7.1 Inledande anmärkningar
Under nästföljande kapitel presenteras resultatet av en empirisk undersökning, vilken har ut-förts i syfte att utreda hur väl nuvarande lagstiftnings direkta exit-bestämmelser
199 Aarbakke m.fl. s. 294. Jfr även NOU 1996 s. 75.
200 NOU 1996:3 s. 125.
201 Aarbakke m.fl. s. 292.
44 stämmer med aktieägares i privata aktiebolag inställning, liksom under vilka omständigheter dessa anser att exit bör vara möjligt. Undersökningen har utförts i form av elektroniska flervals-enkäter, vilka sänts till slumpvis utvalda aktieägare. Urvalsgruppen har varit ägare i svenska privata aktiebolag med en årsomsättning mellan 10-50 miljoner kronor. Författarens avsikt har inte varit att begränsa sig till ägare i fåmansbolag, men för flertalet tillfrågade har det funnits tydliga personliga eller familjemässiga bindningar. Totalt har undersökningen inbringat svar från 22 aktieägare, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 10 %.203
Med hänsyn till dess begränsade omfattning gör presenterad statistik inte anspråk på att utgöra en rättvisande bild av ägares i svenska privata aktiebolag inställning till dessa frågor. Undersökningen har heller inte utförts enligt någon särskild modell inom området för statistisk undersökning. En sådan hantering ryms inte inom ramen för ett arbete av detta slag. Likväl har författaren använt en frågeteknik med en öppen standard för att undvika att frågorna uppfattas som ledande eller ges ledande verkan. Av samma skäl, samt för att i övrigt berika resultatet, har deltagarna i flera fall kunnat föreslå alternativa svar. Mot bakgrund av det sagda bör presenterad statistik endast ses som ett intressant jämförelseobjekt för analysen i kap. 8.
7.2 Undersökningens resultat
Av deltagarna var ca 22,7 % ägare i aktiebolag med endast en ägare, ca 18,2 % var delägare i bolag med två ägare, ca 45,5 % var delägare i bolag med tre till fem ägare, samt resterande, ca 13,6 % var delägare i bolag med sex till tio ägare. Ingen svarande var delägare i ett aktiebolag med fler än tio ägare. Samtliga svarande ombads även välja något av följande alternativ:
Tabell 1
a) Det främsta skälet med mitt ägande är som kapitalplacering, dvs. att uppnå en god avkastning på gjord investering – kontroll över verksamheten och dess inriktning är sekundärt.
9,1 % b) Det främsta skälet med mitt ägande är att ha kontroll över verksamheten och dess inriktning –
att uppnå en god avkastning är sekundärt.
68,2 % c) Inget av alternativen ovan stämmer som främsta skäl till mitt ägande (var god ange) 22,7 %
Av de som valde c) gav 40 % svar som närmast faller in under b), 40 % angav att a) och b) vägde lika, medan 20 % inte gav något svar. Resultatet får anses ligga i linje med vad som anförts i kap 3.2, dvs. att ägare i fåmansbolag ofta är vad som där kallades styrningsaktieägare.
Vidare ombads deltagarna besvara följande fråga:
203 Totalt tillfrågades 209 personer.
45
Tabell 2
Om en aktieägare inte kan hitta en köpare till sina aktier eller inte kan hitta en köpare som övriga delägare godkänner, ska han/hon ha rätt att tvinga fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta till skäligt pris av bolaget eller övriga delägare
a) Om han/hon inte kan komma överens med övriga delägare om verksamhetens bedrivande och strategiska utveckling
50 % b) Om ett beslut av väsentlig betydelse gått honom/henne emot vid bolagsstämma 27.3 % c) Om han/hon inte tillåts påverka bolagets dagliga verksamhet 27,3 % d) Om övriga delägare begränsar möjligheterna till vinstutdelning 13,6 % e) Om övriga delägare avslutar hans/hennes anställning hos bolaget* 22,7 % f) Om övriga delägare undanhåller information 22,7 % g) Om delägare, på grund av lika stora aktieinnehav, inte kan fatta beslut 9,1 % h) Om en ny aktieägare inträtt som han/hon inte har förtroende för 9,1 % i) Om andra skäl föreligger (var god ange exempel) 18,2 % * Notera att alternativ e) endast talar om ”anställning” och inte företagsledande position
Det förtjänas att framhållas att deltagarna hade möjlighet att hoppa över frågan ovan, liksom välja ett eller flera av påståendena. Samtliga deltagare besvarade frågan, varför varje procent-enhet för respektive alternativ, representerar en andel av det totala antalet deltagare. En av de svarande som valde alternativ i) angav som skäl att en aktieägare aldrig skulle tillåtas tvinga fram ett utträde i denna situation, medan en annan av de som valde alternativ i) angav raka motsatsen. Av de som valde a) utgjorde drygt 13 procentenheter bolag med en aktieägare.
Deltagarna uppmanades vidare att välja ett eller flera av alternativen nedan. Fetmarkering av vissa ord användes för att tydliggöra vad som skiljer de olika alternativen åt.
Tabell 3
a) Om en delägare skadar bolaget ska övriga delägare ha rätt att tvinga fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta till skäligt pis av den delägare som orsakat skadan
63,6 % b) Om en delägare skadar en annan delägare ska den drabbade delägaren ha rätt att tvinga
fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta till skäligt pis av den delägare som orsakat skadan
18,2 %
c) Om en delägare skadar en annan delägare ska samtliga övriga delägare ha rätt att tvinga fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta till skäligt pis av den delägare som orsakat skadan
27,3 %
d) En aktieägare ska aldrig ha rätt att tvinga fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta av den delägare som orsakat skadan, oavsett om bolaget eller annan delägare skadats
46 Av de som valde a), b) och/eller c) angav 22,2 % att utträde endast skulle tillåtas om det fanns risk för att skadevållaren orsakade ytterligare skada, medan 77,8 % angav att utträde skulle kunna ske alldeles oavsett om det fanns risk för att denne skulle orsaka ytterligare skada.
Slutligen ombads deltagarna besvara frågorna nedan;
Tabell 4
Övriga delägare ska ha rätt att tvinga fram ett utträde ur bolaget och få sina aktier inlösta av en aktieägare som har
a) Mer än 50 % av bolagets aktier 40,9 %
b) Mer än 70 % av bolagets aktier 9,1 %
c) Mer än 90 % av bolagets aktier 4,5 %
d) Övriga delägare ska aldrig ha rätt att kräva utträde och få sina aktier inlösta, oavsett hur stort den andres aktieinnehav är
45,5 %
Tabell 5
Om en aktieägare inte får sina aktier inlösta inom skälig tid i de fall jag ansett att han/hon ska ha rätt till det, ska han/hon ha rätt att kräva att bolaget går i likvidation
a) Omedelbart 4,5 %
b) Inom sex månader -
c) Inom ett år 13,7 %
d) Efter ett år och uppåt 4,5 %
e) En aktieägare ska aldrig kunna kräva att bolaget går i likvidation i dessa fall 77,3 %
I kap. 8 nedan görs hänvisningar till de fynd som här har presenterats, där så anses lämpligt.