund för att få en större erfarenhet i utbytet med varandra (Nilholm & Göransson, 2013, s.26-27).

För att stärka ett ”vi” i klassrummet är det viktigt att läraren reflekterar över språkets roll i inkluderingen. I klassrummet bör man ha ett språk som inte delar upp klassen i ett ”vi” och

”dem” (Nilholm & Göransson, 2013, s.27). I religionsundervisningen är detta viktigt att tänka på när man undervisar i de olika religionerna och pratar om en viss religion som ”vi” och andra religioner som ”dem”.

Nilholm och Göransson skriver om en studie som undersöker hur lärare arbetar med att få gemenskap i klassen. Lärarna lägger stort fokus vid att få alla elever delaktiga och göra det till en vardag. Att hjälpa varandra och samarbete lyfts som viktigt. Det ses som en förutsättning för lärande att man sätter eleverna i centrum. Lärarna arbetar för att sätta normer som främjar gemenskap och inkludering. Detta för att eleverna ska känna en naturlig tillhörighet i klassen.

Eleverna ska känna tillit och trygghet, både socialt och i lärandet. Det ska finnas med i det dagliga arbetet i skolan (Nilholm & Göransson, 2013, s.46 och 62). Studien tar även upp begreppet gemenskap som fokus men även hur gemenskap skapas, bevaras och stimuleras.

22 Studien indikerar att inkludering inte enbart handlar om den enskilde individen utan hur inkluderingen fungerar i ett större sammanhang. Ett kännetecken för en inkluderande miljö är gemenskap (Nilholm & Göransson, 2013, s.36).

Studien tar även upp en metod där den elev som får en fråga måste besvara den. Om eleven inte kan svaret får läraren eller en klasskamrat hjälpa eleven. Det kan vara att ställa ledande frågor eller i vissa fall ge svaret. Detta räknas inte som fusk utan som en aktivitet där eleverna hjälper varandra. I den här aktiviteten blir värdet att hjälpa varandra viktigare än att den enskilde eleven kan svara rätt (Nilholm & Göransson, 2013, s.46-47).

I de intervjuer som Nilholm och Alm gjort med elever och lärare framkommer det att olikheter i klassrummet upplevs som positivt. Eleverna kände sig trygga och klasserna sågs som välfungerande. I arbetet för gemenskap och inkludering har man lyft tre betydelsefulla faktorer för lärares arbetssätt: den gemensamma synen på arbetet med elever, den personliga relationen och en konfliktfri arbetsfördelning.

I klassrummet är det viktigt att lärarna arbetar med tydliga ramar. Detta för att eleverna även ska vara medvetna om vad som gäller utanför klassrummet. De gemensamma reglerna ska vara att man ingriper direkt när konflikter eller liknande uppstår. Alla elever ska ha rätt att uttrycka sin åsikt och de andra eleverna ska lyssna med respekt. Det är viktigt att de lär sig att alla inte har samma åsikt och att det inte är tillåtet att skratta åt någons åsikt (Nilholm &

Göransson, 2013, s.51-52). Genom att uttrycka sin åsikt får man dock inte kränka någon annan.

Det finns svårigheter att dra en gräns mellan vad som uppfattas som skämt eller kränkning förklarar Holmqvist Lidh. Elever i hennes studie beskriver att det är bättre att skratta med, för att inte uppfattas som överkänslig, pinsam eller tråkig. ”Skämten” de syftar till är de om religion, religiösa individer eller religiösa handlingar (Holmqvist Lidh, 2016, s.132-133).

Eleverna väljer ibland att dölja sin religiösa positionering för att inte sticka ut. De kan uppleva det som hotfullt, farligt, konstigt eller löjeväckande att vara öppen med sin religiösa

positionering (Holmqvist Lidh, 2016, s.135).

Holmqvist Lidh har intervjuat några elever som förklarar att de väljer att inte avslöja sin religiösa positionering på grund av att de inte känner sig trygga i klassen. De är oroliga att klasskamrater och lärare skulle reagera negativt och att det skulle få negativa konsekvenser om det kom ut (Holmqvist Lidh, 2016, s.126).

23 Franck förklarar att religionskunskapen som ämne är anpassat för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Eleverna får utveckla förmågan att förstå och få kunskap om livsåskådningar och andra människor (Franck, 2014, s.199).

24