De många åtgärder som på eu-nivå har förts fram i kampen mot ung- domsarbetslösheten befinner nu sig i olika stadier av implementering. Ungdomsgarantin som föreslogs i 2012 års Sysselsättningspaket för unga är på väg att implementeras i medlemsstaterna. Garantin, som finansieras av medlemsstaterna med viss hjälp från eu, skall gälla alla personer under 25 år och innebär ett löfte om arbete, praktik eller utbildningsplats inom fyra månader. I enlighet med vad som föreslogs
jenny julén votinius
i sysselsättningspaketet, och i det efterföljande kommissionsmed- delandet från juni 2013 har också ett omfattande arbete inletts för att förbättra kvaliteten och öka tillgången på lärlingsplatser. I detta arbete har eu-kommissionen har upprättat ”Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning”, där utbildnings- och arbetsmarknadsaktörer från olika medlemsstater tillsammans med myndighetsrepresentan- ter, och företrädare för bland andra ungdomsrörelsen verkar för att utbyta erfarenheter och utforma goda lösningar för lärlingsutbildning i Europa.
Ett annat område som har uppmärksammats som viktigt i kam- pen mot ungdomsarbetslösheten, bland annat i initiativen ”Unga på väg” och ”Bättre möjligheter för unga”, är det som handlar om rörlighet över gränser inom unionen. Här finns det redan en befintlig struktur inom eu-rätten genom lagstiftningen om arbetskraftens fria rörlighet och genom utbildningsprogram som Erasmus. Detta område har ännu inte varit föremål för lika omfattande åtgärder som ungdomsgarantin och lärlingsutbildning, men vikten av att skapa goda möjligheter till mobilitet för den som så önskar betonas i kom- missionsuttalanden om vägar in på arbetsmarknaden för ungdomar i Europa.
Dessa åtgärder ger uttryck för en insikt om, och är en anpassning till, den speciella situation som Europas unga befinner sig i på dagens arbetsmarknad. Detsamma gäller för många andra inslag i den aktivitet som i eu och runt om Europa pågår för att möta ungdoms- arbetslösheten. Desto större är skillnaden mellan dessa åtgärder och de omfattande avreglerande arbetsrättsliga reformer med ungdomar i fokus som har föreslagits och införts i flera medlemsstater under krisen – reformer som har inkräktat framför allt på ungdomars löner och anställningsskydd, genom påtvingade lönesänkningar och förlängda perioder av tidsbegränsade anställningar eller provanställ- ningar.
Dessa avreglerande reformer har motiverats med argumentet att de ska motverka den höga ungdomsarbetslösheten, i synnerhet arbetslöshet hos ungdomar som har lämnat skolan i förtid. Men ekonomisk och statsvetenskaplig forskning finner inte bevis för att inskränkningar i unga arbetstagares rättigheter skulle öka deras
ungdomarna och arbetsrätten …
chanser på arbetsmarknaden.Mot denna bakgrund verkar det finnas starka skäl att ifrågasätta de argument som använts för att berättiga de ensidiga inskränkningar av unga arbetstagares grundläggande sociala rättigheter som här har diskuterats.
Att använda rättsliga argument som utgår ifrån hänvisning- ar till grundläggande sociala rättigheter är inte oproblematiskt. Grundläggande rättigheter finns inte sällan nedskrivna i mer än en rättskälla (t.ex. både i nationell lagstiftning och i eu-lagstiftningen) och kan därför tolkas på olika sätt av olika behöriga domstolar. Dessutom kan det också ha betydelse för tolkningen hur det rätts- system är utformat där rättigheten ska tillämpas. Trots de praktiska svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av instrument som skyddar grundläggande sociala rättigheter, är det från helhetssyn- punkt ändå viktigt att betona dessa rättigheters roll och funktion. Grundläggande sociala rättigheter har potential att fungera som en trygghetsbevarande barriär mot lagreformer som försvagar arbets- tagares trygghet. I denna kontext kan de grundläggande sociala rättigheterna få inverkan i huvudsak på två sätt. För det första kan grundläggande rättigheter, med sin överordnade rättsliga ställning, användas för att utvärdera och ifrågasätta tidigare presenterade arbetsrättsliga reformer och existerande rättsliga lösningar tänkta att främja flexibilitet inom sysselsättningen. För det andra har grundläg- gande sociala rättigheter stor potential att påverka utformningen av kommande förändringar i regleringen av arbetsmarknaden, eftersom ökad medvetenhet om grundläggande rättigheter ofrånkomligen kommer att få följder för både lagstiftningsverksamhet och kollektiv- avtalsförhandlingar.
Vad gäller unga arbetstagare ger den grundläggande rätten till icke-diskriminering på grund av ålder ett generellt skydd för ung- domars rättsliga ställning på arbetsmarknaden – skyddsintresset är den unga personen i sin egenskap av att vara just ung. Andra grundläggande rättigheter, som rör till exempel uppsägning utan sakligt skäl, ekonomisk exploatering av unga, och skälig lön, gäller istället specifika situationer i anställningsförhållandet, där ett starkt skydd har ansetts nödvändigt. I förhållande till unga arbetstagare har grundläggande sociala rättigheter sålunda potential att fungera
jenny julén votinius
tvådimensionellt. Rättigheterna kan utgöra en barriär både mot den utsatthet som generellt präglar ungdomars position på arbetsmark- naden, och mot försämringar av specifika arbetsvillkor.
För att konfrontera och hejda det välfärdsgap som håller på att etablera sig mellan generationer på Europas arbetsmarknad är det av avgörande betydelse att grundläggande sociala rättigheter beaktas och fullt ut respekteras också i förhållande till de unga människor som nu är och vill vara en del av den arbetande befolkningen i eu.
Källor och litteratur
Om utvecklingen mot en mer marknadsorienterad syn i eu:s syssel sättningspolitik kan man läsa i Diamond Ashiagbors bok The
European Employment Strategy: Labour Market Regulation and New Governance (Oxford: Oxford University Press, 2005). Även Alain
Supiots kapitel ”Towards a European Policy of Work” i boken
Resocialising Europe, redigerad av Nicola Countouris och Mark
Freedland (Cambridge: Cambridge University Press, 2013) rekom- menderas. Mia Rönnmar har skrivit om flexicurity, bland annat i kapitlet ”Flexicurity. The Notion of Equal Treatment and Labour Law”, i en bok hon redigerat: Labour Law, Fundamental Rights and
Social Europe (Oxford: Hart Publishing, 2011). Så har också bland
andra Peter Auer, se till exempel hans artikel ”What’s in a Name? The Rise (and Fall?) of Flexicurity” (Journal of Industrial Relations 52: 3, 2010).
Goda översiktliga och principiella diskussioner om hur den eko- nomiska krisen sätter spår i enskilda medlemsländers arbetsrätt förs i Stefan Clauwaerts och Isabelle Schömanns rapport ”The Crisis and National Labour Law Reforms: a Mapping Exercise” (Bryssel: ETUI, 2013), samt Catherine Barnards, artikel ”The Financial Crisis and the Euro Plus Pact: A Labour Lawyer’s Perspective” (Industrial
Law Journal 41:1, 2012). Några axplock ur litteraturen om enskilda
länder skulle kunna vara Aristea Koukiadakis och Lefteris Kretsos artikel ”Opening Pandora’s Box: The Sovereign Debt Crisis and Labour Market Regulation in Greece” (Industrial Law Journal 41:3,
ungdomarna och arbetsrätten …
2012), liksom Matina Yannakourous och Chronis Tsimpoukis arti- kel ”Flexibility without Security and Deconstruction of Collective Bargaining: the New Paradigm of Labour Law in Greece” (Comparative
Labour Law & Policy Journal 35: 3, 2014), samt Michele Tiraboschis
artikel ”Italian Labour Law after the So-Called Monti-Fornero Reform (Law No. 92/2012)” (The E-Journal of International and
Comparative Labour Studies 1:3–4, 2012).
Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv diskuteras ungdomars utsatta position utförligt i boken Work, Family Policies and Transitions to
Adulthood in Europe, redigerad av Trude Knijn (Basingstoke: Palgrave
Macmillan, 2012); och från ett nationalekonomiskt perspektiv av bland andra Line Eldring och Kristin Alsos i European Minimum
Wage: A Nordic Outlook (Fafo-report nr 16, 2012), samt i av Jérôme
Gautié i Le chômage (Paris: La Découverte, 2009).
Bland forskningen om ålderism kan till exempel nämnas Ed Snape och Tom Redmans artikel ”Too Old or Too Young? The Impact of Perceived Age Discrimination” (Human Resource Management Journal 13:1, 2003).
Centrala policyinitiativ och meddelanden från kommissionen på ungdomssysselsättningsområdet har namngivits inne i kapitlet och räknas därför inte upp här. Däremot kan det, för frågan om risken för missbruk av lärlingsskap som en sorts billig arbetskraft, vara intres- sant att hänvisa till kommissionens rapport Apprenticeship Supply in
the Member States of the European Union (Bryssel: Generaldirektoratet
för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, 2012). Denna fråga diskuteras också i Paul Ryans bokkapitel ”Apprenticeship: Between Theory and Practice, School and Workplace”, i The Future of Vocational
Education and Training in a Changing World, redigerad av Matthias
Pilz (Wiesbaden: Springer, 2012). Åldersdiskriminering i arbetslivet har behandlats av forskare från många olika länder, bland annat i den omfattande antologin Age Discrimination and Labour Law, redigerad av Ann Numhauser-Henning och Mia Rönnmar (Alphen aan den Rijn: Kluwer Law International, 2015).