Strax före Europeiska rådets toppmöte i juni 2013, antog kommis- sionen meddelandet ”Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar – En uppmaning till insatser mot ungdomsarbetslösheten”, i vilket kampen mot ungdomsarbetslösheten beskrivs som en topprioritet för eu. Kommissionens meddelande är bara ett av många steg i utvecklingen på senare tid, där ungas ställning på arbetsmarknaden har fått ökad uppmärksamhet. Utvecklingen började för över 20 år sedan, när 1980-talets spridda förslag till initiativ och program för ungdomar ersattes av ett mer helhetligt grepp på ungdomsstrategier inom eu. En ny struktur för samarbete presenterades 2001 i kom- missionens vitbok ”Nya insatser för Europas ungdom”. Denna samarbetsstruktur baserades på den öppna samordningsmetoden vad gällde utpräglade ungdomsfrågor, samt på synsättet att ungdomar i större utsträckning bör beaktas även i politiska program som inte riktas specifikt mot ungdomar. Beträffande det sistnämnda var en av de viktigaste åtgärderna att förena de generella strategierna för ungdomars integrering i samhället med den allmänna sysselsätt- ningspolitiken i eu.
Denna ambition följdes upp i samband med nystarten av Lissabon- strategin år 2005, när rådet antog ”Europeiska ungdomspakten”, som syftade till att uppnå målen i Lissabonstrategin, där ungdomars potential identifierades som en av de viktigaste faktorerna för en bibehållen och hållbar tillväxt. Ungdomspakten berörde ungdomars sysselsättning, utbildning och förenande av arbete och familjeliv.
ungdomarna och arbetsrätten …
I den angavs att åtgärder på dessa tre områden skulle vidtas inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin genom de integre- rade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning och strategin för social delaktighet.
Numera har ungdomssysselsättningsfrågan i princip lyfts ut ifrån det bredare fältet av ungdomsfrågor, och idag utgör den i första hand en del av eu:s sysselsättningspolitik där den har fått en framskjuten position. Ungdomspakten har integrerats i eu:s tioårsstrategi för till- växt, Europa 2020. Detta har huvudsakligen skett i 2020-strategins två så kallade flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen”.
Som ett led i realiserandet av de ungdomsinriktade flaggskepps- initiativen, och till följd av de dramatiskt ökande arbetslöshetsnivå- erna bland ungdomar, presenterade kommissionen i slutet av år 2011 initiativet ”Bättre möjligheter för unga”, där man föreslog ett antal åtgärder på nationell nivå och på eu-nivå för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten i ett Europa i kris. Här klargjorde kommis- sionen att även om det yttersta ansvaret för att agera mot ungdoms- arbetslöshet och sätta in de viktigaste åtgärderna på området ligger hos medlemsstaterna, så kan dessa få betydande stöd på eu-nivå, och detta främst på två sätt. För det första ger tillväxt-, sysselsättnings- och ungdomspolitiken inom Europa 2020-strategin kommissionen möjlighet att granska, utvärdera och samordna nationella åtgär- der och resultat; i enlighet med den öppna samordningsmetoden. Härigenom kan kommissionen understryka vad som prioriteras ur eu-perspektiv och föreslå handlingslinjer i enlighet med god praxis. För det andra kan eu tillhandahålla ekonomiskt stöd till nationella och gränsöverskridande insatser enligt överenskomna prioriteringar. Detta kan göras genom Europeiska socialfonden och en rad andra program.
Med tanke på det allvarliga läget uppmanas medlemsstaterna i ini- tiativet att omedelbart agera inom fyra huvudområden: Förebygga att elever lämnar skolan i förtid, utveckla kompetens som är relevant för arbetsmarknaden, stödja en första arbetslivserfarenhet och utbild- ning på arbetsplatsen, samt att hjälpa unga till ett första jobb. Utöver syftet att ge ungdomar relevant kompetens och arbetslivserfarenhet,
jenny julén votinius
är det målsättningen att öka unga människors tillgång till arbets- marknaden som prioriteras högst i initiativet. Medlemsstaterna bör härvid beakta att alltför höga lönebikostnader – det vill säga sociala avgifter och andra kostnader som beräknas med utgångspunkt i lönen – kan hämma viljan att anställa nykomlingar på arbetsmark- naden, men i synnerhet betonar kommissionen att medlemsstaterna vid behov bör reformera lagstiftningen om anställningsskydd i enlig- het med befintliga rekommendationer, verka för att anställningsavtal blir mer flexibla och skydda dem som står utanför arbetsmarknaden. Efter initiativet ”Bättre möjligheter för unga” har kommissionen föreslagit en rad andra åtgärder. I slutet av 2012 presenterades ”eu:s sysselsättningspaket för ungdomar”. Här utvecklades de åtgärder för ungdomar som lagts fram i en samling av politiska dokument som kallas ”Sysselsättningspaketet”. Sysselsättningspaketet för ungdomar tillhandahöll åtgärder för att öka antalet och höja kvaliteten på prak- tik- och lärlingsprogram, och inledde etablerandet av en ungdoms- garanti varigenom medlemsländerna förbinder sig att hjälpa varje ung person till anställning, eller till en lärlings- eller utbildningsplats inom fyra månader. I mars 2013 kom förslag på en omfattande hand- lingsplan, ”Sysselsättningsinitiativet för ungdomar”, där åtgärderna i det tidigare sysselsättningspaketet för ungdomar följdes upp och underbyggdes. Denna åtgärdsplan berörde främst den utsatta grupp ungdomar som varken studerar, arbetar eller praktiserar, som kallas neet (not in education, employment or training) och riktas speci- fikt mot regioner där ungdomsarbetslösheten ligger över 25 procent.
I juni 2013 presenterade kommissionen det ovan nämnda med- delandet ”Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar – En uppmaning till insatser mot ungdomsarbetslösheten”, där bekäm- pande av ungdomsarbetslösheten beskrivs som en topprioritet för eu. Meddelandet tar ett helhetsgrepp om problematiken och behandlar alla aspekter av ungdomsarbetslöshet som tidigare mötts genom spe- cifika åtgärder: Ungdomsgarantin, lärlingsutbildning och praktik, arbetskraftsrörlighet inom eu – och det som framförallt är intres- sant i detta kapitel dvs. åtgärder för att stötta jobbskapande och för att ge incitament att anställa ungdomar. Vad gäller denna aspekt upprepas i meddelandet uppmaningarna från ungdomsinitiativet
ungdomarna och arbetsrätten …
2011, om behovet av att medlemsstaterna verkar för att minska alla lönebikostnader samt, inte minst, reformerar sin lagstiftning om anställningsskydd.