Metoddiskussion

En positiv aspekt med att jag använde mig av enkät som metod är studien fick ett brett underlag då många respondenter deltog. De har även kunnat besvara frågorna anonymt vilket gjort att de kunnat ge svar de kanske annars inte hade gett. Anonymiteten kan vara en

bidragande faktor till att så många respondenter valde att delta i studien. Om jag istället hade valt en annan metod som exempelvis intervju hade jag däremot kunnat ställa följdfrågor.

Dock hade jag velat ställa följdfrågor till vissa beroende på hur de svarat, det är inte säkert att det hade varit just de som deltog i en intervju. Det är inte heller säkert att de svarat på samma sätt i en intervju som i enkäten. Här tänker jag mest på frågan om ledighet i samband med religiös högtid. Att inte kunna ställa följdfrågor ser jag som en negativ aspekt med att använda sig av enkät som metod. Det breda underlaget är däremot en positiv aspekt då flera som deltagit och lämnat kommentarer som jag antagligen inte kunnat nå via intervju. Exempelvis är en lärare som undervisade på en skola med inriktning mot islam. Denna respondent har jag fått in innan jag la ut enkäten på sociala medier.

På några frågor har det inkommit fler svar än antalet deltagande respondenter. Det gäller fråga 11 och 13 där det finns 214 och 215 svar (tabell 12, s.39 och tabell 14, s.35). I enkäten deltog 213 vilket gör att dessa frågor har mer än 100 % i svarsfrekvens. Övriga frågor har något bortfall där någon kan ha valt att inte svara. Detta ser jag som en negativ aspekt med

programmet jag valde att använda. I de frågor som hade bortfall trodde jag att det inte gick att skicka in enkäten om inte alla frågor var besvarade. Då det uppkommit frågetecken kring antalet svar på fråga 11 och 13 som har fler svar än totala antalet deltagare funderar jag på om det blivit något mer fel i enkäten.

Något jag i efterhand ifrågasätter är om svarsalternativet vet ej borde ha varit med. Det finns fördelar med att ha detta svarsalternativ för de respondenter som faktiskt inte vet vad de ska svara. Samtidigt tror jag att det ibland kan bli den lätta vägen för respondenten. Att välja det alternativet innebär att hen inte behöver fundera över frågan eller hur man ställer sig till vad frågan innebär. Genom att ett antal har valt vet ej kan resultatet blivit delvis snedvridet än om man hade tvingat respondenterna att ge ett svar. Ett exempel på detta är enkätfråga 7 där 23.2% har valt svarsalternativ vet ej (tabell 8, s.47).

68

Referenslista

Källmaterial

Främja inkludering i religionsundervisning, enkät innehållande 15 frågor riktade till lärare som undervisar i religion, grundskolans yngre åldrar. 213 svar (2019).

Detta källmaterial går att begära ut. Kontakta Anna Persson för att få tillgång till källmaterialet.

Observera att den som begär ut källmaterialet måste följa direktiven i GDPR samt de forskningsetiska reglerna.

Referenser

Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi.

(2013). Stockholm: Skolverket.

Berglund, J. (2011). Etnografiska glasögon på religion i vardagen. I Löfstedt, M. (red.).

Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.125-140.

Berglund, J (2012) Islam som resurs. I Lövheim, M. & Bromander, J. Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos. s.263-286.

Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I Dimenäs, J. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. s.21-28.

Bouakaz, L. (2016). Föräldrasamverkan. I Lorentz, H. & Bergstedt, B. (red.).

Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur. s.99-127.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.

von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Doktorsavhandling, Göteborg:

Göteborgs Universitet.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.

Lund: Studentlitteratur.

69 Dale, E.L. (1996). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I Bråten, I. (red.).

Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. s.33-59.

Dimenäs, J. (2007). Enkät som redskap. I Dimenäs, J. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

s.82-96.

Franck, O. (2014). Gränsöverskridande värden i icke konfessionell etikundervisning:

ämnesidentitet och multidisciplinärt lärande i ämnet religionskunskap. Nordidactica:

Journal of Humanities and Social Science Education, (2014: 1), 188-211.

Halstead, M.J. (2005). Religious education. I Encyclopedia of religion.

Hämtad 2019-02-18 kl. 09:00.

Holmqvist Lidh, C. (2016). Representera och bli representerad: elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Jonsson, L. (2016). Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i

religionsläraruppdraget. Doktorsavhandling, Mälardalens högskola, 2016. Västerås.

Jonsson, U. (2012). Religion och vetenskap i historia och samtid. I Franck, O. &

Stenmark, M. (red.). Att undervisa om religion och vetenskap: med grund i ämnesplanen för religionskunskap. Lund: Studentlitteratur. s.25-44.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs, J. Lära till lärare:

att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber. s.247-255.

Karlstad Universitet. (2019). GDPR för studenter.

Hämtad från https://www.kau.se Sidansvarig: Erika Martinsson 2019-03-11 kl. 18:56.

Karlsudd, P. (2012). Diskriminerande skolformer. I Elmeroth, E. (red.). Normkritiska perspektiv: i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur. s.105-120.

70 Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious education in contemporary pluralistic Sweden.

Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Gleerup.

Liljefors Persson, B. Abrahams barn – inkluderande undervisning utifrån kreativt samarbete och dialog. (2011). I Löfstedt, M. (red.). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.187-202.

Lindberg, I. (2005). Om skolans flerspråkiga kapital. I Forssell, A. (red.). Boken om pedagogerna. (5.uppl.) Falköping: Liber. s.318-343.

Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, H (2016) Interkulturell pedagogisk kompetens. I Lorentz, H. & Bergstedt, B.

(red.). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. s.161-188.

Löfstedt, M. (2011a). Inledning. I Löfstedt, M. (red.). Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.9-18.

Löfstedt, M. (2011b). Livsfrågor på gott och ont. I Löfstedt, M. (red.). Religionsdidaktik:

mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.51-64.

Löfstedt, M. (2011c)Mångfald, berättande och livsfrågor – om religionskunskapsämnet i skolans tidigare år. I Berglund, J. & Gunner, G. (red.). Barn i religionernas värld.

Stockholm: Liber. s.210-223.

Lövheim, M. & Bromander, J. (2012). Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos.

Niemi, K. (2018). Religionsvetenskapliga tröskelbegrepp: stötestenar och språngbrädor vid utvecklingen av ett ämnesperspektiv. Nordidactica: Journal of Humanities and Social

Science Education, (2018: 2), 1-22.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av forskningen?. SPSM.

71 Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: En vägledning för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur.

Osbeck, C. (2006). Kränkningens livsförståelse: En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.

Osbeck, C. (2014). Conditions for Teaching and Learning in Religious Education (RE):

Perspectives of Teachers and Pupils at the Beginning of the 6th Grade in Sweden.

Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, (2014: 2), 76-96.

Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2015). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Roos, L. (2011). Närkontakt och nätkontakt. I Löfstedt, M. (red.). Religionsdidaktik:

Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.141-156.

Rosenquist, J. (2007). Politisk liberalism och skolans religionsundervisning. Utbildning och Demokrati, 16(1), 73-94.

Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar: en studie av hur invandrarskap formas i skolan. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms Universitet.

Skogar, B. (2011) Traditionsförmedling. I Berglund, J. & Gunner, G. (red.). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. s.9-22.

Skolinspektionen. (2012). Mer än vad du kan tro. (Skolinspektionsens rapport 2012:3).

Projektledare: Elisabeth Porath Sjöö. Stockholm: Skolinspektionen.

Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalit etsgranskningar/2012/religion/religionskunskap-gymnasieskolan-slutrapport.pdf 2019-03-10 kl. 20:15.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan. Falköping: Skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsförlaget Liber.

72 Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Stenmark, M. (2011). Naturvetenskap och religion. I Löfstedt, M. (red.).

Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.79-96.

Stolare, M. (2015). SO-ämnenas språkliga karaktär. Stockholm: Skolverket.

Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:874863/FULLTEXT01.pdf 2019-04-23 kl. 10:22.

Strandberg, L. (2014). Vygotskij, barnen och jag: pedagogisk inspiration. Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. (2012). Enkätboken. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wade, C.R. (2005). Society and religion (further considerations). I Encyclopedia of religion. Hämtad 2019-02-22 kl. 11:44.

Walter, H.C. (2005). Society and religion (first edition). I Encyclopedia of religion.

Hämtad 2019-02-18 kl. 08:54.

Wikström, J. (2011). Didaktisk textkompetens. I Löfstedt, M. (red.). Religionsdidaktik:

mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. s.157-176.

Winston, L.K. (2005). Religion (first edition). I Encyclopedia of religion.

Hämtad 2019-02-18 kl. 08:53.

Zaretsky, V. K. (2016). Vygotsky's Principle: One step in learning – one hundred steps in development: from idea to practice. Cultural-Historical Psychology, 12(3), 149-188.

Øzerk, K.Z. (1996). Olika språkuppfattningar, begreppsteorier och ett

undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I Bråten, I. (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. s.80-102.

Denna studie syftar till att undersöka hur man kan arbeta med inkludering i

religionsundervisning och religionens betydelse i skolan. Enkäten består av 15 frågor och tar ca 5 min att besvara.

I samband med denna studie kommer personuppgifter att samlas in. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Det är helt frivilligt att delta och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Personuppgifterna kommer att behandlas tills dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan raderas.

Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet. Det enskilda enkätsvaren kommer inte delas till någon utanför Karlstad Universitet. Studiens resultat kommer att redovisas i en examensuppsats.

Samtliga uppgifter kommer behandlas konfidentiellt och det kommer inte framgå i uppsatsen vem som svarat på vad.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot

behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till Karlstads universitets dataskyddsombud är

dpo@kau.se. För mer information om hur Karlstads universitet behandlar personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr

Enkätansvarige:

Handledare Tomas Appelqvist

Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, Religion tomas.appelqvist@kau.se

Student Anna Persson Grundlärarprogrammet F-3 annapers136@student.kau.se

Markera rutan för att delta i undersökningen och godkänna att Karlstads universitet behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. Välj sedan knappen "Jag samtycker".

Jag har läst och accepterar villkoren Jag nekar samtycke Jag samtycker

Bilaga 2 Enkätfrågor

Hej,

Mitt namn är Anna Persson och jag läser min sista termin på Karlstad Universitet och

grundlärarprogrammet F-3. Jag skriver just nu mitt examensarbete med inriktning religion och skulle behöva din hjälp för att få svar på lite frågor. Studien handlar om hur man kan arbeta med inkludering i religionsundervisning och religionens betydelse i skolan. Det finns inte så mycket forskning kring ämnet när det gäller de lägre skolåldrarna och därför uppskattar jag er hjälp. Tack på förhand!

1. Anser du att religionskunskap är ett viktigt skolämne i årskurs 1-3?

 Instämmer helt

2. Har du stött på problem från vårdnadshavare gällande religionsundervisningen?

 Instämmer helt

3. Upplever du att hemmet påverkar elevens uppfattning om religionsundervisning?

 Instämmer helt

4. Arbetar du på en skola där stor andel elever har bakgrund från en annan kultur?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

5. Anser du att dina elever är öppna med sin religiösa tro?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

6. Upplever du att elever avstår att prata om sin egen religion i klassrummet?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

7. Upplever du att elever hellre pratar om andra religioner än sin egen i klassrummet?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

8. Anser du att skolan ska bevilja ledighet för religiösa högtider som inte är inkluderade i våra skollov?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

9. Hur upplever du som lärare när en elev från annan kultur tar med något hemifrån i form av flagga, bakverk, musik, bok på hemspråket eller bilder?

 Mycket positiv

 Positiv

 Negativ

 Mycket negativ

 Vet ej Kommentar

10. Upplever du att elever använder sin religion som ursäkt för att inte delta i skolans aktiviteter?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

11. Anser du att matsalen kan vara en arena för religion i skolan?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

12. Anser du att dina elever kan tala om en kulturell och religiös mångfald som kan finnas i klassrummet?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

13. Upplever du att gemenskap är ett kännetecken för en inkluderande miljö i klassrummet?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

14. Anser du att elevers olikheter kan främja gemenskap i klassrummet?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

15. Anser du att det är en fördel om eleverna i klassen kommer från olika bakgrunder?

 Instämmer helt

 Instämmer i hög grad

 Instämmer delvis

 Instämmer i låg grad

 Instämmer inte alls

 Vet ej Kommentar

Skicka nu

In document Ingår alla i vi, eller delar religionsundervisningen in klassen i ett vi och dem? (Page 73-85)