I detta kapitel kommer tre förslag på fortsatta studier inom nudging att presenteras.
Under tiden som denna studie bearbetades har uppsatsförfattarna upptäckt tre stycken intressanta forskningsämnen inom nudging som det kan forskas vidare på.
Designs psykologiska effekter av nudging
Det första området är den aktuella studiens forskningsämne som har ett fokus på nudges designs psykologiska effekter. Detta är ett relativt outforskat forskningsområde inom nudging och därav kan det lämpa sig för vidare studier inom detta. Till skillnad från den aktuella studien kan det utföras experiment där känslor, tankar och beteenden studeras. Detta skiljer sig från hur nudges brukar testas av beteendedesigner i och med att de endast fokuserar på att mäta beteendeförändringen.
Var går gränsen mellan en nudge och “sludge”
Det andra forskningsämnet är relaterat till den etiska diskussionen kring nudging. “Sludge” är en aktivitet där nudging används på ett skadligt sätt som gör vissa beslutssituationer samt prosociala aktiviteter svårare (Thaler 2018). Eftersom begreppet är relativt nytt, går det därför att ställa frågan vart gränsen mellan nudges och sludges går. Vad kan göra att en nudge blir en sludge och tvärtom? Vad upplever allmänheten som en nudge och en sludge? Ett tillvägagångssätt för att studera detta forskningsämne vore att testa Thalers teori om sludges i praktiken samt använda metoden innehållsanalys för att observera olika nudges samt sludges innehåll för att se hur de skiljer sig åt. Ett ytterligare tillvägagångssätt vore att intervjua både sakkunniga inom området men även människor som inte är insatta i området för att ta reda på deras upplevelser.
Nudges påverkan på användaren över tid
Om varken tid eller resurser var en begränsning hade det varit av intresse att studera om nudges påverkan på en användare förändras över tid och i sådana fall hur den förändras. Detta för att förstå nudges långvariga effekt och påverkan på användaren. Detta skulle kunna undersökas genom en longitudinell studie där mätningar på studieobjekten upprepas för att studera nudges påverkan över tid.
11. Referenslista
Ajzen, I. (1991). Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), s. 179-211.
Ajzen, I. & Fishbein, M. (1980). Understanding attitudes and predicting social behavior. Englewood Cliffs, NJ: Prentice—Hall.
Al-Gahtani, S.S. & King, M. (1999). Attitudes, satisfaction and usage: factors contributing to each in the acceptance of information technology. Behaviour & Information Technology, 18(4), s. 277–297. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl.,
Lund: Studentlitteratur.
Bakker, I., Voordt, T., Vink, P. & Boon, J. (2014). Pleasure, Arousal, Dominance: Mehrabian and Russell revisited. Current Psychology, 33(3), s. 405-421.
BBC. (2012). Nudge theory trials ‘are working’ say officials. 8 februari. https://www.bbc.com/news/uk-politics-16943729 [2021-03-09]
Beteendelabbet (2019). Vad är nudging?
https://beteendelabbet.se/Nudging/vad-aer-nudging/ [2021-02-09] Beteendelabbet (2020). Bteenderesan - en process för att designa en bra nudge.
https://beteendelabbet.se/Nudging/beteenderesan-en-process-foer-att-designa-en-bra-nudge [2021-04-23]
Bran, A. & Vaidis, D.C. (2020). On the characteristics of the cognitive dissonance state: Exploration within the pleasure arousal dominance Model. Psychologica Belgica, 60(1), s. 86.
Breckler, S.J. (1984). Empirical validation of affect, behavior, and cognition as distinct components of attitude.
Journal of personality and social psychology, 47(6), s. 1191-1205.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge.
Cicourel, A.V. (1982). Interviews, surveys, and the problem of ecological validity. American Sociologist, 17, s. 11-20.
Conner, M., Gaston, G., Sheeran, P. & Germain, M. (2013). Some feelings are more important: Cognitive attitudes, affective attitudes, anticipated affect, and blood donation. Health Psychology, 32, s. 264–272. Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken. 4. uppl., Maidenhead: Open International Publishing.
Digitala Vetenskapliga Arkivet (u.å.). Avancerad sökning - studentuppsatser. https://www.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=8239 [2021-03-11]
Dworkin, G. (2020). Paternalism. Stanford Encyclopedia of Philosophy. EF (2019). 10 Saker ingen berättar om att dricksa i USA.
https://www.ef.se/blog/language/10-saker-ingen-berattar-om-att-dricksa-i-usa/ [2021-04-26]
Emoji (2021). Sök och hitta betydelse för alla emojis. https://emoji.se/ [2021-04-23] Empowera (u.å.). Design. https://www.expowera.se/att-kunna/design [2021-04-08]
Ewert, B. (2020). Moving beyond the obsession with nudging individual behaviour: Towards a broader understanding of Behavioural Public Policy. Public Policy and Administration, 35(3), s. 337-360. Fixiehike (u.å.). Beteendeekonomi. http://www.fixiehike.se/beteendeekonomi.html [2021-05-10]
Folkhälsomyndigheten (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av
covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/ [2021-02-22] Foroudi, P., Melewar, T.C. & Gupta, S. (2014). Linking corporate logo, corporate image, and reputation: An
examination of consumer perceptions in the financial setting. Journal of Business Research, 67(11), s. 2269–2281.
France Stratégie (2011).‘Green Nudges’ new incentives for ecological behaviour. France: France Stratégie. https://pdfhall.com/green-nudges_5b28ab57097c47fb1e8b456b.html [2021-03-09]
Geertz, C. (1973). Thick description: Toward an interpretive theory of culture. I: C. Geertz, The interpretation
of cultures. New York: Basic Books.
Gorn, G.J., Chattopadhyay, A., Yi, T. & Dahl, D.W. (1997). Effects of Color as an Executional Cue in Advertising: They're in the Shade. Management Science, 43(10), s. 1387–400.
Guba, E.G., & Lincoln, Y.S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. Handbook of qualitative
research, 2(3), s. 105-117.
Hsu, C.L. & Lin, J.C.C. (2016). Effect of perceived value and social influences on mobile app stickiness and in-app purchase intention. Technological Forecasting and Social Change, 108, s. 42-53.
Hukkinen, J. (2016). Addressing the Practical and Ethical Issues of Nudging in Environmental Policy.
Environmental Values 25(3), s. 329-352.
Hyde, P., McBride, A., Young, R. & Walshe, K. (2005). Role redesign: new ways of working in the NHS.
Personal Review, 34(6), s. 697–712.
Integritetsskydds myndigheten (u.å.). Dataskyddsförordningens grundläggande principer.
https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/ [2021-04-22] Internetpsykiatrin region Stockholm (u.å.). Vad är KBT?
https://www.internetpsykiatri.se/behandling/kognitiv-beteendeterapi-kbt/ [2021-04-28]
Jahanian, A., Keshvari, S., Vishwanathan, S.V.N. & Allebach J.P. (2017). Colors – Messengers of Concepts.
ACM transactions on computer-human interaction, 24(1), s. 1–39.
Janson, A. & Laninge, N. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Natur & kultur akademisk.
Johnson, E., Shu, S., Dellaert, B., Fox, C., Goldstein, D., Häubl, G., Larrick, R., Payne, J., Peters, E., Schkade, Koster, M. & Van der Heijden, J. (2015). From mechanism to virtue: Evaluating Nudge theory. Evaluation,
21(3), s. 279–291.
Kraak, V.I., Englund, T., Misyak, S. & Serrano E.L. (2017). A novel marketing mix and choice architecture framework to nudge restaurant customers toward healthy food environments to reduce obesity in the United States. Obesity Reviews, 18(8), s. 852-868.
Krisinformation (u.å.). Anställda, arbetsgivare och företag. https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/arbetsgivaretagare [2021-04-26]
Lance, B.J. & Marsella, S. (2010). Glances, glares, and glowering: How should a virtual human express emotion through gaze?, Autonomous Agents and Multi-Agent Systems, 20(1), s. 50-69.
Li, M., Lu, Q., Long, Y. & Gui, L. (2017). Inferring affective meanings of words from word embedding. Institute
of Electrical and Electronics Engineers Transactions on Affective Computing, 8(4), s. 443-456.
Mandel N, Johnson E.J. (2002). When web pages influence choice: effects of visual primes on experts and novices. J Consum Res, 2(29), s. 235–245.
McEachan, R.R.C., Conner, M., Taylor, N. & Lawton, R.J. (2011). Prospective prediction of health-related behaviors with the theory of planned behavior: A meta-analysis. Health Psychology Review, 5, s. 97– 144.
NE (u.å.). Belöningssystem. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/belöningssystem [2021-04-16] NE (u.å.). Beteendeekonomi. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/beteendeekonomi [2021-05-10] NE (u.å.). Kognition. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kognition [2021-02-25]
NE (u.å.). Nudging. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nudging [2021-02-09]
NE (u.å.). Semantisk differential. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/semantisk-differential [2021-05-19]
Nobel Prize (2021). Richard H. Thaler: Facts. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2017/thaler/facts/ [2021-05-10]
Osgood, C.E. (1963). Part four, psychological approaches, semantic differential technique in the comparative study of cultures. American Anthropologist, 66(3), s. 171–200.
Osgood, C.E. (1969). On the whys and wherefores of E, P, and A. Journal of personality and social
psychology, 12(3), s.194–199.
Osgood, C.E., Suci, G.J. & Tannenbaum, P.H. (1957). The measurement of meaning. Urbana IL: University of Illinois Press.
Pereira Jr, A. (2018). The projective theory of consciousness: from neuroscience to philosophical psychology. Trans/Form/Ação, 41(SPE), s. 199-232.
Pierre, J. (2020). Nudges against pandemics: Sweden’s COVID-19 containment strategy in perspective. Policy
and Society, 39(3), s. 478–493.
Psykologiguiden (2021). Valarkitektur.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=valarkitektur [2021-02-25]
Psykologiskt vetande (2020). Att tolka kroppsspråk. https://www.psykologisktvetande.se/kroppssprak.html [2021-05-13]
Rienecker, L. & Jørgensen, P.S. (2018). Att skriva en bra uppsats. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Selinger, E. & Whyte, K. (2011). Is There a Right Way to Nudge? The Practice and Ethics of Choice Architecture. Sociology Compass, 5(10), s. 923–935
Sheeran, P., Gollwitzer, P.M. & Bargh, J.A. (2013). Nonconscious processes and health. Health Psychology, 32, s. 460–473.
Sniehotta, F.F., Presseau, J. & Araújo-Soares, V. (2014). Time to retire the theory of planned behaviour. Health
Psychology Review, 8(1), s. 1-7.
Sunstein, C.R. (2015). Nudging and Choice Architecture: Ethical Considerations. Yale Journal on Regulation, SSRN Electronic Journal.
Svenska Akademins Ordbok (2003) Teknokrat. https://www.saob.se/artikel/?unik=T_0509-0242.15jC [2021-03-26]
SVID (u.å.). Designerordlista. https://svid.se/vad-ar-design/designordlista/ [2021-02-25]
SVT nyheter (2021). Senaste nytt om coronaviruset,14 juni. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset
Thaler, R.H. (2018). Nudge, not sludge. Science, 362(6401), s. 431.
Thaler, R.H. & Sunstein, C.R. (2008). Nudge: Improving Decisions, About Health, Wealth, and Happiness. New Haven and London: Yale university press.
Thaler, R.H. & Sunstein, C.R. (2009). Nudge: Improving Decisions, About Health, Wealth, and Happiness. New Haven and London: Yale university press.
Thaler, R.H, Sunstein, C.R. & Balz, J.P. (2010). Choice architecture. Social Science Research Network Electronic Journal.
Tüselmann, H., McDonald, F. & Heise, A. (2002). Globalisation, nationality of ownership and employee relations: German multinationals in the UK. Personnel Review, 31(1), s. 27–43.
Umeå Universitet (u.å.) Libertariansk paternalism och folkhälsopolitikens moraliska gränser.
https://www.umu.se/forskning/projekt/libertariansk-paternalism-och-folkhalsopolitikens-moraliska-gränser-/ [2021-03-04]
Van Gestel, L.C., Kroese, F.M. & De Ridder, D.T.D. (2018). Nudging at the checkout counter–A longitudinal study of the effect of a food repositioning nudge on healthy food choice. Psychology & health, 33(6), s. 800–809.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2021-05-11]
Walters, J., Apter, M.J. & Svebak, S. (1982). Color preference, arousal, and the theory of psychological reversals.
Motivation and Emotion, 6(3), s. 193–215.
Weinmann, M., Schneider, C. & Vom Brocke, J. (2016). Digital nudging. Business & Information Systems
Engineering, 58(6), s. 433–436.
Wu, Z., Sun, Z., Kim, Taewook., Reani, M., Jay, C & Ma, X. (2018). Mediating Color Filter Exploration with Color Theme Semantics Derived from Social Curation Data. Proceedings of the ACM on
Bilagor
Bilaga Enkätfråga Förklaring till bilaga
1 - Fluga i pissoaren på flygplatsen Schiphol i Amsterdam.
En nudge i form av ett klistermärke på en svart fluga placerad i en pissoar för att nudga användarna till en beteendeförändring.
2 1: Hur gammal är du?
-3 2: I vilken stad i Sverige bor
du?
-4 3: Vad definierar du dig
som? a. b. Man Kvinna
c. Annat
5 4: Har du hört talas om
nudging tidigare? a. b. Ja Nej
6 5: Vilken markör övertygar
dig att du borde hålla avstånd?
Två bilder som ställdes i samband med frågan. Den vänstra bilden föreställer en nudge i form av en svartgul-streckad varningstejp placerad på golvet som markör. Den högra bilden föreställer en gul cirkel med två fotspår högst upp samt en varningstext där det står med stora bokstäver; “HÅLL AVSTÅND, Tack för visad hänsyn”.
7 6: Bedöm följande
golvdekalers design. Dessa nudges bedömdes utifrån en bipolär skala från 1–10 icke övertygande → medel → övertygande.
8 6 Grön golvdekal från Ronneby.
En hjärtformad grön nudge, med en vit text där det står: “Tänk på avståndet!” samt en kvinnlig och manlig figur med en pil som pekar åt både vänster och höger med texten 2m.
9 6 Rosa golvdekal från Systembolaget.
En rund nudge från Systembolaget, med rosa bakgrund som innehåller texten: “Av omtanke håll avstånd. Vänta här tack”. Under denna text tillkommer även Systembolagets gröna logga.
10 6 Röd golvdekal med vita detaljer.
En rund, röd golvdekal med detaljer på vita fotspår. I mitten på dekalen finns texten: “HÅLL AVSTÅND: Tack för visad hänsyn”.
11 6 Rund golvdekal i blått och vitt med fotspår.
Denna dekal är rund med vit bakgrund i längs kanterna med texten: “Håll avstånd”. I mitten finns det en blå cirkel med ett par ifyllda vita fotspår som markör för vart användaren ska placera sina fötter.
12 6 Svart golvdekal med vit text.
Svart, rund golvdekal med en vit kant och en vit text där det står “HÅLL AVSTÅND: Tack för visad hänsyn”. Under texten finns ett tryck på två vita fotspår.
13 6 Svartvit golvdekal med två figurer som fäktas.
Denna golvdekal är rund med svarta kanter som sedan är ifylld med vit färg. Inuti cirkeln finns det två figurer i svart som fäktas med svärd,
mellan dessa är det en tydlig markering med; ← 2M →. Under dessa figurer finns sedan en text; HÅLL AVSTÅND.
14 7: Varför skulle du hålla
avstånd? a. b. För att det finns dekaler på golvet För att restriktionerna uppmanar mig till det c. För att alla andra håller avstånd
15 8: Skulle det vara bättre om
alla offentliga platser hade likadana dekaler för att uppmana folk att hålla avstånd?
a. Ja
b. Nej
c. Vet ej
16 9: Du ska slänga skräp och
ser hoppa hagen
(markeringen) på marken. Vad blir din första reaktion?
En bild på en silvrig soptunna som står i slutet av en markering på marken i form av en orange hoppa hage. Hoppa hagens innefattar sex rutor varav dess linjer och siffror är orangea.
17 9: Välj det alternativ som
passar bäst in på dig. 1. Går fram och slänger skräpet 2. Jag hoppar i hagen 3. Jag går i rutorna
4. Jag undrar vad syftet med placeringen av hoppa hagen är 5. Jag undrar varför de har valt att placera en hoppa hage framför
papperskorgen
6. Jag får lust att hoppa hage
7. Jag upplever nostalgi från barndomen när jag ser den 8. Jag ser den men bryr mig inte om den
9. Annat
18 10: Vad väcker
soptunnornas design för känslor?
Dessa bedöms utifrån bipolära skalor från 1-5 för graden av lekfullhet, graden av behaglighet och graden av spänning.
19 10 Haj-design.
En bild på en soptunna som är silvrig och illustrerar en haj. Hajen har öppen mun där tänderna och en tunga syns samt hänger ut, detta är inkastet för skräpet.
20 10 Mosaik-design.
En bild på en soptunna klätt i mosaik med naturmotiv på vass, fjärilar och en pelikan.
21 10 Basketkorg-design.
En soptunna i form av en svart plåttunna i en grön färg. Ovanför denna är det en basketkorg som ska göra att användaren vill kasta skräpet i den för att det sedan ska placeras i soptunnan. Under basketkorgen finns det även en skylt som illustrerar en figur som slänger skräp i en soptunna för att göra soptunnans existens tydligare.
22 10 Fotspår-design
En grön soptunna med svart text som lyder “REN KÆRLIGHED TIL KPH”. På marken finns gröna fotspår som leder fram till soptunnan.
23 11: Motiverar en designad
soptunna dig att slänga skräp mer än vad en vanlig
a. Ja
b. Nej
Bilaga 24: Intervjuguide Psykologer
Nr Frågor till psykologerna Teorier
1 Finns det någon känsla som människor reagerar starkare på? - Exempelvis spänning, glädje, ilska etc
PAD Platon
2 Finns det någon känsla som människor agerar mer på än andra? PAD
ABC 3 Tror du att det finns någon känsla som människor som arbetar med nudging vill spela
på/sträva efter att påverka vid skapandet av en nudge?
NUDGES
4 Har färger någon psykologisk påverkan?
- Vad för påverkan i sådana fall?
Platon
5 Har design någon psykologisk påverkan exempelvis former och typsnitt? - Kan estetik tilltala människor på olika sätt? Hur i sådana fall?
Platon
6 Vad händer i människans psyke när de ser denna/ hur reagerar människan? ABC
Osgood
Teorin om planerat beteende
(Bilaga 21) 7 Ett exempel på en liten detalj som fungerar som en nudge kommer från pissoarerna på
flygplatsen Schiphol i Amsterdam. För att minska spillet runt pissoaren gjordes ett experiment där ett klistermärke av en liten svart fluga sattes i pissoaren. Detta minskade spillet med 80% och anledningen till detta enligt Aad Kieboom, mannen bakom
experimentet, är att “it improves the aim”, “if a man sees a fly, he aims at it”. Varför tror du att människor reagerar på den?
PAD
Teorin om planerat beteende
(Bilaga 1)
10 Har det väckts kritik mot nudging inom psykologi? - Om inte, vad för kritik kan det väckas tror du?
Nr Frågor till Beteendedesigner Teorier
1 Vilka former av nudging finns det? -
2 Vad utgör en bra nudge tror du?
- Vad för typ av känslor vill ni väcka/kan man väcka med nudges?
- Varför tror du att så många företag/organisationer har börjat uppmärksamma nudging?
NUDGES
3 Vilken roll har design inom nudging?
- Hur viktigt är design/utformningen av nudges?
- Vad har en bra design av en nudge för påverkan på användaren jämfört med en dålig design?
NUDGES
4 Vad har färger, former och typsnitt (design/estetik) på en fysisk nudge för effekt tror du? Platon 5 Hur ser du på de etiska komplikationerna med nudging?
- Kan det ses som manipulation?
- Har annan kritik riktats mot nudging? (Utöver etiska)
- Får ni som företag som arbetar med nudging kritik riktat mot er?
NUDGES
6 Är det möjligt att göra nudges transparenta, varför/varför inte? NUDGES
7 Utifrån enkätens svar ser vi att Golvdekalen talar starkare för att man ska hålla avstånd jämfört med en svart-gul tejp som markör på golvet, vad kan detta bero på tror du?
- Börjar folk göra kopplingar mellan dekaler och avståndshållande?
NUDGES (Bilaga 11)
8 Eftersom olika butiker har olika design på golvdekaler så ställde vi en fråga i enkäten om det är bättre med en standardisering av dekaler som uppmanar allmänheten om att hålla avstånd. De flesta var positivt inställda till den idén. Hur ser du på det, hur ser du på en standardisering av nudging?
NUDGES
9 När man utvecklar nudges, tänker man då på en specifik ordning som folk ska reagera i, ex känna, tänka, agera? Utveckla gärna hur ni tänker.
- Hur ser beteendeförändringsprocessen ut?
ABC - modellen Platon
10 Hur tror du att denna soptunna fungerar som en nudge? - Vad gör den bra?
- Vad gör den dålig?
- Tror du att den väcker några specifika känslor, tankar eller ett visst beteende?
ABC
Teorin om planerat beteende
Platon (Bilaga 21) 11 Hur viktigt är nudging för samhället?