TRADITIONENS OLIKA ASPEKT

Enligt Heidegger och Gadamer111 _{bygger all förståelse på en uppsättning av antaganden som vi tar}

för givna och som är en del av den tradition vi tillhör (paradigm). Att se traditionen som ett tolkningsschema eller en ram för förståelsen av världen bygger på just detta synsätt. Det moderna samhällets framväxt leder till att traditionernas legitimerande och normativa auktoritet gradvis avtar enligt Thompson, men vi kan se denna kraft på annat håll i världen, t ex inom den muslimska världen, där på sina håll utvecklas mediesamhället utifrån en traditionell utgångspunkt, något som sällan belyses hos oss i väst.

Thompson tar här upp en aspekt som jag också behandlat, nämligen det moderna samhällets oförmåga att hantera vissa frågor. Sådana är t ex de existentiella frågorna, döden och livet, kärleken, rymden osv. Det är framför allt kunskapssynen som bygger på upplysningen och logiken som lett till en rationalitet som är oförmögen att hantera frågor om rätt och fel. Då uppstår det enligt honom ett ”moralisk underskott”.112

”De religiösa föreställningarna bevarar sin relevans just genom att kunna hantera dessa frågor. Den sekulära humanismen är ”moraliskt otillräcklig – eller rent av, i somligas ögon, moraliskt bankrutt””.

113

Vidare säger Thomson att traditioner får sin betydelse genom att de framkallar en känsla av identitet och tillhörighet och gemenskap. Denna identitetsskapande aspekt hos traditionen har inte försvunnit i de moderna samhällena. Exponering för medier leder inte i sig till något särskilt förhållningssätt till traditioner. Kommunikationsmedier har använts både för att undergräva som att upprätthålla och skapa traditioner som t ex det hopklippta potpurri med Kalle Anka på julafton i Sverige, en tradition som firade 30 år på TV på julaftonen 2003, klockan 15.00.

Traditionen har för sin formering och förmedling blivit alltmer beroende av en kommunikation som inte sker ansikte mot ansikte vilket i sin tur får flera konsekvenser. Ritualiserade aspekter av traditionen som t ex kyrkobesök har gått tillbaka men själva traditionen – som t ex bönen – finns kvar och kanske rent av förstärks. Traditionen säkras genom en kontinuitet i tiden, men det beroende av viss tid och rum som tidigare kännetecknade ritualerna har fått mindre plats. Iscensättandet av traditioner är idag annorlunda, t ex genom medier. Samtidigt kan man konstatera att inom det religiösa livet har utvecklingen gått precis på samma sätt från tidsynkroniserade offentliga publikmöten (gudstjänster i kyrkans lokaler) till individuella och intima bönestunder hemma och där man nu råkar vara – t ex på flygplatser där det finns lokaler (kapell) för den tysta egna bönestunden.

Traditioner i det moderna samhället har enligt Thompson en egen innevarande kraft som gör att de överlever och överförs till kommande generationer. De är inte beroende av vissa personer som överför traditionerna rent praktiskt. Det har skett en avpersonifiering av traditioner. I viss mån kan man se detta genom t ex att det är på dagis och skolan som en hel del helgtraditioner upprätthålls och lärs ut till barnen istället för hemma i familjen. Detta gäller t ex pepparkaksbak till julen eller påskpynt. Medier upprätthåller också traditioner, (t ex genom julklappsrimverkstäder, Eurovision

111 _{I John B. Thompson Heidegger och Gadamer. Martin Heidegger (1889-1976) var Husserls närmaste medarbetare}

och utvecklade fenomenologin vidare, men har under senare tider även anklagats för att ha varit öppen nazist och elitist. Framtidens forskning få visa huruvida detta var biologism, eller en pervers hyllning till modernismen i Hitlers tolkning. Hans-Georg Gadamer (f. 1900) bröt med sina föregångare genom att sätta texten i den hermeneutiska tolkningens centrum.

112 _{Denna poäng är aktuell inte minst idag när man diskuterar genetikens utveckling och forskning av stamceller, kloning}

av grisar osv.

Schlagerfestivalen osv.) Thompson kallar detta för en ”icke-ömsesidig intimitet på avstånd” i o m man inte känner dem som man delar traditionsmomenten med och de känner definitivt inte dig. Men hur kul är det att ensam titta på julfirande på TV? Räcker det med den ickeömsesidiga intimiteten på avstånd? Fråga bara alla gamla som ligger i servicehus! Inte särskilt kul, det räcker inte. Varför? För att traditionen ändå berör oss på individnivån, den ger oss minnen och känslor, visioner om hur det bör vara. Därför brukar folk i fängelse och sjukhus tycka att jular är så svåra. Det är inte för att det skulle saknas julsång och gran och klappar och julmat. Utan för att de nära och kära, den intimaste referensgruppen, familjen, som man skall dela traditionerna med, saknas. Därför är även familjen - det privata - en del av den kontexten som det moderna samhällets traditioner byggs på. Om denna ”familj” sedan är ens uppväxtfamilj, ens nya sambo eller kompisarna i studentkorridoren, det är en annan sak. Man kanske kan definiera familjen som den sociala intimgruppen som dem som man vill dela och uppleva sina traditioner med.

I och med att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat som det band som knyter ihop traditionen med individen har också platsen för denna interaktion minskat i betydelsen. Därmed har kyrkor, tempel, moskéer, katakomber och synagogor blivit allt tommare och allt oftare används eller betraktas de som historiska reliker eller museer där man kan studera de gångna tiderna. Thompson påpekar dock att traditioner fortfarande gör anspråk på sina territorier trots att vissa platser förlorat betydelse. Detta blir extremt intressant om man studerar traditionernas verkan på internet. Genom denna plats utan plats kan man hävda territorier dels konkret tekniskt, t ex genom att reservera visst domännamn, och dels genom att rikta sig mot vissa grupper eller organisationer via sitt innehåll.114

Ett intressant kulturellt försök att artificiellt skapa en tradition och lansera och producera dess betydelse genom medier sker just nu bland Sveriges samer. Genom en tradition som förmedlas via medier kan en ursprungsbefolkning upprätthålla kulturella värden utan att bo kvar i territoriet.115

Thompson anser att det kan vara intressant att studera hur en tradition har uppkommit och i denna bemärkelse kanske dela upp dem i artificiella – sådana som uppfunnits av ”överheten” – och autentiska – sådana som uppkommit bland ”folket” för länge sedan… men bara som ett verktyg att studera dessa. Däremot vill han inte göra någon normativ bedömning av vad som är ”äkta” eller bättre utan enligt honom är alla traditioner äkta och intressanta, men olika till sin uppkomst och historia.

Det finns källor till konflikter när det finns olika kulturer, traditioner och tolkningar på samma territorium. Sådana konflikter kan uppstå mellan olika generationer, mellan olika etniska grupper och mellan könen. Inom moderniteten är idealet att en individ i viss situation kan tillhöra en viss uppfattning och i en annan en annan uppfattning. Om jag tolkat Thompson rätt innebär detta att individens ställningstaganden blir allt mer skilda från en viss gruppidentitet och ideologi och istället handlar det om att ta ställning i särskilda (sak) frågor. Det kan vara tröttande. Genom traditioner och gruppidentiteter får man ett helt register av ”hur man ska tycka och tänka”. Man skall betrakta fenomenet ”söka sina rötter” mot detta faktum enligt Thompson. I detta använder man sig av medier, som t ex invandrarföräldrarna som försöker ge sina barn traditioner genom att visa dem filmer från hemlandet. Men det fungerar dåligt, enligt Thompson, eftersom det inte är barnens

114 _{Thompson tar upp det faktum att traditioner inte alls alltid kan hävda en lång historia som grund för sin auktoritet.}

Vissa traditioner är myter och andra är medvetna förfalskningar av historien. Thompson tar upp kilten som skottarnas nationaldräkt – något som befästas idag t ex genom filmer som Braveheart med Mel Gibson i huvudrollen, som om den hade funnits i århundraden. Det var faktiskt en engelsk kväkare från Lancashire som uppfann dräkten för sina arbetare vid ett smältverk 1727 och bara mindre än 20 år senare förbjöds denna dräkt helt. Svenska köttbullar („The Swedish Meatbolls“) är ursprungligen rätten cevapcicic från Turkiet och Balkan, likaså kåldolmarna, vars förebild var ”dolma” gjorda av vinblad. Även namnet är importerat.

115 _{2001 beslutade sametinget att den 6 februari skall bli samernas egen nationaldag och flaggdag. Med ett målmedvetet}

sätt har dagen sedan lanserats i medier med färgglada mediehändelser och 2003 visades inslag om samernas nationaldag i alla riksyhetssändningarna på SVT och TV4 som dessutom hade engagerat en samekvinna för en jojk i morgonstudion. Nu är det inte en slump att all denna uppmärksamhet riktas mot samer efter att Sverige har fått internationell kritik för sitt sätt att behandla de egna nationella minoriteterna.

hemland och de inte kan relatera till det de ser. Den hermeneutiska tolkningen av filmen blir en annan än föräldrarnas intentioner.

När traditionens hermeneutiska aspekt rutiniseras – jag skulle vilja säga institutionaliseras – till en ”så har vi alltid gjort” och därmed blir det vi gör traditionellt grundade aktioner, då har traditionen fått ett normativt grepp om vardagen. Om jag förstår det hela rätt kan man säga att i en hermeneutisk tolkning av traditionen är den så hopväxt med vår sinnesvärld och uppfattningsförmåga att vi inte ens förstår att man kunde ha det på ett annat sätt. Men när traditionen har ett normativt grepp om oss, då kan vi inse att visst görs saker på ett annat sätt, men vi har alltid gjort såhär och det är det bästa. Traditioner försvinner inte men de förlorar sin förankring i vardagens gemensamma platser, enligt Thompson.

Denna aspekt handlar om hur traditionen legitimerar maktutövandet eller auktoritet. Weber har studerat just denna aspekt. Denna legitimering kan bygga antingen på en karismatisk auktoritet, d v s att någon som person glänser och är en karismatisk ledare och traditionerna byggs kring denne, eller på en traditionell auktoritet, d v s att man är skyldig att visa lydnad mot någon som har en auktoritet som sanktioneras av traditionen, som det är t ex inom kyrkan. Enligt Weber blir traditioner här ideologiska, d v s de kan användas till att skapa eller bevara maktrelationer som är strukturerade på systematiskt asymmetriska sätt.

Traditionens identitetsaspekt är, utifrån senmodernismen horisont, ett intressant forskningsområde då den kan antas ha krafter som förstärker individualiseringen av identiteten men kanske samtidigt också binder individualiteten till sitt sociala sammanhang genom att erbjuda en social struktur av tid, gemenskap och/eller meningsskapande verksamhet i ett samhälle som präglas till synes av oändliga valmöjligheter.

”Föreställningen om en själv och föreställningen om att tillhöra en social grupp formas båda – i varierande grad, beroende på det sociala sammanhanget – av de värderingar, uppfattningar och former av beteende som förmedlas från det förflutna. Identitetsbildningens process kan aldrig starta från ingenting; den bygger alltid på ett redan existerande symboliskt material som bildar grundvalen för identiteten. Men det kan mycket väl vara så att karaktären hos detta redan existerande symboliska material har förändrats på ett avgörande sätt genom kommunikationsmediernas utveckling, och detta kan i sin tur få konsekvenser för identitetsbildningen” (Thompson 2001; 234)

Traditionen kommer att bevara och förstärka sin karaktär inom den hermeneutiska och identitetsbyggande aspekten, enligt Thompson. Traditioner kommer ständigt bäddas in i nya kontexter och förankras i nya territoriella enheter. Nationalismen kan delvis förstås i dessa termer; den är inte längre förankrad i ett territorium på samma sätt som förr utan i andra hängkrokar och då främst i kulturella och etniska aspekter, och då spelar medier en betydande roll som traditionskonstruerare och –bärare.

SAMMANFATTNING

I detta kapitel har begreppet tradition diskuterats utifrån John B. Thompsons perspektiv i verket

Medier och Modernitet (1995/2001). Thompson menar att tradition är ett samhällsfenomen som hjälper

oss att konstruera en uppfattning om vår identitet, om vår historia och framtid. Den ger oss kontinuitet och förankring. Därför, menar Thompson, kommer traditioner att finnas, men inte i samma form som tidigare, utan nya funktioner och nya former uppstår – inte minst genom mediernas verkan. Enligt Thompson är det särskilt traditionen identitetsaspekt som förstärker de identitetsbyggklossar som individen har till sitt förfogande, samt den hermeneutiska, eller tolkande aspekten, som hjälper att konstruera och upprätthålla diskurser om världens beskaffenhet. I båda dessa fall kommer mediernas traditionsförmedlande roll bli allt viktigare enligt honom.

K a p i t e l 6 .