En ny möjlighet att omhänderta vissa fordon

Förslag: Alternativ 1: Polismyndigheten får omhänderta ett

fordon om fordonets ägare har fordonsrelaterade skulder som sammanlagt uppgår till mer än 50 000 kr.

Alternativ 2: Polismyndigheten får omhänderta ett fordon om

fordonet omfattas av ett ägarbundet användningsförbud.

7.5.1 Två alternativa författningslösningar

Utredaren föreslår att Polismyndigheten under alla omständigheter får utökade möjligheter att ingripa mot fordon om fordonets ägare har stora fordonsrelaterade skulder. En sådan möjlighet syftar till att komplettera och verkställa utredarens förslag i kapitel 6. I nämnda kapitel lämnar utredaren två alternativa lösningar på problemet med att personer med stora fordonsrelaterade skulder fortsätter att registrera sig på målvaktsfordon. I avsnitt 6.6 föreslås att Transport- styrelsen ska vägra att registrera ett ägarbyte om den nya ägaren har fordonsrelaterade skulder som uppgår till mer än 50 000 kr (författningsförslag i avsnitt 1.6). I avsnitt 6.7 presenteras ett alternativt förslag med ett ägarbundet användningsförbud. Förslaget innebär att alla fordonsägarens registrerade fordon automatiskt förses med ett ägarbundet användningsförbud om fordonsägaren har mer än 50 000 kr i fordonsrelaterade skulder (författningsförslag i kapitel 2). Utredaren lägger mot denna bakgrund fram två alternativa formuleringar avseende de nya ingripandemöjligheterna. Alternativ 1, att omhändertagande får ske om fordonets ägare har fordons- relaterade skulder som sammanlagt uppgår till mer än 50 000 kr bygger på författningsförslaget i avsnitt 1.6, eller på att inget av förslagen införs. Alternativ 2, att omhändertagande får ske om fordonet omfattas av ett ägarbundet användningsförbud bygger på att det alternativa författningsförslaget i kapitel 2 införs. I båda fallen är ett sammanlagt skuldbelopp om mer än 50 000 kr styrande för Polismyndighetens möjligheter att ingripa. Någon praktisk skillnad mellan de alternativt formulerade förslagen är alltså inte avsedd.

7.5.2 En egen beslutanderätt för Polismyndigheten

Förslag: En polisman som har beslutat om ett omhändertagande

ska skyndsamt anmäla det till sin förman, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

För att lagen ska fungera effektivt, ska ett beslut om omhändertagande kunna fattas direkt av Polismyndigheten. Detta ska framgå av lag- texten. Ett beslut om omhändertagande kommer att fattas av den enskilde polisen på fältet. Beslutet ska därför skyndsamt anmälas till den polisens förman som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå. Detta överensstämmer med den ordning som gäller på liknande rättsområden, se 24 a § polislagen och 2 § hindrandelagen.

7.5.3 Omhändertagande oavsett var fordonet anträffas

För att en ingripandebestämmelse ska vara effektiv måste ett omhändertagande kunna ske oavsett var Polismyndigheten anträffar fordonet, dvs. oavsett om fordonet framförs i trafik, står felparkerat eller korrekt uppställt. En majoritet av målvaktsfordonen anträffas rutinmässigt ute i trafiken, varför flest ingripanden också kommer att ske här. Möjligheten att ingripa ska dock inte vara beroende av var fordonet anträffas. Om fordonet anträffas felparkerat i strid med offentligrättsliga föreskrifter och ägaren har felparkeringsskulder över 5 000 kr innebär detta att målvaktsparagrafen i flyttnings- lagstiftningen blir parallellt tillämplig. Ingripande polis får då välja med stöd av vilket regelverk som ett eventuellt ingripande ska ske. Samverkan med kommunen kan också bli aktuellt eftersom även en kommun är behörig att flytta ett fordon enligt målvaktsparagrafen. Det blir förvisso ”billigare” för fordonsägaren att lösa ut ett fordon som flyttats med stöd av målvaktsparagrafen jämfört med att lösa ut ett fordon som flyttats med stöd av den nya lagen. Ett fordon som löses ut efter en flyttning med stöd av målvaktsparagrafen riskerar å andra sidan att omhändertas på nytt med stöd av den nya lagen, om fordonets ägare har fordonsrelaterade skulder som uppgår till mer än 50 000 kr. Någon konflikt med övriga regelverk på trafikområdet bedöms inte uppstå. Ett exekutivt förfarande har dock alltid företräde, avsnitt 7.6.

7.5.4 Omhändertagande även om fordonet inte tillhör föraren

Med hänsyn till målvaktsproblematiken är det uppenbart att ett omhändertagande som enbart riktade sig mot fordonets ägare inte skulle vara tillräckligt effektivt. Det skulle inte heller vara några större svårigheter att kringgå en sådan bestämmelse genom att brukaren hävdar att denne inte äger fordonet. Frågan om äganderätt är i en målvaktssituation förenad med stora bevis- och utrednings- svårigheter. Mot denna bakgrund måste det vara möjligt för Polismyndigheten att omhänderta ett fordon oavsett vem som kör fordonet vid omhändertagandet. Utredaren bedömer att en sådan ordning både är proportionerlig och förenlig med egendoms- skyddet. Fordonsägare som gör rätt för sig riskerar inte att träffas av den nya bestämmelsen. Det allmännas intresse av en ingripande- möjlighet får anses väga över den enskildes intressen och eventuella men av att få sitt fordon omhändertaget när någon annan än den registrerade ägaren använder fordonet. Även tidigare nämnda trafiksäkerhetsskäl talar för att Polismyndigheten ska kunna ta vissa fordon ur trafik, oavsett vem som kör fordonet vid tidpunkten för ingripandet. Ett beslut om omhändertagande måste dock av rättssäkerhetsskäl delges den registrerade ägaren, se avsnitt 7.9.

7.5.5 Definitioner

Förslag: Med fordonsrelaterade skulder avses obetalda och

förfallna skulder avseende felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter och infrastrukturavgifter.

Med fordonets ägare avses den som är antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register vid tidpunkten för Polismyndighetens beslut. I fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, den som är innehavare och i fråga om avregistrerat fordon, den som senast varit antecknad som fordonets ägare. Om fordonets ägare inte har fyllt 18 år, den förmyndare som har registrerats i vägtrafikregistret. Detta gäller dock inte om den underårige har förarbehörighet för fordonet, eller, i fråga om ett släpfordon, om den underårige har förarbehörighet för ett fordon som kan dra släpfordonet.

Med fordonsrelaterade skulder ska avses obetalda och förfallna felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter, infrastruktur- avgifter samt eventuellt tillkommande sanktionsavgifter. Skulderna behöver dock inte vara restförda hos Kronofogdemyndigheten. Det handlar således om sådana skulder som framgår vid en kontroll mot vägtrafikregistret. Bestämmelsen ska definieras i lagtext och överensstämma med definitionen av motsvarande uttryck i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall (LFF), se avsnitt 5.3. Utredarens överväganden om beloppsgränsen 50 000 kr redogörs för i avsnitt 6.6.6 och 6.7.6.

Fordonets ägare ska i lagtext definieras som den som vid tid- punkten för Polismyndighetens beslut är antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register. Detta ska gälla oavsett om någon annan senare retroaktivt antecknas som ägare i vägtrafikregistret. Det ska alltså inte vara möjligt att i efterhand förändra de förutsättningar som gällde vid beslutet genom att låta registrera en annan fordonsägare med stöd av den s.k. tiodagarsregeln i 5 kap. 2 § (2019:383) förordningen om fordons registrering och användning (FFRA). Vidare bör det uttryckligen regleras vad som ska gälla för kreditköpare, leasingtagare, avregistrerade fordon och omyndiga som saknar förarbehörighet (jfr

t.ex. 1 § andra och tredje stycket LFF). Vad som sägs om fordonets ägare ska därför gälla, i fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, innehavaren, och i fråga om avregistrerat fordon, den som senast varit antecknad som fordonets ägare. Om ett barn är registrerad ägare till ett fordon, eller innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt under minst ett år, ska vad som sägs om fordonets ägare gälla den förmyndare som har registrerats i vägtrafikregistret. Detta ska dock inte gälla om den underårige har förarbehörighet för fordonet. Definitionen av fordonets ägare överensstämmer således med hur motsvarande uttryck definieras i LFF när det gäller registreringspliktiga fordon, se avsnitt 5.6.