Enkätstudie .1 Respondenter .1 Respondenter

4.1.1.1 Ålder

Figur 12: Spridning av ålder i enkätundersökningen

Utav de 164 respondenter som svarade på enkäten uppgick det totala antalet bortfall till 3 stycken. Det fanns en bred spridning på åldrarna varav vissa respondenter var under 20 år gamla, medan andra var över 70 år gamla. De flesta var emellertid i åldrarna 20–30 år och detta kan innebära en överrepresentation av denna åldersgrupp (figur 12). Fördelningen av kön var således att 69,6 procent var kvinnor och 30,4 procent var män.

4.1.1.2 Städer

Figur 13: Fördelning av städer som respondenterna bor i.

Som tidigare nämnts, finns en avgränsning till att endast studera människor som är bosatta i Sverige och därför var det av intresse att förstå i vilka städer respondenterna bor i. Större delen av respondenterna bor i Stockholm. Därefter finns det respondenter som bor i Malmö, Göteborg, Uppsala, Lund, Umeå, Härnösand, Sigtuna, Linköping, Nyköping, Visby, Kalmar, Arboga, Eskilstuna, Helsingborg, Karlstad, Kiruna, Falun, Strängnäs, Bålsta, Östersund och Halmstad (figur 13).

4.1.3 NUDGES

Allteftersom studien undersöker nudging och allmänhetens upplevelser av fenomenet, ställdes en fråga i enkäten där respondenterna fick svara om de hade hört talas om nudging tidigare. Det som framgick var att 73,3 procent inte hade hört talas om nudging tidigare, medan 26,7 procent hade hört talas om fenomenet.

4.1.3.1 Två olika golvmarkörer och deras övertygelse

Eftersom teorin NUDGES innefattar principer på bra användningar av nudging, undersöktes därför respondenternas upplevelser av olika nudges och huruvida de upplevs som bra eller dåliga. Den första enkätfrågan kopplad till teorin har avsikten att studera vilken markör som övertygar respondenten att hålla avstånd. För att undersöka detta visades det upp två olika bilder på markörer som brukar användas under pandemins tid för att uppmana allmänheten om avståndshållande (bilaga 6). Båda markörerna är gula för att färgen inte ska vara avgörande, utan att det snarare är respondenternas egna kopplingar till deras utformning som ska avgöra vilken markör som övertygar dem om beteendeförändringen. Resultatet visar att en cirkulär golvdekal med en kort informativ text och hälsning är mer övertygande och starkare kopplat till beteendet att hålla avstånd än den svart-gula tejpen.

4.1.3.2 Standardisering av dekalers design

Figur 15: Standardisering av dekaler.

Eftersom olika golvdekaler kan upplevas annorlunda och påverka graden av övertygelse beroende på exempelvis dekalens design, form, typsnitt et cetera, ställdes nästa enkätfråga för att studera hur upplevelsen skulle bli om det fanns en standardisering för golvdekalers design. Detta ställde sig respondenterna positivt till då 62,1 procent ansåg att det var en bra idé.

4.1.4 Teman för färgord som härleds av LDA-dual model

Figur 16: Golvdekalers grad av övertygelse.

Olika golvdekalers grad av övertygelse mättes i enkätstudien genom att ställa upp sex stycken golvdekaler av vilka respondenterna fick bedöma utefter deras grad av övertygelse. Bedömningen gjordes med hjälp av skalan framtagen till Semantisk differentialtekniken, som innefattade ett spektrum från noll till tio (0–10), där noll (0) innebar att den inte är övertygande medan tio (10) innebar tvärtom, att den är övertygande (bilaga 7). Varje golvdekal hade en annorlunda design, färg och typsnitt för att studera om dessa kan vara avgörande faktorer (bilaga 8–13). Resultatet visar att respondenterna finner olika typer av designer olika övertygande. Dekalen som visade sig vara mest övertygande var dekal nummer tre som är en röd dekal med den vita texten “HÅLL AVSTÅND: Tack för visad hänsyn” (bilaga 10).

4.1.5 PAD - Emotionell tillståndsmodell

Figur 19: Graden av spänning.

För att studera de tre känslorna njutning, upphetsning och dominans som utgör teorin PAD - Emotionell tillståndsmodell, ställdes en fråga gällande respondenternas upplevelser av fyra olika soptunnors design (bilaga 18–22). Soptunnorna som visades upp har olika designer som fungerar som nudges för att motivera människor att slänga skräp i dem. I samband med varje bild på soptunnan skulle respondenterna bedöma dess design utifrån tre dimensioner; graden av behaglighet, lekfullhet och spänning. För att kunna bedöma designerna fick respondenterna tre bipolära skalor från noll till fem (0–5) som de fick använda för att bedöma de tre dimensionerna; graden av behaglighet, lekfullhet och spänning. Noll (0) innebar lägsta graden av behaglighet, lekfullhet och spänning och fem (5), högsta graden av behaglighet, lekfullhet och spänning. Resultatet påvisar att soptunnan med mosaik-design ansågs vara mest behaglig och att soptunnan med basketkorg-designen ansågs vara mest lekfull och spännande. Soptunnan med fotspår-designen väckte därav inga starkare känslor av behag, lekfullhet eller spänning.

4.1.6 ABC-modellen av attityder

Figur 20: Vad blir den första reaktionen när respondenterna ser hoppa hagen.

När en hoppa hage väljs att placeras framför en soptunna som en nudge för att uppmana allmänheten om att slänga skräp i den, säger ABC-modellen av attityder att det finns olika reaktioner som kan uppstå (bilaga 16, 17). Det var därför av intresse att studera vad för typ av första reaktion som skulle väckas hos respondenterna när de får syn på hoppa hagen i samband med att de behöver slänga skräp; om det skulle vara en affektiv respons, ett beteende eller en kognitiv respons. I frågan listades det upp ett flertal tänkbara reaktioner som kunde uppstå vid synen av soptunnan och resultatet visar att hos majoriteten av respondenterna väcks reaktionen att de interagerar med nudgen genom att hoppa i hagen, vilket innebär att ett beteende blir den första reaktionen.

4.1.7 Platons tre funktioner av själen

Figur 21: Motivering att slänga skräp i en designad soptunna

För att koppla an till Platons tre funktioner av själen, känna (feeling), tänka (thinking) och

agera (acting) ställdes frågan om respondenterna skulle bli mer motiverade av att slänga skräp

i en designad soptunna jämfört med en vanlig. Resultatet tyder på att 59,6 procent anser att motivationen till att slänga skräp stärks om det är en designad soptunna. Soptunnornas design kan därigenom kopplas till fysiska attribut (physical qualities) som är en komponent i Platons tre funktioner av själen.

4.1.8 Teorin om planerat beteende

För att studera vad som motiverar respondenterna till att hålla avstånd under Covid-19 pandemin, ställdes frågan; Varför skulle du hålla avstånd? (bilaga 14). Tre svarsalternativ angavs vilka var a) För att det finns dekaler på golvet, b) För att restriktionerna uppmanar mig till det och c) För att alla andra håller avstånd. Resultatet som presenteras i figur 21, visar att majoriteten av respondenterna håller avstånd för att restriktionerna uppmanar dem till det.

4.2 Semistruktuerade intervjuer