En hermeneutisk ansats

Att sträva efter helhet kan ge intryck av att det verkligen skulle gå att fånga in ”allt” avseende den företeelse som studeras, vilket självfallet inte är möj- ligt. Ordet helhetsinriktad är mindre ambitiöst, men det anger ändå att av- sikten är att försöka nå en djupare förståelse med hänsyn tagen till att många aspekter samtidigt inverkar på hur det som studeras kan uppfattas. Det kvalitativa angreppssättet bottnar i en strävan att försöka förstå inne- börden i en viss företeelse, ”d.v.s. hur människor skapar mening i sina liv,

vad de upplever och hur de tolkar dessa upplevelser samt hur de strukture- rar sin sociala verklighet” (Merriam, 1994:31). För en kvalitativt inriktad forskare är det viktigt att försöka förstå processen och inte enbart resultatet, vilket gör bl.a. följande frågor intressanta:

Vad är det egentligen som sker? Hur ser den ’naturliga’ histo- ria ut som ligger bakom den händelse eller företeelse man stu- derar? Vad händer när tiden går? (Merriam, 1994:31).

För att tolka och analysera vad som skedde i skolutvecklingsprojektet i Falkgymnasiet sökte jag svar på den typen av frågor. Som nämnts var min uppgift ursprungligen, enligt den projektplan som fanns, inriktad på att stu- dera effekter, d.v.s. resultatet av det genomförda skolutvecklingsprojektet. Under projekttiden kom mitt intresse istället allt mer att inriktas på vad som skedde i skolutvecklingsprojektet under den tid det pågick. Detta gjor- de att frågor av den karaktär som Merriam (1994) lyfter fram blev betydel- sefulla att försöka få svar på. Mitt sätt att söka svar på dessa antog en her- meneutisk karaktär (se t.ex. Gilje & Grimen, 2003), utan att det från början var en tydlig avsikt. När projektet möttes av misstänksamhet och motstånd började jag inledningsvis att skaffa mig kunskaper om utbildningspolitiska intentioner, eftersom många skrev i sina brev att de uppfattade sitt uppdrag som mer komplext än tidigare. En tydlig frustration uttrycktes inför den förändrade lärarroll som 1990-talets reformering av gymnasieskolan inne- burit. Utifrån detta försökte jag förstå mer om implementering, om skolans vardagsverksamhet, om rektorsrollen, om projekt som instrument för ut- vecklingsarbete och om makt och motstånd vid förändringsarbete. Jag satte också så småningom Frirumsmodellen under lupp. Intresset för just dessa olika områden, för att bättre förstå vad som hände, växte successivt fram ju mer jag vistades i skolan. Allteftersom blev olika aspekter synliga för mig i en form av växelverkan mellan del och helhet. Allt fler delar bidrog till att helhetsbilden undan för undan förändrades och förståelsen för vad som hände under projekttiden ökade.

4.2.1 Triangulering

För att genomföra fallstudien har jag använt flera olika datainsamlingsme- toder, s.k. triangulering. De trianguleringsformer som denna studie baserar sig på kan med Cohen & Manion (1994) beskrivas som dels tidstriangule- ring, genom att det studerade skolutvecklingsprojektet pågick i flera år, dels som metodtriangulering. Cohen & Manion (1994) talar om två typer av metodtriangulering. Det kan handla om att antingen använda samma metod i flera olika studier eller om att använda flera metoder inom samma studie. I mitt fall var det frågan om metodtriangulering genom att flera me- toder användes i en studie. Triangulering ger ett mer omfattande material och därmed möjlighet att erhålla rikare och mer omfattande information,

vilket är särskilt betydelsefullt i samband med fallstudier som i sig är kom- plexa fenomen.

Finally, triangulation can be a useful technique where a re- searcher is engaged in case study, a particular example of `complex phenomena´ (Cohen & Manion, 1994:241).

En väsentlig del av datainsamlingen skedde via den s.k. brevmetoden, vil- ken användes vid de två tillfällen kulturanalyserna genomfördes. Jag har också funnits med i projektet som en deltagande observatör och därigenom kunnat samla information på olika sätt, genom informella samtal samt att delta i möten, men också genom att helt enkelt observera vad som ägde rum, vilket dokumenterades genom anteckningar. För att komplettera brevmaterialet har intervjuer genomförts. Detta skedde dels i anslutning till de båda kulturanalyserna eftersom några hellre ville bli intervjuade än att skriva brev, och dels genomförde jag nio uppföljande intervjuer efter det att projektet formellt avslutats, i ett ”backspegelperspektiv” om man vill ut- trycka det så. Till detta kommer en kontinuerlig insamling av skriftliga do- kument av olika slag, som kvalitetsredovisningar, mötesprotokoll och min- nesanteckningar etc.

4.2.2 Att samtidigt vara både deltagare och observatör

Att jag skulle inneha två roller i skolutvecklingsprojektet problematisera- des inte i projektplanen. Jag måste medge att jag inledningsvis inte var uppmärksam på den problematik det skulle komma att innebära att jag till- delats två roller. Den ansvarige professorn var det uppenbarligen inte heller och inte de involverade tjänstemännen på förvaltningsnivån. Detta har bi- dragit till att jag valt att låta min dubbla roll framträda som en del i det fall jag har studerat. Mitt uppdrag att vara aktiv i skolutvecklingsprojektet på- verkade givetvis mitt uppdrag att studera detsamma. Mitt forskningsper- spektiv utgår från vad det innebar att vara med för att både aktivt delta i och studera ett utvecklingsarbete i en skola där många var skeptiska mot det utvecklingsarbete som kom att bedrivas. Det är således utifrån rollen som forskande utvecklingsarbetare jag försöker förstå det som skedde un- der projekttiden. Hur jag hanterade denna dubbla roll diskuteras i tillämpli- ga delar under olika avsnitt i föreliggande metodavsnitt.

4.3 Möjligheterna att generalisera resultatet av en fallstudie