MINNESIDOR – ÄNGLAFAMILJER

En speciell kategori sidor som dök upp med sökfras "vår familj" är sidorna som är ägnade åt döda barn. Många av sidorna är med i ringar som är ägnade åt „änglafamiljer ”eller „spädbarndödsfallen“. En del av sidorna är mycket färska, dödsfallet är ibland bara två månader gammalt.

Det gemensamma för sidorna är att de är mycket effektfulla och känslomässiga. Jag kunde inte titta på dem utan att börja gråta, samma gällde min man. I vissa fall har man en bild på barnet vid liv, men några familjer har även publicerat bilder på det döda barnet, lugnt liggande och i finkläder inför begravningen. Man berättar även detaljerat om hur barnet föddes, levde och dog. Familjernas sorg är påtagligt och starkt, och den presenteras utan krusiduller, omskrivningar eller förskönande drag. I många fall berättar man även hur syskonen reagerade och bearbetade döden. I några fall berättar man öppet om hur man har skaffat ett nytt barn - och påpekar genast att inte för att ersätta det döda barnet utan för att främja livet. Familjerna lämnar ut namn och kontaktmöjligheter, och kommenterar även inlägg som skrivits in i deras gästböcker. I vissa fall har man gett sig in i en debatt och försvarar sidan och valet att lämna ut det döda barnet. Man motiverar detta genom att sidan är till för familjen och dess sorgarbete, och de utomstående skall inte lägga sig i hur man hanterar döden.

Dessa minnesidor tycks ha dubbel betydelse; dels finns de till för att minnas och respektera en död barn som blivit ängel och därav namnet änglafamiljer, d v s familjer som har en ängel som familjemedlem. Det tydliga är att man betraktar det döda barnet som en familjemedlem som man lever med även om barnet inte är „här“ utan någon annanstans. Sidan konkretiserar detta och

kommunicerar detta utåt och blir därmed offentlig. Å andra sidan är sidorna en del av själva sorgarbetet. Det

säger många och de skriver också att med hjälp av sidan har man kunnat göra en konkret insats för det döda barnet och samtidigt hjälpa en själv att komma vidare med livet efter dödsfallet. Sidorna kommunicerar till andra som har genomgått samma öde och det finns en stark känsla av gemenskap vid dessa sidor. Det finns dessutom en gränsdragning mot omgivningen; om inte ni accepterar vårt sätt att sörja låt oss vara. Sidan blir en virtuell likvaka och minneslund, som existerar i den privata sfärens och den offentliga sfärens skärningspunkt - som en begravning, där även man visar sin sorg på ett offentligt sätt och inbjuder andra att delta, men själva sorgen är privat. Utifrån Alvessons och Deetz begreppsapparat kan man även säga att dessa traditionskonstruerande hemsidor utgör en dissensus i materialet, och bör därmed även förstås som avvikande från Habermas kommunikationsteoretiska teoriram, eftersom sidorna ser ut att ha en annan primärfunktion än att förmedla och kommunicera budskap till nya kontakter, och istället fungerar snarare som verk som kommunicerar i en dialog med sin skapare.

SAMMANFATTNING

I detta kapitel har familjen som kontext problematiserats och analyserats genom att studera familjernas hemsidor och därigenom nya operationaliseringar som kan hjälpa att fundera vidare om familjen som mediepedagogisk kontext inom senmodernismen. Den metodologiska utgångspunkten var att betrakta internet som ett epistemologiskt fält där man kan göra tankearkeologiska undersökningar av diskursiva formationer. Undersökningen har studerat familjernas hemsidor som

sociala praktiker och diskursiva statements, och funnit olika kategorier där hemsidorna står för helt olika

representationer och funktioner. Kärnfamiljernas hurtiga hemsidor talar neutralt om trevliga och triviala saker, medan singelmammorna öppnar sina hjärtan på sina webbsidor. Djuren (hundar) har framträdande plats, medan mor- och farföräldrar lyser med sin frånvaro i presentationer av ”vår familj”. Vidare kan man se skillnader mellan urbana och rurala familjers sätt att beskriva sina liv, och slutligen har vi den nya traditionen av virtuella minnesplatser för avlidna familjemedlemmar; änglasidor. Dessa fynd har lett studien till att fundera på den publicitetsdiskurs som tycks finnas i det senmoderna samhället, och som sedan leder till en problematisering av det ”det privata” och ”det offentliga”. Utifrån ett mediepedagogiskt perspektiv är publicitetsdiskursen och familjernas representation i offentlighet via privata hemsidor ett viktigt fenomen att studera.205 _{Jag kommer i}

nästa kapitel presentera olika diskurser som blir synliga genom analysen av kärnfamiljesidor.

För kontrollsyften har jag gått igenom alla familjesidor igen i juli 2003 för att se vad som har hänt med dem. Drygt hälften var likadana som förr utan några förändringar alls, en tiondel hade uppdaterat sidan på något sätt och resten var borta. Man kunde inte betrakta dessa hemsidor som någon levande kommunikationsprocess, utan snarare som statiska skyltfönster.

K a p i t e l 9 .

RESULTATDISKUSSION

Det finns en blandning av modernismens smältpunkter och av eldfasta beståndsdelar som inte ändrar sig i transformeringsprocessen från modernismen till senmodernismen. I detta kapitel försöker jag analysera några smältpunkter och diskutera modernismens förändringspotential i familjen. Detta har skett genom att studera relationer, auktoriteter och traditioner.

En av forskningsfrågorna handlar om hur ungdomar använder sig av internet hemma, och hur väl föräldrarna är insatta i denna sociala praktik. Detta försökte jag besvara på i den första empiriska undersökningen. Det som utkristalliserades i svaren hänförde sig till generationsskillnaderna mellan föräldrarna och tonåringarna. Det fanns en skillnad i datoranvändning mellan generationerna främst genom att ungdomarna använder nätet för relationer medan föräldrarna sökte information. Även genusbestämda skillnader var synliga, t ex i hur män och kvinnor uppfattar sin datakompetens, även om det inte gick att visa på någon egentlig skillnad i själva användningen; vidare kunde man tyda ett mönster av auktoritet som dels baseras på kunskap, men dels på andra faktorer som är mer bestående, som t ex den sociala generationsordningen inom familjen som Mark Poster talar om.206

Man kunde tydligt se år 2000 att ungdomar (och kanske sedermera de vuxna) höll på att utveckla nya former av kommunikation som baseras på medierad kommunikation och därmed upprätthålls det även medierade relationer.207

I den andra empiriska undersökningen studerade jag internet som ett epistemologiskt fält – som ett kollektivt minne, där man kan hitta diskursiva formationer av uttalanden och påstående i Foucaults bemärkelse. En genomgång av familjernas egna hemsidor på internet, d v s när familjer själva konstruerar subjektiva representationer av sig själva – och därmed aktivt definierar sig själva i det offentliga – visade att det finns i alla fall tre olika typer av familjer som man kan identifiera utifrån hemsidornas ostensiva representationer, samt utifrån Habermas kategorier av kommunikation. Vidare kunde man tydligt upptäcka i detta arbete att traditioner tar sig nya former, men uppfyller viktiga funktioner även i det senmoderna samhället och dess familjer.

Jag kommer att i detta kapitel försöka visa, i detta kapitel utifrån mina empiriska studier och teoretiska resonemang, att det är möjligt att på ett konkret sätt studera denna transfereringsprocess från modernismen till senmodernismen genom att studera familjen, medier och den diversifiering som pågår inom dessa fält.