4.2 Semistruktuerade intervjuer .1 Informanter
5.3.1 Olika känslor kopplade till soptunnors design
Bipolära skalor inom den Semantiska differentialtekniken är vanliga tekniker för att mäta emotionella innebörden av begrepp. Av den anledningen har bipolära skalorna använts av
behaglig-obehaglig för njutning, upphetsad-oberörd för upphetsning och kraftfull-kraftlös för
dominans. Däremot mättes soptunnornas design i enkäten på ett annorlunda sätt, där njutning
mättes utifrån graden av behaglighet, upphetsning mättes utifrån graden av lekfullhet och
dominans mättes med graden av spänning. Förklaringen till att dessa dimensioner användes
istället för behaglig-obehaglig, upphetsad-oberörd och kraftfull-kraftlös är för att de anses vara mer passade beskrivningar av soptunnornas design.
Resultatet från enkäten visar att soptunnan med en basketkorg-design ansågs vara mest spännande vilket indikerar att den väcker starkast känslor av dominans (bilaga 21). En annan nudge som Psykolog 1 ansåg väcker en känsla av dominans är flugan i pissoarerna i Amsterdam. Både formerna av nudges har sina likheter eftersom de båda är situationer som beteendedesigner har skapat för att utmana användaren att sikta och träffa ett mål som därigenom kan väcka känslan av dominans. Psykologen menade att det är när användaren har lyckats med en nudges utmaning som dennes belöningssystem väcker en känsla av självbekräftelse och en stärkt självkänsla som blir tillfredsställande för användaren.
Respondenterna röstade även på soptunnan med basketkorg-designen som mest lekfull av alla fyra soptunnorna, vilket tyder på att den väcker starkast känsla av upphetsning. Upphetsning är enligt Bakker et al. (2014) en mental aktivitet där ett tillstånd eller en känsla sträcker sig längs en enda dimension; från sömn till upphetsning. Förklaringen till varför soptunnan med basketkorg-designen väcker en känsla av upphetsning är relativt simpel att förstå. Basketkorgen ovanför soptunnan har till uppgift att utmana användaren att sikta och träffa korgen som således kan väcka tävlingsinstinkten hos användaren och gör denne upphetsad. Graden av behaglighet användes för att mäta känslan av njutning som kunde väckas av soptunnans design och av alla fyra soptunnors designer, ansågs soptunnan med mosaik-design vara mest behaglig. Njutning definieras av Bakker et al. (2014) som en känsla av extrem lycka och olycka. En tänkbar förklaring till känslan av njutning kopplad till soptunnans design kan vara för att den har ett naturmotiv vilket kan fungera som en påminnelse till varför det är viktigt att slänga skräp i soptunnor och värna på miljön. Soptunnan kan således väcka en känsla av lycka eller olycka hos användaren beroende på dennes syn på klimatfrågan. Respondenternas åsikter gällande soptunnornas design påvisar således att nudges design har en påverkan på användaren genom att de väcker motiverande känslor som kan fungera som drivkrafter för användarna till att utföra det eftersträvade beteendet. Dessa känslor kan beteendedesigner göra ett försök i att uppnå genom sin design på nudges för att den ska få effekt.
Soptunnan med den gröna fotspår-designen väckte inga starkare känslor av lekfullhet, spänning eller behaglighet jämfört med de andra, däremot visar den en tydlig väg som beteendedesignerna och Psykolog 1 betonade som en användbar teknik för att uppmärksamma användarna till beteendeförändringen. Det betyder alltså inte att nudgen är ineffektiv, utan att den endast är mindre effektiv än de anda, men att väcka starkare känslor av behaglighet, lekfullhet och spänning som genererar känslorna njutning, upphetsning och dominans kan förstärka en nudges effekt och således vara fördelaktigt vid design av dem. Detta resonemang
går att använda för att analysera Lindströms reflektioner om platsen som saknar lekfullhet. Lindström menade att olika designer på nudges kan ha olika funktioner på dess miljö. Om en plats saknar lekfullhet kan det förmedlas i människors beteende. Placering av en lekfull nudge i den miljön kan därför generera känslan av upphetsning som kan fungera som en drivkraft för användarna till att utföra en beteendeförändring i en mer lekfull riktning. Med det sagt, går det att se hur beteendedesigner kan dra nytta av PAD – Emotionella tillståndsmodellens tre känslor vid design av nudges.
5.4 ABC-modellen av attityder
5.4.1 Första reaktionen på en nudge
Resultatet från enkäten visar majoriteten av respondenterna skulle hoppa i hagen som den första reaktionen på den. Utifrån ABC-modellen av attityder väcks alltså en första reaktion i form av ett beteende hos respondenterna, som är en av de tre beståndsdelarna i modellen (Hsu & Lin 2016, s. 43). Lindström och Psykolog 1 antog att den första reaktionen blir en kognitiv respons, medan Olsson Collentine gissade på att första reaktionen skulle bli ett beteende. Teorin säger att om en utav komponenterna påverkas först, vare sig det är den affektiva responsen, kognitiva responsen eller beteendet, kommer de resterande två därefter att påverkas (ibid.). Om detta mönster appliceras på enkätens fråga gällande hoppa hagen, går det att säga att beteendet att hoppa i hagen därefter kommer att generera affektiva och kognitiva responser som påverkar upplevelsen av beteendet och nudgen. Eller, om det skulle väckas en kognitiv respons hos respondenterna som den första reaktionen på nudgen, exempelvis att de börjar fundera över varför det finns en hoppa hage framför soptunnan, skulle det därigenom innebära att funderingen skulle följas upp av ett beteende och en affektiv respons. Relationen mellan dessa tre komponenter bekräftades av Psykolog 1 som reflekterade över relationen mellan komponenterna samt vilken ordning en användare skulle reagera i under intervjun. Hans antagande var att det går från en kognitiv respons till ett beteende och slutligen till en känsla av, som Psykolog 1 beskrev det; “vad duktig jag var” om användaren hoppade i hagen och slängde skräpet, alltså en affektiv respons. Däremot påstod Psykolog 1 att det även kan väckas en kortvarig känsla av ånger hos användaren om denne vill, men inte vågade utföra beteendet att hoppa i hagen på grund av rädslan att skämma ut sig, men även i en sådan situation går det att se hur den affektiva responsen, beteendet och kognitiva responsen påverkar varandra.
Utifrån intervjuerna med psykologerna och beteendedesignerna samt enkätstudiens resultat skapas intrycket av att reaktionerna till en nudge är individuella, men att de också är starkt kopplade till åldern hos användarna. I detta fall skulle emellertid fler respondenter välja att interagera med hagen genom att hoppa i den som första reaktionen om de behöver slänga skräp men huruvida åldern påverkar detta resultat blir svårt att avgöra då enkäten var anonym.
hoppa hagen inte testades är det svårt att avgöra om den fungerar eller inte och därför är det svårt att veta om de första reaktionerna till nudgen går att mäta genom en enkät. Under intervjuerna fick beteendedesignerna därför reflektera över om nudgen skulle fungera i praktiken utifrån deras tidigare erfarenheter. Olsson Collentine ansåg att denna nudge borde ha en effekt och därmed fungera eftersom den har en stark färg med tjocka linjer som drar till sig uppmärksamhet. Färgen gör även nudgen synlig vilket förstärker nudgens effekt och har därför, enligt Olsson Collentine, en vältänkt och fungerande design. Respondenternas första reaktioner på nudgen borde därför gå att undersöka genom enkäten.
5.5 Platons tre funktioner av själen
5.5.1 En nudges påverkan på beteendet
Platons tre funktioner av själen är en teori som säger att fysiska attribut har en påverkan på
känslor, tankar och agerande (Bakker et al. 2014). För att studera nudges utifrån denna teori
fanns en fråga i enkäten som undersökte om respondenterna skulle motiveras mer av att slänga skräp i en designad soptunna jämfört med en vanlig. Resultatet visade på att majoriteten av respondenterna skulle motiveras till att slänga skräp på grund av soptunnornas fysiska attribut. Det teorin påvisar är att de fysiska attributen i detta fall, påverkar motivationen således att det påverkar känslorna och tankarna hos användarna som i sin tur blir drivkraften till deras agerande (ibid.). Psykolog 1 påstod under intervjun att soptunnornas design kan bidra till en lustighetskänsla vilken förändrar upplevelsen av att slänga skräp som annars skulle vara en automatiserad process. Känslan kan därför motivera användaren till att utföra det eftersträvade beteendet. Efter att ha utfört beteendeförändringen kan känslan och tanken av “vad duktig jag var” väckas. De fysiska attributen, det vill säga designen, har därmed en positiv effekt på användarnas känslor, tankar och ageranden.
Enligt Olsson Collentine väljer beteendedesigner emellertid att inte påverka känslorna eller tankarna eftersom det anses vara en omväg att påverka känslorna och tankarna för att genom dem påverka beteendet. En direkt nudge mot beteendet är därför mer effektivt, ansåg han. Däremot är Olsson Collentine även utbildad psykolog och därför förstod han känslornas och tankarnas funktion hos människan och bekräftade att de kan fungera som en drivkraft vid formandet av ett beteende, detta på grund av att människor inte är fullt rationella varelser. Även Mäkinen bekräftade detta och påstod att fysiska attribut fungerar som stimuli och har alltid en påverkan på individers undermedvetna. Små saker som en bild, en lukt eller en smak kan väcka känslor från barndomen som således kan ha olika effekter på användarnas reaktioner till nudges. Därigenom påverkas alltid ett agerande av fler faktorer som känslor, tankar och det undermedvetna. Bra användning av nudging kan därför påverka användaren mycket mer än endast dennes agerande.
5.6 Teorin om planerat beteende
5.6.1 Anledning till att hålla avstånd
Teorin om planerat beteende utgår från att ett beteende styrs av avsikten, som påverkas av de tre faktorerna attityd, subjektiv norm och uppfattad beteendekontroll (Ajzen 1991). Det som undersöktes i enkäten var vad som påverkade respondenternas avsikt till att hålla avstånd från varandra i samband med Covid-19. Resultatet visar att majoriteten håller avstånd för att restriktionerna uppmanar till det, vilket tyder på att den uppfattade beteendekontrollen styr majoritetens avsikt i detta fall. Den uppfattade beteendekontrollen är en individs uppfattade grad av svårighet som upplevs vid utförandet av beteendet (ibid.). Graden av svårighet minskas allteftersom det finns restriktioner från staten som uppmanar om det specifika beteendet i fråga och på så sätt motiveras individen till att hålla avstånd. De befintliga restriktionerna kan även forma personers världsbild genom att de får en syn på, samt bildar åsikter kring hur världen borde fungera under pandemin orsakad av Covid-19. Däremot kan varje individ uppleva avståndshållande olika svårt och tillsammans med de andra aspekterna som attityden och subjektiva normen kan avsikten att hålla avstånd se olika ut för alla och därför är det en subjektiv upplevelse. En annan aspekt som kan påverka den uppfattade svårigheten att följa restriktionerna skulle vara om den subjektiva normen, alltså den uppfattade sociala press som finns kring att utföra eller att inte utföra ett specifikt beteende, vore att inte följa dessa, exempelvis om sina vänner eller familj inte följer restriktionerna (ibid.). Således kan den uppfattade sociala pressen att inte följa restriktionerna, utmana individens uppfattade beteendekontroll.
I intervjun med Psykolog 1 framkom det att när en persons världsbild blir hotad väcks starka känslor och reaktioner, vilka i sin tur kan påverka personens uppfattade beteendekontroll. Detta kan vara till exempel när person A har en avsikt att hålla avstånd, men sedan kommer i kontakt med person B som inte har samma avsikt. Då kan starka känslor och reaktioner väckas hos person A eftersom person B bryter mot dennes världsbild och därigenom ökar den uppfattade svårigheten till att hålla avstånd. När detta händer kan person A:s uppfattade beteendekontroll samt attityd påverkas genom att starka reaktioner mot denna orättvisa uppstår samt att ett obehag väcks kring den orättvisa situationen. Detta för att person B begränsar person A:s avsikt och beteende, vilket i sin tur kan få sina konsekvenser, exempelvis att person B smittar person A med Covid-19 eller tvärtom. Teorin om planerat beteende kan således förklara hur golvdekaler i första hand påverkar användarnas uppfattade beteendekontroll. Genom att ständigt påminna om restriktionerna kopplade till Covid-19 genereras beteendet att hålla avstånd som gynnar samhället och individerna själva. Emellertid när orättvisa situationer uppstår som hotar en användares uppfattade beteendekontroll, menade Psykolog 1, att den subjektiva normen samt attityden kan påverkas, som i sin tur påverkar användarens avsikt och beteende.