Etiska överväganden

För att kunna orientera sig och verka som forskare, skriver Rydén (1996), måste man kunna hantera såväl empiri (data), teori (beskrivning) som etik (d.v.s. värden). Etik beskrivs som den värdemässiga utgångspunkten för handling och det faktiska handlandet som moral. Eliasson diskuterar etik och forskningsmoral och ställer följande frågor (Eliasson, 1995:13, kursi- vering i original):

- Kan forskaren vara neutral?

- Om inte, Vem ska hon/han i så fall vara trogen? Och i så fall: - Hur trogen?

Eliasson (1995) lyfter fram såväl forskaren som de som beforskas som in- divider, som subjekt, samt betonar betydelsen av att synliggöra och hantera kontexten. Eliasson (1995:28) påpekar att forskaren är en människa av kött och blod och att hon inte, även om hon så önskar, kan ”sväva fritt ovanför det samhälle och de mänskliga bekymmer och glädjeämnen som forsk- ningen handlar om”. Med en sådan utgångspunkt är det givet att forskaren inte kan vara neutral. Hon hävdar att forskaren i sina forskningsarbeten hela tiden tar ställning och väljer perspektiv, medvetet eller omedvetet. Eli-

asson (1995:28) fortsätter: ”Det är mot de omedvetna och/eller outtalade perspektivvalen vi ska vara på vår vakt!” Hon säger vidare att det är lätt att forskaren i praktiknära forskning identifierar sig med sådana personer som har yrkespositioner som i någon mån liknar forskaryrket. Så t.ex. kan det vara lättare att anta ett tjänstemannaperspektiv än ett arbetarperspektiv. Vilket/vilka perspektiv man antar påverkar vilka resultat som kommer att presenteras. I mitt fall är utgångspunkten närmast att beskriva som utbild- ningssociologisk. Angreppssättet liknar aktionsforskarens. Jag bidrar med ett forskarperspektiv i det studerade skolutvecklingsprojektet, ett forskar- perspektiv som samtidigt färgas av att jag också hade till uppgift att vara en aktiv skolutvecklingsaktör.

4.8.1 Tillämpning av etiska principer

Styrande för den forskning som bedrivs i Sverige är Vetenskapsrådets (ti- digare Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) krav som fors- kare har att ta hänsyn till. Dessa sammanfattas här kortfattat, samtidigt som jag relaterar de fyra grundkraven till hur jag tagit hänsyn till dessa (www.hsfr.se, 2002-09-16).37

1. _{Informationskravet}

Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktu- ella forskningsuppgiftens syfte.

Informationen kring forskningsprojektet skedde huvudsakligen vid två till- fällen. Hela personalen inbjöds vid dessa tillfällen till information i stor- grupp. Vid första tillfället presenterades de teoretiska tankegångarna bak- om Frirumsmodellen och metoden kulturanalys beskrevs. Vid det andra tillfället gavs en kortare sammanfattning av idén bakom forskningsprojek- tet och en mer detaljerad beskrivning av hur projektet skulle läggas upp.

2. _{Samtyckeskravet}

Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

Så här i efterhand anser jag att den kollektiva information som gavs inne- bar att också beslutet att delta i forskningsprojektet blev en form av kollek- tivt beslut. Ingen anställd kunde välja bort om de ville vara med i skolut- vecklingsprojektet eller inte. Därmed kunde de inte heller välja bort om de ville ingå i forskningsdelen. Huruvida var och en som individ verkligen uppfattade syftet med projektet är därmed oklart. Detta innebär också att hur samtyckeskravet uppfylldes är tveksamt. Formen för hur data samlades in innebär dock att individer som inte ville delta i princip gavs en möjlighet

3

att avstå. Det påminnelseförfarande som genomfördes satte dock ”press” på de enskilda individerna att delta.

3. _{Konfidentialitetskravet}

Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förva- ras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Jag har, som redan framgått, gett skolan det fingerade namnet Falkgymna- siet och det vårdgymnasium som ingår i studien kallar jag enbart Vård- gymnasiet. Den stad där skolorna ligger kallar jag kort och gott för Kom- munen. I breven och intervjuerna har jag ändrat sådana faktorer som inte är viktiga för att förstå, men som kan röja anonymiteten, som t.ex. skolans exakta antal elever olika läsår, om en lärare med hänvisning till att ha bör- jat sin anställning ett visst år och därmed vill markera sin långa respektive korta närvaro i skolan har jag ändrat anställningsåret, med ett eller några få år. Jag har också i citaten marginellt justerat angivet antal elever i olika klasser, samt ibland vilka ämnen de olika lärarna undervisar i. Vad gäller professor Berg är anonymiteten omöjlig att upprätthålla då den metod som användes är så intimt förknippad med hans skolutvecklingsmetod. Däremot har han under årens lopp genomfört ett antal projekt utifrån sin kulturana- lysmetod vilket bidrar till att möjligheterna att kunna identifiera den skola jag har studerat försvåras.

Den största andelen av de involverade aktörerna har givetvis varit lära- re och därför har det varit lättare att beskriva ett kollektivt mönster utifrån deras brev och intervjuer och samtidigt ta hänsyn till konfidentialitetskra- vet. När det däremot gäller den administrativa personalen, vaktmästeriet samt skolsköterska och kurator blev konfidentialiteten svårare att hantera. I mitt fall valde jag att i den skriftliga rapporten av Kulturanalys I uttrycka mig med viss vaghet kring dessa grupper. Det fick till följd att några av den icke-undervisande personalen upplevde att deras åsikter inte fick tillräcklig uppmärksamhet i den rapport som presenterades. När nu denna avhandling färdigställs, flera år efter att projektet startades, och mängden information är betydligt mera omfattande än den som var tillgänglig när den första kul- turanalysrapporten skrevs, blir utsagorna även från den icke-undervisande personalen mindre tydligt personanknutna. Detta bl.a. också därför att det i många fall inte längre är samma personer som innehar dessa tjänster.

Informanternas anonymitet är av flera skäl en viktig och komplicerad aspekt. Den är viktig för att det alltid finns risk för att någon av de personer som studerats kan komma till skada, eller utsättas för kränkande behand- ling. Den är komplicerad för att det är svårt att garantera informanterna den anonymitet som de har rätt att kräva. Det är i det här fallet oundvikligt att de som deltagit i projektet kan komma att kunna identifiera en del nyckel- personer på förvaltnings- och ledningsnivån, liksom också ledande företrä- dare för lärarfacken, vilkas anonymitet således inte kan garanteras. Detta är

emellertid oundvikligt om det studerade skolutvecklingsprojektet överhu- vudtaget skall kunna beskrivas och samtliga av dessa har accepterat att del- ta i en studie som de kände till att den även skulle resultera i en doktorsav- handling. En del av de beskrivningar som jag kommer att göra kan eventu- ellt komma att få någon eller några personer att känna sig utpekade. Deras agerande har dock skett på den offentliga arenan och samtidigt varit av så- dan betydelse att stora delar av skolans verksamhet och reaktionerna inför och under skolutvecklingsprojektet blir svåra att förstå utan dessa beskriv- ningar. Det har heller inte under min vistelse i Falkgymnasiet varit någon hemlighet att jag höll på att skriva en avhandling, utan tvärtom, fick jag då och då frågor om hur skrivandet gick. Jag uppfattar inte att de personer som kan identifieras kan komma att lida någon skada då det som fram- kommer till stor del är en beskrivning av händelser som också står att finna i olika offentliga dokument, även om en del i deras berättelser är personliga upplevelser och uppfattningar. Samtidigt bidrar just deras berättelser till att det är möjligt att beskriva komplexiteten i det skolutvecklingsprojekt som studerats. Min utgångspunkt att använda det studerade skolutvecklingspro- jektet som ett exempel på hur komplicerat ett sådant kan vara, i relation till att skolan är en politiskt styrd verksamhet där den politiska nivån har en nära koppling till pedagogisk forskning, samtidigt som skolan är ett ”ob- jekt” för pedagogisk forskning, gör att det är av mindre betydelse vilken skola som har studerats. Mötet mellan pedagogisk forskning och pedago- gisk praktik är istället i fokus, och studiet av en annan skola skulle förmod- ligen ha visat delvis annan problematik, men förmodligen av likartad ka- raktär.

I intervjumaterialet har jag till delar format den utskrivna texten till att mer likna skrivspråk för att undvika att en viss persons sätt att tala skall lysa igenom. Jag har också undvikit att ange vilket program den intervjua- de representerar, även om det ibland ändå på ett eller annat sätt kan framgå. Jag har då bedömt informationen som så allmängiltig för programmet och jag vet genom min vistelse i skolan att detta är något som är allmänt känt och vanligen inte heller en känslig fråga. Då det är tydligt att utsagan kommer från en intervju har jag angett källan som Lärare, Intervju. Om en intervjuutsaga är kort och lika gärna kunnat stå i ett brev har jag angett käl- lan som Lärare, alternativt Icke-undervisande personal, Kulturanalys I, re- spektive Kulturanalys II, vilket är den källhänvisning som jag använder för breven. Detta för att i möjligaste mån skydda informanterna. Det som är viktigt att lyfta fram i deras berättelser är relaterat till avhandlingens syfte, inte vem som berättar vad. Detsamma gäller för de fältanteckningar jag fört efter samtal med skolans personal. Avsikten med att använda dessa som källor är att skapa så många inblickar som möjligt i den studerade skolans verksamhet för att därigenom försöka förstå de reaktioner som uppstod i samband med det genomförda skolutvecklingsprojektet.

4. _{Nyttjandekravet}

Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (www.hsfr.se, 2002-09-16).

Man skulle också kunna säga att samtliga involverade i skolutvecklings- projektet i Falkgymnasiet har både privata och offentliga positioner och roller. Detta innebär att alla på ett eller annat sätt kan sägas ha intressen inom båda ”läger” i det som av HSFR beskrivs som forskningskravet re- spektive individskyddskravet. Forskningskravet innebär att samhället och dess medlemmar har ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den in- riktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. Individskydds- kravet handlar om individers skydd mot otillbörlig insyn t.ex. i sina person- liga livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fy- sisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Det troliga är att alla som är en- gagerade i skolans verksamhet har ett intresse av att forskning bedrivs på ett adekvat sätt, samtidigt som det finns ett intresse för att skydda enskilda individer.