Att ta steget mot att skapa rättigheter skulle bland annat kunna få en stor återverkan avseende stadgandet om socialbidrag och bostads-
eu-medborgarnas sociala …
bidrag i artikel 34 i eu-stadgan, som behandlar rätten till social trygghet och socialt stöd. eu-stadgan skulle här kunna bidra till ett slags minimiskydd, eller en kärna av en rättighet såsom det uttrycks i folkrätten. Artikel 34 lyder som följer:
1. Unionen erkänner och respekterar rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.
2. Var och en som är bosatt och förflyttar sig lagligt inom unionen har rätt till social trygghet och sociala förmåner i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.
3. I syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som, i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt i natio- nell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.
Europarådets kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter, som övervakar efterlevnaden av Europarådets sociala stadga, fastställer en miniminivå för den sociala tryggheten som stadgas i dess artikel 12. Genom artikel 34 i eu-stadgan skulle denna miniminivå även kunna få effekt i eu-rätten på de områden där eu lagstiftar och vidtar åtgärder som rör social trygghet. I artikel 34 p. 1 i eu-stadgan slås fast att unionen erkänner och respekterar rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom, samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmel- ser i unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.
Artikel 34 p. 1 i eu-stadgan skulle också kunna aktualiseras inom ramen för eu-kommissionens handlingsprogram för arbetet med sociala frågor, den s.k. Sociala agendan, som implementeras genom både den öppna samordningsmetoden och lagstiftning. Artikel 34
anna-sara lind
skulle kunna ge indikatorer och riktvärden som Sociala agendan kan använda när medlemsstaterna samarbetar inom den öppna samord- ningsmetoden i syfte att förhindra att social trygghet reduceras till socialt stöd. Även om artikel 34 p. 1 inte kan utgöra en grund för lagstiftning inom eu då unionen inte har kompetens på området, så skulle den kunna påverka den öppna samordningsmetoden eller eu:s andra samarbeten på det sociala området. Antalet försäkringsgrenar (former av försäkringar) och förmånstagare samt nivån på förmå- nerna i de nationella trygghetssystemen skulle exempelvis kunna bli nyttiga indikatorer och riktvärden under den Sociala agendan. De krav och väntetider som artikel 12 p. 2 i Europarådets sociala stadga medger skulle också kunna bli miniminormer för medlemsstaterna.
Om artikel 34 p. 1 i eu-stadgan skulle tolkas som en rättighet eller frihet kan dessutom artikel 52 p. 1 i stadgan bli tillämplig. I denna medges begränsningar av eu-stadgans fri- och rättigheter endast i den utsträckning som de föreskrivs i lag, om de är nödvändiga och svarar mot ett mål av allmänt samhällsintresse eller i syfte att skydda andra människors fri- och rättigheter. Proportionalitetsprincipen ska således alltid respekteras vid en begränsning av en rättighet i eu-stadgan.
Artikel 34 p. 2 i eu-stadgan omfattar såväl social trygghet som socialt stöd. Den är formulerad som en rättighet och ger var och en som flyttar inom unionen rätt till social trygghet och sociala förmåner i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. Artikeln grundas på artikel 13 p. 4 i Europarådets sociala stadga, men återspeglar också reglerna i eu:s förordningar 1408/71 och 1612/68. Dessa förordningar innehåller regler om hur utländska medborgare skall behandlas i en medlemsstat när det handlar om social trygghet. Artikel 13 p. 4 i Europarådets sociala stadga blir vik- tig vid tolkningen av socialt stöd. Även artikel 12 p. 4 i Europarådets sociala stadga blir tillämplig då den också behandlar social trygghet och kan därför ge information om tolkningen av artikel 34 p. 2.
I artikel 34 p. 3 i eu-stadgan erkänns också en rätt till socialt stöd och boendestöd. Genom det erkändes nu stöd till bostad för första gången i eu-rätten. Artikeln bygger på artiklarna 30 och 31 i Europarådets sociala stadga. I den förra artikeln stadgas konven-
eu-medborgarnas sociala …
tionsstaternas ansvar att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, genom såväl socialt stöd som boendestöd. I den senare artikeln stad- gas att medlemsstaterna skall verka för tillgång till rimligt kostsamt boende, bekämpa och gradvis utplåna hemlöshet samt reglera boen- dekostnader så att de som saknar resurser har råd med sitt boende. Detta återfinns också i eu-kommissionens handlingsprogram mot socialt utanförskap, vilket har sin grund i dåvarande artikel 137 eg- fördraget. Det kommer också in i arbetet med en ”Plattform mot fattigdom och socialt utanförskap” som satts upp inom ramen för eu:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020. I Europarådets sociala stadga, artikel 16, stadgas att konventionsstaterna åtar sig att stödja boenden för familjer, och boende som en rättighet för handikappade är också upptaget i stadgan.
Bostadsproduktion utförd under sociala förtecken var inte upp- taget i eg-fördraget som gällde fram till det att Lissabonfördraget trädde ikraft 2009, och så var inte heller fallet med bostadspoli- tik i allmänhet. De tillägg som gjordes till eg-fördraget genom Amsterdamfördraget 1999, tillsammans med tillkomsten av eu- stadgan, har inneburit att eu idag har en strävan att ha boende för alla till rimliga priser och att utplåna hemlösheten. Detta är en del av kampen mot socialt utanförskap och fattigdom i eu. Produktion av socialt boende är också produktion i dess ekonomiska betydelse och det är en ekonomisk aktivitet. På så sätt faller frågan inom ramen för gemenskapsrätten och dess fyra friheter, vilket i sin tur aktualiserar konkurrensrätten, reglerna om statsstöd samt reglerna som styr det allmännas tillhandahållande av tjänster. Intressant att notera är att boende inte blev en explicit del i eg-fördraget från starten 1958, men i det tidiga eg-samarbetet utgjorde bostadsbyggandet en viktig del. 200 000 bostäder kunde skapas genom lån från eg, inom ramen för kol- och stålsamarbetet.
Artikel 30 i Europarådets sociala stadga slår fast rätten till skydd mot fattigdom och utslagning. Genom att artikel 30 i sociala stadgan uttryckligen nämns i eu-stadgans förklarande rapport när artikel 34 p. 3 behandlas, så blir också artikel 13 p. 1 i den sociala stadgan av intres- se. I artikel 13 p. 1 åtar sig staterna att ”så långt som möjligt undan- röja orsakerna till ohälsa”. Artiklarna 30 och 13 p. 1 i Europarådets
anna-sara lind
sociala stadga överlappar varandra. Exakt hur det sociala stödet skall utformas framkommer inte av ordalydelsen i dessa stadganden. Alla skall dock ha rätt till socialt stöd och detta skall garanteras av staten. Samma sak gäller för det medicinska stödet i artikel 13 p. 1, som också aktualiseras genom artikel 34 p. 3 i eu-stadgan. De olika riktvärden som Europarådets kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter använder sig av när artikel 13 p. 1 tillämpas skulle också i detta fall kunna användas i eu:s verksamhet, till exempel som grund för medlemsstaternas samarbete i sociala frågor inom ramen för den öppna samordningsmetoden. Rätten till socialt stöd skall, enligt Europarådets sociala stadga, innebära en rätt till överklagande. Detta stärker den individuella rättighet till socialt stöd och stöd till boendet som artikel 34 p. 3 i eu-stadgan innebär.