UNGDOMAR OCH INTERNET I HEMMET – EN BETRAKTELSE
EMPIRISKA STUDIENS BAKGRUND
"Kvalitativ forskning i allmänhet och kritisk forskning i synnerhet måste börja med den kulturella frågan "vad är det" eller "vad är betydelsen av ett fenomen" som naturligen kommer före frågor som "hur många" eller "vad korrelerar med vad"." (Alvesson och Deetz: 2000, 50)
Detta är precis vad jag försökte göra med min studie som jag under kallade forskningen för en pilotstudie i brist på bättre benämning145. Som jag redan sagt tidigare kom incitamentet att studera
ungdomarnas internetanvändning hemma från en jämförelse med hur mycket det hade forskats om barn och tv146 men hur nästan inget hade gjorts om internet.147 När jag tog upp detta 1998 bland
kolleger inom journalistik, och inom högskolevärlden uppfattade jag ofta (från de vuxna) en förvåning över varför sådan forskning skulle behövas, då vi redan visste tillräckligt om barn och tv. Det var som om man ansåg att internet var samma typ av media som television.
Jag visste dock från skolans värld att när skolorna datoriserades och ”kopplades upp” fanns det få lärare och rektorer som kunde hantera processen, medan det ofta var elever som fick hjälpa till med de tekniska problemen. Ibland drevs denna kunskapsväxling till sin spets genom att lärare som stod framför en klass hade tvingats att lära sig snabbt olika dataprogram mot sin vilja, och skulle nu ”lära ut” dessa till tonåringar som surfade hela dagarna.148 Under den aktivaste datoriseringsperioden från
1994 och framåt skedde en plötslig uppkoppling mellan kunskap och makt; den som hade makten över pengarna och tjänsterna hade inte längre kunskaperna att bedöma hur denna makt användes. Rektorer blev i händerna på dataexperter och kommunalpolitiker gjorde som konsulterna sade. Denna utveckling gav även upphov för maktförskjutningar i organisationen genom att expertkunskap blev makt. Denna process att enstaka individer skaffar sig makt genom att vara oersättliga i sina kunskaper har beskrivits väl bland annat av Jeffrey K. Pinto i boken Power and
Politics. 149 Dessa tog plats över allt i privata och offentliga arbetsplatser. Frågan som jag funderade
över då var hur en motsvarande maktförskjutning sker hemma – om den sker? Får tonåringarna mer makt hemma, för att de är duktiga med datorer?
En annan faktor som spelade in var den oförståelsen som fanns just bland den äldre generationen för internet som medieform. Utan att upprepa internets utvecklingshistoria, som det redan har skrivits mycket om, kan man dock fästa blicken på att internet utvecklades i två olika organisatoriska och sociala kontexter, nämligen dels inom försvarsindustrin och dels inom universitetens studentkretsar. Den amerikanska militären började redan på 60-talet utveckla säkra datakommunikationssystem. Tanken var att samma meddelande styckas upp och skickas på så många olika vägar att även om någon datacentral skulle bli utslagen, skulle det alltid finnas alternativ. Universiteten plockade upp systemet, och började använda det till kommunikation mellan studenter, forskare och lärare. Det är inom universiteten som idéer om internets autonomi och total frihet har utvecklats. Idémässigt har alltså internet två motpoler, eller ”föräldrar” om man så vill, en som står för total frihet och en som representerar säker och kontrollerad kommunikation.150
145 Slutliga namnet blev ”Presentation av en förundersökning i mediepedagogik - Hur en grupp tonåringar och deras
föräldrar upplever internetanvändingen hemma” (12. 1. 2001) Mediepedagogiska avdelningen, Piteå Musikhögskola, Luleå Tekniska Universitet
146 Se t ex fil dr Margareta Rönnbergs forskning i Sverige: TV-tittande som dialog, Uppsala 1996, avhandling
filmvetenskaper; Moralbilder – om medieetik, våld och debattporr, Filmförlaget 1998
147 Den finska medieforskaren Juha Kytömäki (Täytyy kattoo, jos saa kattoo, Helsingfors universitet, licentiatavhandling
i socialpsykologi, 1999) har problematiserat den Tv-forskningen som dittills förklarat att föräldrar inte bryr sig om vad barnen ser på Tv utifrån sina egna erfarenheter som far och vuxen. Han fann att föräldrarnas ”ointresse” egentligen är ett intresse utan explicita regler och med en stor dos förtroende både för sina barn och Tv-utbudet i Finland. Hans utgångspunkt är att se om föräldrar har samma förtroende för sina barn när det gäller internet, samt han har utnyttjat sina egna erfarenheter som förälder i sin forskning.
148 Ett exempel av detta skedde i Finland i de f d handelsinstituten (”Kauppaopisto”på finska) där man ofta helt sonika
omvandlade skrivmaskinkunskapen till datakunskap och således fick de ofta lite äldre damerna som varit lärare i sekreterarkunskap och maskinskrivning bli ”datalärare”. Jag känner personligen fall där äldre damer utan dataerfarenhet eller intresse tvingats till ”datalärare” under sådana omständigheter, och dessa exempel torde vara vanliga även i andra nordiska länder.
149 Jeffrey K. Pinto: Power and Politics in project management,, 1996, Project Management Institute
150 Alexis Mondragon har beskrivit denna spänning på ett utmärkt sätt i sin C-uppsats Torg och kloster: eller spänningen
mellan informell inlärning och formell utbildning, Mediepedagogutbildningar, Musikhögskolan i Piteå, 1 999:03. Denna spännande man hade i sin barndom och under sin uppväxt vistats på en latinamerikans torg där hans mor sålde varor, samt senare gått igenom en klosterskoleutbildning (och även blivit en munkkandidat). Hans uppsats och tankar om internet står sig väl även efter fyra år vilket är en hel livstid inom internetforskning.
En parallelltanke till dessa dimensioner finns att hitta hos Aleksis Mondragon, som studerat internet som ett ”pedagogiskt fenomen” och skapat en teori om hur det finns en horisontell inlärningssätt, och en vertikal. Den horisontella inlärningen handlar om en kommunikationsprocess där all deltagare är på samma nivå, medan den auktoritära vertikala inlärningen uppstår i en hierarki. Enligt Mondragon förenas dessa inlärningsmiljöer i fenomenet internet på så sätt, att vi kan skapa nätverk i all oändlighet utan gränser, regler och bortom kontroll, samtidigt som den tekniska och interfacetekniska dimensionen kräver att minsta lilla punkt är rätt i en webbadress, annars kommer budskapet inte fram. Mondragon kallar dessa dimensioner för marknadsstruktur (kaos) och klosterstruktur (ordning)151.
Vidare ur massmedial utgångspunkt skiljer sig internet från televisionen och tidningar i några väsentliga punkter. Själva idén med massmedier är som det framgår av namnet att “massor” skall få samma budskap samtidigt. Kontroll av budskapet i tid och rum är alltså väsentligt för massmedier. Fram till 90-talet var massmedier oftast enkelriktade utan att mottagarna hade en möjlighet att offentligt och snabbt reagera på innehållet, och än mindre möjligheter att försöka påverka innehållet. Men i takt med att internet och mobiltelefoni utvecklades började massmedierna öppna sig för mottagarreaktioner och idag finns det en hel flora av program som bygger på aktivt deltagande av publiken.
Men innehållet i massmedier är producerat av vissa och förmedlat till massor under fasta tider och genom fasta kanaler. På internet kan däremot vem som helst bli medieproducent eller - konsument.152 Du kan göra dina egna texter, radioprogram eller filmer och lägga ut dem på nätet
inför hela världen, du kan lägga ut egna foton, eller göra familjens hemsida, du kan starta en förening och hålla kontakten via nätet, eller du kan starta en smärre revolution, som de t ex hundratusentals ”antiglobalisterna” eller tusentals militanta djurrättsaktivister brukar göra. I Frankrike fick varje hem med tillgång till telefon sedan mitten av 80-talet även en Minitel, som är ett statligt intranät153. Med
dess hjälp har strejkorganisatörer sammankallat många vägblockader av stridslystna EU-motståndare och andra demonstranter.
När det gäller innehållsproduktionen på internet finns idag en stor skillnad gentemot tv-innehållet. Internet har ingen som egentligen kontrollerar innehållet och webbsidor har inga ansvariga utgivare.
154 Överhuvudtaget är det svårare att bedöma och validera innehållet på internet än via vanliga
151 Se ibid.
152 Vi vet dock att ganska få har gett sig in i medieproduktion på internet, men däremot nästan alla deltar i
relationsproduktion och kunskapsinhämtningsprocesser. Här är det dock viktigt att komma ihåg att även hemsidor är medieprodukter (eller medietexter) men refereras oftast inte som sådana om de är producerade för privat bruk. Därmed har massmediernas ”mass” epitet slagit igenom även i kategorisering av internetsidor; en diskursiv insikt som har betydelse i att analysera skillnader mellan internet och massmedier.
153 Min franske vän Jerome Labarbé demonstrerade hemma hos sig Minitel –telefonen 1999. Det var en telefon med
stor display och som helt enkelt förmedlade skriftliga meddelanden mellan abonnenter på samma sätt vi idag använder oss av e-post och SMS på mobila telefonnät. Minitel fick dåligt rykte då internet kom eftersom den kunde inte förmedla webbsidor på samma grafiska sätt som internet gjorde, men det intressanta är att själva relations- och
kommunikationsbaserade delen av Minitel fyllde ett behov långt innan internet fanns i varje hem hos oss.
154 Respektabla webbsidor skriver ut allt oftare en ansvarig utgivare eller en webbredaktör som har visst ansvar för
innehållet enligt senare lagändringar, (PUL, Elektroniska anslagstavlor) men det finns inget generellt system eller praxis som Tvingar alla beakta lagen och god sed när man lägger ut saker på internet, på samma sätt som man kontrollerar Tv- innehållet, inte heller någon granskningsnämnd att vända sig till. Det är Justitekanslern som granskar internetinnehållet.
massmedier, eftersom det kan vara knepigt ens hitta den som ansvarar för en nätsida.155 Utifrån dessa
aspekter borde det vara klart för alla vuxna att det finns stora skillnader mellan internet och tv.156